Häromåret blev det en nyhet att Södertälje kommun skulle lägga ner de finskspråkiga klasserna i Stålhamraskolan. Beslutet stoppades till slut, men det finska språkets fortlevnad i kommunen säkrades inte tack vare det.
Nu visar det sig att den sverigefinska förskolan i Södertälje kommer att lägga ner då de inte har ekonomiska förutsättningar för att fortsätta driva sin verksamhet. De föräldrar som har barn på förskolan har blivit erbjudna en plats på den intilliggande förskolan Björken, men det verkar som om erbjudandet inte når upp till förväntningarna.
I en artikel från LT 25 april 2023 intervjuar man Jessica Eerikkilä, en av många föräldrar som har ett barn på den sverigefinska förskolan, om detta. Hon berättar att intrycket från kommunens erbjudande var till en början positivt för att sen bli något helt annat.
– De sa att det skulle vara en helfinsk grupp med finsktalande pedagoger och den finsktalande verksamheten skulle pågå mellan klockan 8–15. Men sedan svängde de och sa att barnen skulle ingå i en helsvensk grupp med en finsktalande pedagog, säger hon till LT.
Exakt hur detta ska möjliggöra att barnen får prata finska är ju oklart, men det kan nog misstänkas vara minimal. I LT:s artikel berättar Eerikkilä att hon planerar att flytta till en annan kommun, även om det inte finns någon finskspråkig förskola där. Det är hon inte ensam om. Det verkar som om flera sverigefinska föräldrar i Södertälje funderar på att lämna kommunen.
Situationen är minst sagt katastrofal. Det är trots allt ett förvaltningsområde för det finska språket som vi talar om. För dessa förvaltningsområden finns det mycket pengar. I den senaste uppföljningsrapporten om minoritetspolitikens utveckling framgår det att Södertälje kommun som förvaltningsområde får 1 980 000 SEK i statsbidrag varje år. Med så mycket pengar borde det inte vara omöjligt att lösa problemet.
En närmare titt på fördelningen av statsbidraget visar samtidigt att kommunen bara lägger 180 000 SEK på förskolan. Så av nästan 2 miljoner i statsbidrag får finskspråkig förskoleverksamhet knappt en tiondel av pengarna.
Det är inte ovanligt att förvaltningsområden i Sverige lägger sina pengar på annat än förskola eller äldreomsorg. Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget har trots allt påpekat i tidigare uppföljningsrapporter att förvaltningsområden tenderar att lägga statsbidraget på främst personalkostnader.
Men hur förklarar ansvariga i kommunen den här situationen? I LT:s rapportering lyfter Gunilla Karlsson, enhetschef i Ronna förskoleområde, och Elof Hansjons (S), ordförande i utbildningsnämnden, enbart fram den eviga förklaringen att det handlar om det låga elevunderlaget.
Enligt Gunilla Karlsson så är lösningen kommunen erbjuder tillräcklig.
– Med tanke på att den fristående skolan tvingades lägga ner tycker jag att vi på bästa möjliga sätt har ordnat så att det ska kännas bra för alla, säger hon till LT.
Och Elof Hansjons verkar stämma in i detta. På frågan från LT:s reporter om han anser att kommunen sköter sitt uppdrag som finskt förvaltningsområde i dag svarar han:
– Då vi kan erbjuda finskspråkig verksamhet både i förskola och i grundskola så tycker jag det, det är inte många kommuner i Sverige som har det i dag. Så utifrån de kriterierna som finns tycker jag att vi gör det.
Men om lösningen vore tillräcklig borde ju inte sverigefinska familjer känna att de behöver flytta till en annan kommun. Och erbjudandet som kommunen kom med innan var ju faktiskt bättre än det som blev verklighet.
Problemet är att förvaltningsområden kan göra så här utan konsekvenser. I skollagen (2010:800) står det att ett förvaltningsområde ska erbjuda ”plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska”.
Det har länge riktats kritik gentemot formuleringen ”hela eller en väsentlig del”. Med en sådan formulering kan det ju innebära i princip vad som helst, inklusive något som inte är tillräckligt för att kunna bevara ett minoritetsspråk.
När ribban är satt så lågt är det inte konstigt att ansvariga i Södertälje kommun tycker att de gör tillräckligt. Men om sverigefinska föräldrar känner att de vill flytta till en annan kommun borde man kanske fundera på om man gör tillräckligt som förvaltningsområde.
Stellan Beckman
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
