Göteborg och Södertälje är två förvaltningsområden för finska språket som dragit in på den finska skolundervisningen. Trots protester från föräldrar har kommunerna valt att erbjuda alternativ som föräldrarna tycker är sämre. Nu står man där utan några barn som sökt sig till verksamheterna.
| Text: Stellan Beckman E-post: etnologenbeckman@gmail.com |
I våras kom det fram att Södertälje kommun skulle lägga ner den finska förskoleverksamheten i Södertälje. Det var efter att man redan lagt ner de finska klasserna på Stålhamraskolan häromåret. Till hösten har man erbjudit ett alternativ i form av finskspråkig verksamhet på en annars helt svenskspråkig förskola i kommunen. Men sverigefinska föräldrar i kommunen har valt att inte söka platser för sina barn.
I ett reportage från 23 augusti intervjuade Svt Uutiset Södertälje kommuns utbildningsdirektör Ingela Hamlin om saken.
— Det är inga barn, eller rättare sagt ingen vårdnadshavare, som har sökt den finskspråkiga verksamheten på Björken så här långt.
Och det är ju inte konstigt. I reportaget får vi höra att sverigefinska föräldrar gjort valet att inte söka de platser som kommunen erbjuder eftersom kommunen var otydlig med upplägget. Till SVT Uutiset ger Ingela Hamlin ett rätt intressant svar:
— Nej men jag vet ju att det för några av föräldrarna var det väldigt viktigt att det var finskspråkig förskola hela dagarna. Och det kan vi ju inte erbjuda om vi inte har tillräckligt många barn så att de bildar en egen grupp. Då var ju vårt alternativ en integrerad del av en annan avdelning och det var det väldigt många föräldrar som inte tyckte var gynnsamt helt enkelt.
— Man kan alltid göra informationsinsatser bättre. Så är det ju. Det måste man ju sträva efter. Men jag tror att efterfrågan är för låg, säger Hamlin till SVT Uutiset.
Faktum är att flera föräldrar valt att ta sina barn till Botkyrka kommun. Där finns en helt finskspråkig förskola och kommunen hade plats för barnen. Där visste föräldrarna exakt hur verksamheten var upplagd.
I Göteborg är man i samma sits. Där lade man för några år sedan ner en skola som var helt finskspråkig, utan att erbjuda något alternativ.
Den 5 september sände SVT Uutiset ett reportage om läget i Göteborg. Då intervjuade man en förälder, Laura Joensuu, om vilka alternativ sverigefinska föräldrar övervägt efter kommunens nedläggning av den finskspråkiga skolan.
— Jag tror det största problemet är de ständiga motstridiga beskeden: ”Det blir av, det blir inte av… Det blir så här, inte så här…”
— Jag känner många föräldrar som säger att de inte orkar längre. De har skjutsat barnen, och de har tappat motivationen. De orkar inte efter skoldagen. När de får yngre syskon har föräldrar redan beslutet att de har fått nog och ordnar själva undervisning i finska i hemmet, säger Joensuu till SVT Uutiset.
Och när SVT Uutiset intervjuar Anders Andrén, avdelningschef på grundskoleförvaltningen i Göteborg stad, om saken ger han ett svar som inte är långt ifrån Ingela Hamlins.
— Vi har ju gått genom våra ordinarie kanaler, goteborg.se där alla anvisningar som finns då både för att ansöka om skolplats och modersmålsundervisningen. Vi har informerat våra chefer såväl som rektorer. Vi har informerat om detta precis som vi informerar om allt annat kan man säga.
Och när SVT Uutisets reporter frågar om han tror att informationen har nått vårdnadshavarna svarar han:
— Vi har inte undersökt det men utifrån att vi har så lågt intresse och så få ansökningar så är det klart att vi får försöka titta på om man kan utvärdera om man kan nå föräldragruppen och höra sig för om information verkligen gått fram.
Visst är det intressant att det låga antalet ansökningar till kommunernas finskspråkiga verksamheter i båda fallen besvaras med att det skulle handla om informationsbrist? Här skulle jag säga att det är ett standardsvar som inte alls stämmer.
Om sverigefinska föräldrar tröttnar på att hemkommunen inte ger klara besked, eller helt enkelt lämnar dem i sticket genom att lägga ner en tvåspråkig verksamhet utan något bra alternativ, så är inte problemet informationsbrist. Det är snarare kommunernas ovilja att leva upp till minoritetslagen och värna om sverigefinnars rättigheter som är problemet.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
