Nu är det december och julen invaderar våra hem och sinnen. Ingen undkommer julen vare sig man firar den eller inte. Sociala media fylls med tomtar, mat och julklappar. Skyltfönstren är fulla av glittrande dekorationer och tomtarna i varierande storlekar verkar skrika ut att alla måste handla.
Men först ska vi ta oss igenom luciafirandet och alla bilder i sociala media där det står ”SÄG JA TILL LUCIA” som om någon har nekat oss att fira Lucia. Jösses Amalia, var och en gör som man vill, hur svårt ska det vara att förstå. Någon som funderat på källkritik?
Lucia var ingen liten flicka med levande ljus i håret utan det är en berättelse om en ung kvinna som levde i staden Syracusa på Sicilien. Hennes familj var välsituerade och hon hittade kristendomen redan som barn. Eftersom Lucia föddes på 280-talet var det där med kristendomen inte så det enklaste utan det var straffbart. Hon bestämde sig tidigt för att aldrig gifta sig utan skulle ge bort allt hon ägde till de fattiga och gå i kloster. Problemet var att hon redan var bortlovad och när hon gav bort den stora hemgift blev den blivande maken förbannad och angav henne. Hon blev avrättades med svärd, förmodligen år 304. Lucia är alltså en sorglig berättelse om en olycklig kvinna från Syracusa på Sicilien, inte mycket levande ljus eller svensk inblandning i den traditionen.
Efter Lucia kommer nästa stora högtid som så många längtar och bävar inför, julen. När mina barn var små var jag var ensamstående, och hade inte så mycket pengar, så barnen fick en liten och billig julklapp på julafton. Vi åt nåt gott och tittade på Kalle Anka och myste i soffan med levande ljus, julmust och skumtomtar.
Prisa Gud för mellandagsreorna säger jag bara, det är den bästa uppfinning som finns. Jag sparade min julklappashandling och shoppade lös på mellandagsreorna. Sen fick vi orsak att fira jul en gång till med paket, tända ljus, pepparkakor och mera mys. Varför betala onödigt mycket för samma sak innan jul? Barnen var överlyckliga för de fick fira jul två gånger och min plånboks fattiga luskronor räckte så mycket längre.
Självaste julfirandet och det där med julklappar är ett aber för de flesta i juletider. För att inte tala om julstressen som kryddar tillvaron som ett slags egen liten bittermandel i julefriden. När man väl känner att julklapparna är i hamn så ska julmaten inhandlas och lagas. Det gäller att komma ihåg att gästen som kommer är laktosintolerant, ett av barnen tål inte gluten och tonåringen har gått och blivit vegan så här lagom till julen med julskinkan, köttbullarna och leverpastejen. Så fruktansvärt onödigt att vara ideologisk på självaste julafton.
Jultraditionerna kan variera i olika familjer och det förekommer olika sorters julfirande i olika länder. Vårt svenska sätt att fira julen är en härlig blandning av traditioner och vanor. Från allra första början handlade det om att hålla en fest när året är som allra mörkast. Efter det har julen blandats upp med kristna traditioner på 1100-talet, lägg sen till nationalromantiken under 1800-talet så var det komplett. Adel och borgare tog efter traditionerna i Europa, medan bönder och enklare folk blandade gamla seder med nya och lade grunden till det firande vi har idag. Men kristendomen och nationalromantiken i all ära, hur mycket har inte Walt Disney betytt för vår svenska jul under de senaste 40 åren?
Nu är det är inte alla som är så priviligierade att de har en familj att störa sig på under självaste julafton. Och då är det är tur att det finns sociala inrättningarna som har mat, gofika och lite mänsklig värme till människor som behöver det. Det är ett extra stort engagemang från dessa inrättningar under julen. För några få timmar kan människor glömma att det är kallt ute och drömma sig bort till en varmare och trevligare tillvaro. Men säg den glädje som varar för evigt.
Välfärdssamhällets baksida #ÖppnaPorten
När de sociala inrättningar stänger för dagen blir det några pepparkakor och en skumtomte som färdkost på vägen ut i kylan. I trappuppgångens skydd går det att krypa ihop under trapper för natten, även om golvet är hårt. Barnens glada röster hörs från lägenheten ovanför, samtidigt som tomten kommer in genom porten och ringer på. Barnen öppnar med hysterisk förtjusning, tindrande ögon och stor förväntan. De skriker ”TOMTEN ÄR HÄR” , så högt att grannen ovanför gläntar på dörren och undrar vad som står på. Inne står den lagade maten på bordet och under granen ligger julklapparna. Alla får sina klappar och glädjen vet inga gränser. Tonåringen kanske inte är så imponerad av den stickade tröjan och strumporna men resten verkar vara okej. Det tackas och bockas för kläder och andra lite roligare saker.
När tomten sen ska gå hämtar pappan lite destillerat som han i bästa återbrukaranda har kamouflerat och hällt över i en tom bubbelvattenflaska. Han sträcker fram flaskan till tomten utanför dörren, precis som seden bjuder, och tomten tar sig en ordentlig tuting. Ja, pappa tar sig en pruttare han med. Tomten går vidare på nya uppdrag, lite gladare och lite vingligare till förväntansfulla barn som ska ha sina klappar. Pappan dröjer sig kvar utanför dörren för att ta sig lite extra ”bubbelvatten”. Han gömmer sedan petflaskan bakom trappen för att kunna tanka på när han går ut med hunden, som av någon anledning är ovanligt nödig så här i juletider.
Den hemlöse under trappen ser flaskan och tänker ”Halleluja här kommer skatteåterbäringen”. I en blinkning hamnar petflaskan i en annan persons ägo. När kvällen går mot sitt slut drar den hemlöse filten hårdare runt sig, känner värmen sprida sig inifrån och minns sin barndoms jular allt medan han lyssnar uppåt. Han hör hur hunden spyr på mattan av all mat som barnen försett den med under bordet. Han hör hur mamman städar undan papper och annat skräp efter dagens ståhej. Lugnet lägger sig som en luddig filt i huset.
Julen är över, de små barnen sover i sina sängar och tonåringen sitter i telefon och jämför julklappar med sina kompisar. Pappan svär över förlusten av flaskan som han var säker på att han ställde under trappan och begriper inte var den kan ha tagit vägen, han undrar om det var tomten som stal den. Den hemlöse somnar med ett leende på läpparna allt medan snön stilla faller ute.
Julefrid och juleljus, stjärnglans och snöglim när julaftons kväll övergår till natt.
God jul alla fina!
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
