6 maj: Ederlezi (Durdevdan), vårens ankomst
Högtid hyllar återkomsten av våren och är av de flesta ansedd som den viktigaste inom den romska kulturen.
Ederlezi (Durdevdan) är en högtidsdag som firas av de många Romerna från Balkan. Högtiden firas oavsett religion och man firar vårens ankomst. Vårfestivalen ”Ederlezi” firas med släkt, vänner och grannar med sång, musik, glädje, gemenskap och god mat.
Själva ordet Ederlezi kommer från turkiska Hidirellez och är ett namn på en helg 40 dagar efter vårdagjämningen. Hidirellez betyder att naturen återföds efter att den legat i dvala under vintern och ses som början av sommaren. Enligt folktron är det en dag som uppfyller önskningar, det man önskar denna natt kommer att gå i uppfyllelse även skador kommer att läka och all olycka upphör. Erdelezi är också en romsk beteckning för det serbiska firandet av St. Georgs dag den 6 maj.
16 maj: Romska motståndsdagen i Auschwitz (Roma Resistance Day)
Den 16 maj hyllar vi våra Roma och Sinti- bröder och systrar som var fängslade i koncentrationslägret Auschwitz Birkenau 1944.
Vi minns och hyllar det motstånd de gjorde. Motståndsdagen markerar inte bara minnet av den 16 maj, den fungerar också som ett bevis och hyllning för att ingen någonsin helt och hållet kan bryta ned ett folk till fullständig underkastelse oavsett hur mycket rädsla, våld och mord man använder.
Det hade inrättats ett speciellt familjeläger, ”Zigenarlägret”, där män, kvinnor, barn och äldre bodde tillsammans. Cirka 23 000 Romer och Sinti fångar hölls fångna där och av dem mördades omkring 20 000 i gaskammare, ofta utan att ens vara registrerade. Lägerläkaren var Dr. Josef Mengele, den ökända ”Dödens Ängel” och många romska fångar, särskilt barn, användes i fasansfulla pseudo-medicinska experiment.
På kvällen den 16 maj 1944, i Auschwitz-Birkenau, omringade beväpnade SS-vakter området där romer och Sinti-fångar höll till. Vakternas avsikt var att samla ihop de närmare 6000 fångarna och skicka dem till gaskammaren. Men när vakterna närmade sig området, möttes de med väpnat motstånd från fångarna.
Fångarna hade hört att de planerade likvidationen så de tillverkade vapen av plåt, trä, rör, stenar och annat materialskrot som de kunde komma över. Överlevande och vittnen till händelsen berättar att deras motstånd tvingade vakterna till reträtt. Trots att några fångar sköts den natten så gjorde motståndet från romer och Sinti-fångarna att man avstod från att genomföra likvidationen i flera månader. Den slutliga likvidationen av Romer och Sinti – fångar skedde den 2 augusti. Då mördades och brändes de i krematoriets eldar och alla i ”Zigenarlägret” utrotades denna natt.
Vi hedrar det mod Romer och Sinti-fångarna visade denna dag. För genom att stå upp mot nazisterna och kämpa trots sitt lidande i lägret lyckades de klara sig ett tag till. Tyvärr är betydelsen och erkännandet av denna dag och de händelser som dagen minner om knappt kända eller erkända. Detta trots att Europa mer än någonsin behöver öka sina ansträngningar för att göra dagen allmänt känd och erkänd. Just uppmärksamheten kan motverka den alltmer våldsamma retorik och kampen mot Romer och Sinti-folk.
24 maj: Kali e Sara
Varje år den 24 maj blir den lilla staden Saintes-maries-de-la-Mer värd för resande/romers pilgrimsfärd för att hylla sitt helgon.
Resande/romer firar legenden om St. Sara. En legend som har en lång historia. Pilgrimsfärden är en unik möjlighet för Europas resande/romer att samlas och för att bekänna sin tro och kultur.
Enligt legenden anlände Sara La Kali, de ”tre Mariorna” (Maria Magdalena, Marta, Maria Klopas) och följeslagare, med båt till södra Frankrike efter de första förföljelserna mot de kristna, omkring år 42 e.Kr. Fram till år 1912 var det bara resande/romer som hade tillträde till kryptan. De ”tre Mariorna” namngav den lilla staden som numer bär de Mariornas namn, Saintes-Maries-de-la-Mer.
De Resande/Romer som årligen firar Sara e Kalis minne gör det med en festival i staden. Pilgrimsprocessionen intar den sovande staden och tillsammans med musik förvandlas den trötta staden vid havet till en vild karneval med musik och dans på gatorna. Dagen efter upprepas processionen – och med två Maria’er – i en mer maklig takt.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
2 Trackbacks / Pingbacks
Kommentarerna är stängda.