Sommarens små betraktelser inskickade av våra läsare. Om du vill bli publicerad skickar du in en liggande bild och skriver kanske fem till 50 meningar om sommaren, livet eller någon annan betraktelse. Egentligen är det helt valfritt hur mycket eller hur lite du skriver eller vad du skriver om. Skriv under med valfritt namn och skicka till redaktionen@dikko.nu
För mig innebär sommaren att vintern släpper sitt grepp om byn Tredenborg i Blekinge. Om vintern har varit mild har grusvägen till min primitiva men så älskade sommarstuga förhoppningsvis torkat upp efter de vanliga översvämningarna från högvattnet, och potthålen är inte värre än att det går att köra ända fram till stugan som jag älskar över allt annat.
Jag säger som Malin Melkersson i det klassiska barnprogrammet Saltkråkan, när familjen kommer till Snickargården första gången på försommaren. ”Det är märkvärdigt vad man har blivit fäst vid den här gamla fallfärdiga kåken!” Ja, jag är lika fäst vid min gamla kåk som Malin, där jag har varit varje sommar så länge jag har levt! Och det är länge, 62 somrar! Innan jag började skolan brukade vi komma i början av maj, och stanna till första halvan av september, beroende på när hösten behagade dyka upp.
Så reste vi dit en sista gång i början av oktober ”För att se efter om stugan är ledsen för att vi har flyttat hem”, som mamma sa. I oktober var allt annorlunda än på sommaren, och spännande för en liten unge. Då var de flesta stugorna tomma, soptunnorna tömdes inte längre och det kommunala sommarvattnet stängdes av inför vintern. Så är det inte längre, på gott och ont. Det är inte längre en ren sommaridyll, som var nästan öde på vintern. Nuförtiden är här folk året runt, många bor även i byn permanent. Vattnet är nergrävt frostfritt, och på året runt, sopgubbarna kommer sommar som vinter. Helt tomt är här inte längre, inte ens på vintern.
Jag vill fortsätta med ännu ett citat från Saltkråkan, från Farbror Melker, när han just har köpt loss Snickargården från hyrestanten. Jag har inga barn, så citatet är med tanke på min egen barndom, och på när jag äntligen hade kunnat satsa mer pengar än nånsin förr och köpa loss arrendetomten från kommunen.
”Ja, nog är det en dröm alltid. Och mina barn får behålla sin sommardröm, och leva sitt sommarliv. Det ljuvliga, hemliga, och vilda. Det som människan upplever bara när hon är barn, och glömmer när hon är vuxen, och inte har samma rätt till paradiset.”
Jag håller bara med Farbror Melker till viss del. Jag känner att jag fortfarande kan leva min sommardröm i stugan, även om drömmen är annorlunda än när jag var barn. Nu är det jag som har ansvar för att måla huset och att räkningarna betalas. Men jag kan fortfarande gå ner till stranden ”en kväll i juni, då när sommar’n är som bäst” Kan fortfarande känna kvällsbrisen mot ansiktet i solnedgången, Känna doften av tång och hav blandas med en annan omisskännlig doft, en doft som påminner om nykokt kaffe. Men det är naturligtvis inte kaffe, den kommer från pappersbruket på andra sidan viken. En doft som är så igenkänd så att jag minns sommarkvällarna i Tredenborg mitt i vintern, när jag kokar kaffe hemma i min tråkiga lägenhet!
Ja, det är sommaren för mig!
Susanne Rundström
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
