Nazisterna hade planerat att den 16 maj 1944 utrota alla kvarvarande romer i gaskamrarna i Auschwitz II–Birkenau. Men de mötte kraftigt motstånd. De cirka 6 500 romer som fanns i det så kallade ”zigenarlägret” hade blivit varnade för nazisternas förintelseplaner. De barrikaderade sig och stod emot de tyska SS-soldaterna som till slut gav upp på grund av rädslan att upproret skulle bre ut sig till hela förintelselägret. Händelsen firas årligen den 16 maj som det romska upprorets dag.
Romanifolken i lägret hade fått information om förintelseplanerna och hade förberett sig genom att tillverka vapen av material de kunde hitta. När SS-soldaterna försökte samla ihop dem möttes de av väpnat motstånd, vilket tvingade vakterna att dra sig tillbaka. En del fångar dödades, men motståndet gjorde att de inte kunde genomföra likvidationen under flera månader. Denna händelse kom att bli känd som Romani Resistance Day, som firas varje år den 16 maj.
Romanifolken i lägret led av slavarbete, tortyr och medicinska experiment utförda av Josef Mengele, som valde barn, ofta tvillingar, för sina grymheter. Idag är mycket lite känt om förintelsens romska offer, och det handlar ofta om en tyst historia. Det är viktigt att erkänna det mod som romanifolken visade och att deras motstånd inte bara handlar om att vara offer, utan om att stå upp mot förtryck.
Den 16 maj ska symbolisera motstånd och styrka. Europa bör uppmärksamma och erkänna romanifolkens inverkan och historia för att bekämpa den växande våldsamma retoriken mot dem. Också, det är viktigt att betona att motstånd kan uppstå även i de mest förtvivlade situationer. Natten den 16 maj 1944 var en kraftfull påminnelse om att inget folk kan helt krossas. .
Planer om likvidering
När fångarna i maj hörde att det planerades en “likvidationen” så de hade tillverkat vapen av plåt, trä, rör, stenar och annat materialskrot som de kunde komma över. Överlevande och vittnen till händelsen berättar att motståndet tvingade vakterna till reträtt. Några fångar sköts den natten, men motståndet från Romanifolkens fångarna gjorde att man avstod från att genomföra likvidationen i flera månader.
Vi vet fortfarande mycket lite om Förintelsens romska offer. Det finns bara ett fåtal böcker tillgängliga och mycket lite historisk forskning. Berättelsen om Romani Resistance Day (Motståndsdagen) den 16 maj är en berättelse som sällan gör sig hörd. Romanifolkens del i motståndsrörelserna under andra världskriget och betydelsen av romsk organisering för våra samhällens utveckling behöver lyftas fram i ljuset. Den delen av historien får sällan plats i det offentliga rummet.
Det är därför viktigt att vi hedrar det mod som Romanifolkens fångarna visade denna dag. För genom att stå upp mot nazisterna och kämpa trots sitt lidande i lägret lyckades de klara sig ett tag till. Tyvärr är betydelsen och erkännandet av denna dag och de händelser som dagen minner om knappt kända eller erkända. Detta trots att Europa mer än någonsin behöver öka sina ansträngningar för att göra dagen allmänt känd och erkänd. Just uppmärksamheten kan motverka den alltmer våldsamma retorik och kampen mot Romanifolk.
Europa bör överlag öka sina ansträngningar för att göra morden på romanifolken allmänt kända.
Den 16 maj ska Romanifolken inte ses som offer utan framträda med en annan historia, en historia om motstånd, som visar värdighet och mod. Tillsammans är vi starka. Motståndsdagen, Romani Resistance day, markerar inte bara minnet av den 16 maj utan tjänar också som bevis på att ingen någonsin kan bryta ner ett folk helt och hållet.
”Den 16 maj är en påminnelse om att det inte finns någon destruktiv kraft som inte kan motarbetas. I ett 1940-tals Europa som häpnade av det övergripande nationalsocialistiska styret och den tysta medverkan från så många länder, drömde man inte ens om motstånd. Med raslagar som rättfärdigar den fruktansvärda behandlingen av grupper som inte anses vara värda att leva tillsammans med den överlägsna rasen, och öppna förintelsestrategier, invaderade den statliga hierarkin av kunskapsproduktion varje område av tillvaron, till de mest grundläggande elementen som upprätthåller livet. Men upproret dök upp där det var mest oväntat, i trots mot en monstruös rationell modell som måste visa sig effektiv i ansträngningarna att göra sig av med miljontals människor. Natten till den 16 maj 1944 i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau gjorde hela den romska befolkningen i lägret uppror mot sina angripare, i ett desperat försök att försvara sig från en säker död. Vittnesmålen från de överlevande från det närliggande lägret avslöjar en historia som bara sällan berättades, en historia om Pharrajimos och dess offer som kämpade, till sista stund, för deras rätt till liv och mänsklighet.” Mihai-Alexandru Ilioaia – Förintelsens överlevande [1]
OPRE ROMA
[1] 16 maj: Romani Resistance Day
Läs även: Ian Hancock – HOLOCAUST DENIAL
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
