Stereotypa bilder av människor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck kan hindra socialarbetare från att ge rätt stöd till utsatta individer.
– Dessa föreställningar minskar också de utsattas förtroende för samhället och dess institutioner, säger Rúna Baianstovu, lektor i socialt arbete vid Örebro universitet.
Studien, som Rúna Baianstovu har gjort tillsammans med forskarkollegan Sofia Strid, docent i genusvetenskap och lektor i sociologi vid Göteborgs universitet, baseras på material från en tidigare kartläggning om hedersrelaterat våld i Sveriges tre storstäder: Stockholm, Göteborg och Malmö. Då intervjuades 200 yrkesverksamma som möter individer utsatta för hedersrelaterat våld.
Forskarna har också intervjuat 36 personer med personliga erfarenheter av hedersrelaterat våld.
– Resultaten visar att stereotyper bidrar till att hålla kvar individer i våldsamma livssituationer. De utsattas rädsla för diskriminering ökar när det visar sig att de som är avsedda att hjälpa dem har fördomar, säger Rúna Baianstovu.
Inte missa utsatthet
Forskarna betonar vikten av att förstå hur hedersrelaterat våld inte bara är en verklighet utan också en stereotyp. Dessa två aspekter är sammanlänkade i vardagen och formar tillsammans ojämlikheter och olika former av hedersrelaterat våld.
– Exempelvis innebär inte religiös klädsel per automatik utsatthet för hedersvåld. Pojkar, liksom flickor, kan leva under hedersnormer och det finns också kvinnor som är förövare. Vi behöver lyfta blicken så att vi inte missar utsatthet, förklarar Rúna Baianstovu.
Stereotyperna innebär att de yrkesverksamma i socialtjänsten, elevhälsan, skyddat boende eller sjukhus förbiser de olika erfarenheter av hedersrelaterat våld. Detta i sin tur kan hindra vissa grupper från att söka hjälp.
Förståelse av komplexa livssituationer viktig
För socialarbetare är det viktigt att ta hänsyn till de komplexa livssituationer människor kan befinna sig i. Det krävs också en förståelse för hur olika maktordningar samverkar – hedersrelaterat våld kan uppstå inom familjen, när yrkesverksamma generaliserar om personer med invandrarbakgrund och missförstår eller ignorerar våld, och genom samhällsnormer och lagstiftning.
– Många socialarbetare och andra yrkesverksamma har en kritisk medvetenhet om stereotyper och betonar hur viktigt det är att vara medveten om sina egna värderingar i mötet med klienter. Men både stress och tidsbrist kan göra det svårt att ha djupare samtal med klienter, säger Rúna Baianstovu.
Studien lyfter även behovet av fortsatt forskning för att utveckla konkreta verktyg för socialpolitik, socialt arbete, rådgivning och skyddsinsatser.
– Det inkluderar att undersöka likheter och skillnader mellan hedersnormer och andra patriarkala normer, hur hedersvåld uppstår, består och förändras, och hur det kan förebyggas på olika nivåer, säger Rúna Baianstovu.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
