Ett reportage är en artikel där man undersöker ett specifikt område eller ämne utifrån ett undersökande synsätt. Ett reportage kan också vara en intervju av en person eller fler personer som svarar på frågor.
Det har varit mycket skriverier i media om minoriteten Romer, krisi, hedersförtryck och hedersmord. Det är viktigt för oss som gjort det här reportaget, och för oss på tidningen, att inte ta fokus från det som hände mamman i Göteborg eller förringa det. Vi vill inte förminska det brott som har begåtts, det är ett brott som aldrig kan eller ska accepteras.
Minoriteten Romer är ingen homogen grupp utan en ganska spretig minoritet, där de som varit här längst kom för över 500 år sedan. De olika grupperna har kommit till Sverige under olika tidpunkter och blivit behandlade på olika sätt. Sedan år 2000 är minoriteten Romer en av de fem nationella minoriteterna i Sverige. Minoriteten Romer består av fem grupper: Resandefolket, svenska Romer, finska Romer, utomnordiska Romer och nyanlända Romer. Det finns likheter i gruppernas språk och kulturer men också många olikheter.
Förtryck kan se olika ut och ha olika namn.
Krisi, blodsfejd, släktfejd, kvinnoförtryck, homofobi och uteslutning är några uttryck som tas upp av våra informanter under intervjuerna. Allt går ut på att få människor att hålla sig i en bestämd fålla efter regler som några få bestämt, Något som, enligt våra informanter, delvis går att förklara med att det är en gammal tradition, men också att det funnits en tillåtande miljö.
De som har svarat på våra frågor har alla fått vara anonyma, även i de fall informanten sagt att vi kan skriva ut deras namn. När det har funnits liknande svar har de sammanställts till ett svar. Vi har intervjuat personer från olika grupper ur minoriteten Romer, både de som varit utsatta för förtryck och de som aldrig hört talas om det.
Vi skiljer inte på ålder, kön eller grupper i svaren. Totalt är det 20 personer som har blivit intervjuade, 13 kvinnor 7 män i åldrarna 30- 78 år.
De frågor som ställdes var:
- Hur gammal är du?
- Är du man eller kvinna eller annat?
- Vad är hedersrelaterat våld och förtryck för dig?
- Vad är viktigare: skammen eller familjen?
- Känner du till någon som blivit utesluten?
- Varför tror du att man fortsätter man med krisi idag?
- Tycker du att krisi fyller en funktion i dagens samhälle?
På frågan om hedersrelaterat våld och förtryck fick vi så många svar att vi valde att delvis skriva dem i Att-punkter:
Att släkt begränsar ungdomars och äldres liv på grund av skam/Ladjav
- Att släkt begränsar ungdomars och äldres liv på grund av skam/Ladjav
- Att man är tvungen att gifta sig med en utvald av familjen
- Att det är socialt accepterat att slå sin fru bara man inte slår så det syns
- Att svärmor och svärfar äger sina svärdöttrar
- Att barnen alltid går till fadern vid en separation, då barnen ägs av mannens familj
- Att man kan raka av en kvinnas hår om hon betett sig på ett sätt som inte är acceptabelt inom kulturen
- Att flickor utsätts för oskuldskontroller utomlands
- Att man köper och säljer sina döttrar och svärdöttrar
- Att man har parallella rättegångar, där enbart MÄN bestämmer
- Att kvinnan alltid skall stå under mannen i allt
- Att HBTQ person är totalt förbjudna och är ansedda som icke mänskliga och äckliga
- Att högsta straffet är uteslutning av den romska gemenskapen
- Att bötfällning är det vanligaste straffet
- Att misshandel är vanligt
- Att karlar slår kvinnor och barn
- Att inte kunna utbilda sig.
- Att bli dömd, utstött för saker man själv väljer att göra.
Sammanfattningsvis menar informanterna att hedersrelaterat våld och förtryck är när man känner press ifrån släkt, familj och samhället man lever i, att vara, bete sig och prestera vad som förväntas av en. En sak som informanterna tog upp var att det psykiska och verbala våldet/trycket/pressen nämns inte ofta men är ytterst närvarande. Eller när familjens skam eller heder betyder mer en familjemedlemmarnas välbefinnande.
Hederskultur är en sista desperat åtgärd att ta till när man är ”mördad” och dömd socialt utan att ha fått chansen att plocka för sig i en renhårig fight, en sista och desperat åtgärd. Jag ser den typen av våld som en total genomklappning för individen.
De olika skalorna i av hedersförtryck är alla lika illa, och tvingar individen att underkasta sig en ”överhet” som tar sig rätten att tänka/tycka åt denne fria själ, till att bli livegen. Hedersförtryck gäller inte bara kvinnor utan alla kön/könsuttryck och personer.
Ett avlutande citat om Vad hedersrelaterat våld och förtryck är.
Hedersrelaterat våld och förtryck är när någon misshandlas och förtrycks för att en annan persons heder/anseende inte ska smutskastas. Det kan också handla om familjens eller gruppens heder. Heder finns i alla patriarkala samhällen och utrycker sig på olika sätt beroende på övriga påverkan som religion, kultur och samhällsnormer. Det behöver inte vara fel varje gång med heder, men när man tvingas till att tänka på heder då börja det negativa.
Skam kan man leva med, men inte utan sin familj
Alla våra informanter var helt eniga om att det finns inget som är viktigare än familjen och någon svarade att ”familjen är inte värd någonting om man skäms över den”.
En av informanter menar att trots att det är familjen som utsätter en för de värsta sakerna, så är familjen viktigast.
Skammen går alltid att leva med, men inte utan sin familj.
Att visa sin familj respekt är också återkommande som något viktigt i de svar vi fått av informanterna
Den Resande/Romska mamman har dessutom en särställning och att ge sig på henne eller barnen har inget i kulturen att göra. Att mamman och familjen är central i den Resande/Romska kulturen vare sig det handlar om blodsband eller ej blir tydligt i svaren från våra informanter
En förälder utan sina barn är halv och barnen utan sin förälder är inte komplett. Det är som två sidor på samma mynt.
Familjen har alltid varit viktig för mig, det är meningen med livet
Det kom också upp att tiderna har förändrats och att idag är man inte lika beroende av varandra för att överleva.
Familjen och deras mående är viktigast för mig…. nu är det andra tider, nu försöker vi pusha våra barn att lyckas oavsett vad. Att jag och mina barn är lyckliga och nöjda med våra liv betyder allt för mig!
Uteslutning är för ett slags mobbing
På frågan om informanterna kände till fall av uteslutning svarade de flesta att de gjorde det, dock inte alla. Flera tog upp att de kände till mer än en uteslutning.
Uteslutning är för ett slags mobbing menade en av informanterna.
I sammanställningen av intervjuerna går det att konstatera att det är ingen skillnad på vilken grupp inom minoriteten Romer man tillhör utan kännedomen om uteslutning finns i alla grupperna.
Det kom också fram att har man ekonomin så kan man betala sig “ren” från uteslutning och det är därför rika anses finare än de med sämre ekonomi.
Som uteslutningsorsak angavs bland annat ”våld mot barnen, både sexuellt och fysiskt våld”.
Som andra orsaker sade en av informanterna att:
många är uteslutna på grund av sexuell läggning, val av religion, kärlek och materiella saker.
Två av informanterna som inte kände till uteslutning svarade att:
Jag känner ingen som har blivit utstött av familjen. Hos oss är det mer normalt att själv bestämma. Många är gifta med andra nationaliteter och alla i hushållet jobbar och utbildar sig.
I min romska grupp finns inte krisi. Tidigare det var förmedlare som hjälpte till att två familjer löser sin konflikt men aldrig med straff eller uteslutning.
I svaren framkom det att både män och kvinnor blev uteslutna, men inte om det ena könet var mer övervägande än det andra. För att få fram det hade vi behövt specificera den frågan, vilket inte gjordes.
En del romer har bötfällning som extra inkomst
I sina beskrivningar om varför krisi fortfarande finns menar informanterna att det är för att de som sitter i ”domstolarna” gillar ”makt-kulturen” och att man inte vill ge kvinnorna makt över sina liv.
Men det finns också en annan bild av vad krisi är eller var. Förr i tiden när de gamla satte sig ner och pratade om problemen som fanns, till exempel angående de unga inom ett äktenskap, familj och släkt eller om någon som hamnat snett i livet, vid bröllop eller om man skulle bygga hus och så vidare. De hade typ ett ”sammanträde eller råd” där de äldre gemensamt fattade beslut om vägledning i olika etiska och moraliska problem. ”De kom med goda råd och med ekonomisk hjälp utan att ta till våld”.
Flera informanter tog upp att det idag finns en kunskapsbrist, men också att det fattas sysselsättning och trygghet samt att det Romska är mer känt/trygg än de alternativ som annars finns, som till exempel socialtjänsten.
En annan sak som påverkar varför krisin fortsätter, enligt våra informanter, handlar om ekonomin. En del Romer har bötfällning som extra inkomst.
Det är viktigt att komma ihåg att krisi som den beskrivs i tidningarna inte finns hos alla Romer. Utan det är en liten del av Romerna som håller på med den typen av förtryck.
Krisa är en tradition som alla kulturer världen över praktiserat. De är ursprungligen de rättssystem som är grunden till hur samhället styrs idag. De är inte konstigt att de fortfarande har en roll, då Romer är ett folk som fortfarande är hatat och trots passtillhörighet i många fall inte är välkomna in i samhället. 2000 års utanförskap i alla länder de kommit till har byggt myter och murar som är starka på båda sidor och kan bara nötas ner av tid och vilja, enligt min mening
Det finns en rädsla att man ska tappa sin identitet ytterligare och förlora det sista traditionella som faktiskt finns kvar. Detta tror jag gör att folk håller hårt i allt, inte för att det är ”bra” utan för att de ser det som ”rätt”
Tystnadskultur och pengar gör hedersförtrycket tillåtet
De flesta av informanterna tyckte inte att krisi fyller en funktion i dagens samhälle, dock inte alla och bara under vissa förutsättningar.
För att kunna få bort krisi måste vi erkänna att den finns och sluta låtsas som om den inte gör det, menar informanterna. Tystnadskultur och pengar gör hedersförtrycket blir fortsätter. Att samhället dessutom låtsas som de inte ser det som händer för än det går för långt gör också att systemet lever kvar.
Några av informanterna befarade att även om krisin uppmärksammas just nu så kommer systemet fortsätta. Flera menar att få bort ett så gammalt system kommer ta tid och det är något man medvetet måste arbeta bort.
Det fanns också några informanter som tycker att krisin kan fylla en funktion, i vissa fall. I de grupper som lever med krisin kan man få hjälp och förståelse för sina etiska och moraliska problem inom gruppen.
För mig skulle Krisi vara hjälp om det går att lösa utan våld och utan förtryck.
Krisi är bra, men det är dags med mindre diktatur i krisi
Medan andra menar att:
I Sverige har vi ett rättssystem som är till för folket oavsett etnicitet. Visst har ju även resande genom tiderna haft släktfejder med mera, men vi lever i ett modernt samhälle, och i dag vågar man nämna med stolthet vem man är.
Krisi behövs absolut inte. Det skapar förtryck
I dagens samhälle behövs inte Kris. Men jag tror inte heller att lösningen är att staten går in och förbjuder Kris.
De informanter där krisin inte finns i den egna gruppen tog bland annat upp att:
KRISI har jag själv aldrig hört om eller upplevt. Jag var till och med tvungen att googla upp vad det betyder. Såna sammankomster är absolut irrelevant i dagens samhälle. Har man bekymmer över nåt så kan man ju alltid fråga om råd hos familjen/släkten eller kompisar. Men jag skulle aldrig tillåta att någon annan dömer mitt barn för något de har gjort.
För de andra grupperna som har krisi i Sverige verkar det ha blivit en business som använder sig av maffialiknande metoder och handlingsätt. Jag tycker att det verkar handla om människor i gruppen som kanske är mindre utbildare eller inte helt inne i samhället och då låter de sina ”Krisatori”, ”Visa män” att lösa deras problem. Jag tycker inte att krisi fyller sin funktion idag. Det funkar i situationer där förmedlare har en ärlig agenda att hjälpa två parter att lösa problem. Idag har det blivit sätt att tjäna pengar på påhittade bråk. Varje familj oavsett ursprung tar hand om sitt heder/anseende och det finns oskrivna regler i alla romska grupper. Men i de grupper där det finns straff om man inte följer reglerna då är det hedersvåld och förtryck. Det är fel!
De som intervjuats kommer från olika grupper inom minoriteten Romer. Det är flera av informanterna som inte har någon egen erfarenhet av krisi eller hedersbrott eftersom det är en företeelse som inte finns kulturellt i den egna gruppen. De flesta av informanterna är dock medvetna om att det finns, med några undantag, och att krisi är en slags domstol. Sen finns det också de som har egen erfarenhet, personligen eller någon släkting, av krisi bland informanterna.
Vi kan också konstatera att de vi har intervjuat är medvetna om de olika kulturella bojor som ibland finns eller har funnits inom de olika grupperna inom minoriteten Romer. De som är yngre har mindre kunskap om gamla seder och bruk, de yngre har också mindre kunskap och/eller erfarenhet av hedersförtryck än de som var äldre. Vilket antingen beror på att traditionerna håller på att förändras eller ”nötas ner av tid” som någon uttryckte det, eller att deras föräldrar inte pratat om det som en kunskap värd att föra vidare eller en tradition de vill leva efter.
Traditioner är bra, men vi unga tänker inte på det eftersom konsekvenserna är svåra menade den yngsta informanten
Ett stort tack till alla som ställde upp och blev intervjuade.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
Salamanca Taikon Gonzalez
Esma Veselovski-gudinci
HÄR finns fler artiklar som magasin DIKKO skrivit i ämnet
Fakta om Hederskultur hämtat från ”Hedersrelaterat våld och förtyck – gentemot romska kvinnor i Sverige”, Karin Andersson.
Hederskultur kan förknippas med en släktbaserad gruppering där familjen är grundstapeln som de enskilda individerna vilar på. Familj-/släktskapet är utformad med tydliga hieratiska, patriarkala strukturer och roller där ålder och kön påverkar statusen. De äldre är överordnande det yngre och det manliga är överordnat det kvinnliga. Familjens status utgår från tankesättet kring heder och att behålla heder för ett positivt anseende utåt och inom den släktbaserade gruppen (Eriksson, Yourstone, Westerberg 2015).
Inom hederskulturen beskrivs ofta ett gruppbaserat samhälle, där en svag statsbildning kan leda till att gemenskapen behövs för att överleva och inge trygghet. Det svenska samhället kan beskrivas som individualiserat vilket tyder på att individen har friheten och möjligheten att själv konstruera sitt liv inom säkra förhållanden därmed att staten tillgodoser individen med trygghet och säkerhet för att möjliggöra det och ge hjälp vid behov (ibid).
I hederskulturen så är begreppet heder betydelsefullt och står för bland annat respekt, ära, anseende och acceptans med den status som tillges individen inom familjen. Eftersom individerna inte ses som enskilda utan är starkt sammanlänkande så är gemenskapen starkt beroende av att alla handlar efter ett förväntat beteendet. För att upprätthålla hedern, delvis genom att bevara ett bra rykte för sig själv och resterande familj-/släktmedlemmar uppnås social status i ett samhälle där staten inte kan tillgodose ett tillförlitligt och betryggande system (Helldén, Wrangel 2010).
För att hederskulturen ska kunna existera krävs det ett normbeteende som kan leva vidare. Inom normen finns det ett vinnande eller förlorande koncept vilket medför skyldigheter och rättigheter samt respekt för dem som följer dessa utstakade normer. Om skyldigheterna kompromissas betyder det nödvändigtvis inte att hedern går förlorad, familjen eller individen kan återfå heder via utfrysning, ökad kontroll eller
bestraffning. Hederskultur beskrivs och andra sidan som icke statisk vilket tyder på att begreppet heder och dess uttryck varierar beroende på tid, plats, religiösa eller kulturella föreställningar är aktuella (Eriksson, Yourstone, Westerberg 2015).
Underordnad mannen
Inom hederskulturen är det männen som besitter hedern medan kvinnornas roll är att bära hedern inom partner-/familjerelationer. Kvinnan förstärker hedern genom att ingå avhållsamhet och skydda sin sexualitet samt inneha kvaliteter som ärbara. Mannen förstärker hedern genom god ekonomi, generositet och pålitlighet samt respekten av sin familj och kvinnans handlingar (Eriksson, Yourstone, Westerberg 2015).
Kvinnans kan inneha viss heder genom hennes kvaliteter och utförandet av kvinnliga uppgifter inom hushåll och barn, dock ses mannens heder som beaktansvärd och ligger till störst del på kvinnans sexualitet och förfarande. Utifrån mannens dominans och bärandet av hedern är kontrollen över den kvinnliga sexualiteten viktig eftersom kvinnan kan, genom sitt beteende vanhedra mannen och familjen-/släkten (Helldén, Wrangel 2010).
Enligt Grutzky och Åberg (2013 s. 28) beskrivs fyra normer inom hederskultur som inte ses som förhandlingsbara:
- Individens agerande påverkar hela familjens anseende.
- Individens intressen är underordnade familjens intressen
- Individens sexualitet är en angelägenhet för familjen.
- Sexuella relationer får bara finnas mellan man och kvinna inom äktenskap.
Dessa punkter beskriver icke förhandlingsbara normer som kvinnan får bära samt upphävandet kring sin egen sexualitet (ibid).
Läs mer i ”Hedersrelaterat våld och förtyck – gentemot romska kvinnor i Sverige”
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
