Dagens världsordning bygger på regler skapade genom svåra historiska händelser. Förintelsen ledde till konventionen om att förhindra folkmord, och Genèvekonventionerna och krigets lagar skapades för att skydda sårade och civila. Trots detta har antalet väpnade konflikter ökat. Sverige har en lång historia av att stödja skyddet av civila i krig, men den humanitära rätten har blivit utmanad.
Världsordningen av idag baseras på regler som har skapats genom svåra historiska händelser. Lisa Pelling skriver om hur lidandet på slagfält under 1800-talet ledde till grundandet av Röda Korset och den humanitära rätten, som skyddar sårade och civila. Organisationen Rädda Barnen kom till för att hjälpa barn efter massvält efter första världskriget. Förintelsen ledde till en konvention om att förhindra folkmord.
Vi får aldrig glömma: 80 år efter andra världskriget uppmärksammar vi kvinnorna
Förintelsen och mordet på över sex miljoner judar och romer är bakgrunden till 1948 års konvention om förebyggande och bestraffning av folkmordsbrott. De fruktansvärda grymheterna från historien visar att världen står inför en allvarlig risk. Internationella konventioner är som pålar som håller oss borta från ett barbariskt tillstånd. När stater bryter mot dessa regler utgör det ett hot mot alla.
Vi får aldrig glömma: 80 år sedan andra världskriget och Förintelsen
Det har tagit tid och arbete att skapa den regelbaserade världsordningen, som inkluderar Genèvekonventionerna och krigets lagar. Rysslands bombningar i Ukraina och Israels angrepp på Gazas civila befolkning är exempel på brott mot humanitär rätt, och dessa aktioner måste uppmärksammas. Sen har vi presidenten Trump som lovade att skapa fred men istället har gett sig in i ett krig. USA:s bombningar av Iran är kontroversiella – även om de hyllas i Storbritannien. FN har fördömt USA:s anfall och konstaterat att konflikten kan spåra ur och få katastrofala följder för civila. Samtidigt fortsätter attackerna mellan Iran och Israel. Iran lovar hämnas på både Israel och USA. Allt medan Israel fortsätter att vägra humanitär hjälp till Gaza och Ryssland fortsätter sitt krig i Ukraina.
Krigets lagar måste gälla alla överallt
Antalet väpnade konflikter i världen nått en historiskt hög nivå under 2024, enligt Uppsala Conflict Data Program (UCDP). Det registrerades 61 aktiva konflikter, en ökning från 59 året innan, vilket är det högsta antalet sedan 1946. Elva av dessa konflikter nådde nivån krig, med minst 1000 dödsfall under året, det högsta sedan 2016. Trots fler konflikter minskade antalet dödsfall något, med cirka 160 000 människor döda i organiserat våld.
Kriget i Ukraina var den dödligaste konflikten med omkring 76 000 dödsfall. Också i Mellanöstern var det höga dödstal, särskilt bland civila. I Gaza klassificerades 48 procent av dödsfallen som civila, vilket gör det svårt att avgöra vem som är civil och vem som är stridande.
The Uppsala Conflict Data Program (UCDP)
Våld riktat mot civila ökade kraftigt, med 13 900 civila dödsfall, en 31 procentig ökning. Den islamistiska gruppen IS var den dödligaste aktören med många offer. Konflikter där stater är inblandade har nästan fördubblats sedan 2010 och dödstalen har femfaldigats. Spänningarna mellan stater har också ökat markant, med en oroande utveckling i konflikten. UCDP poängterar vikten av att fortsätta dokumentera händelser i konflikter för att kunna skydda civila bättre.
Sverige har en lång historia av att stödja skyddet av civila i krig, sedan grundandet av Svenska Röda Korset 1865. Men nyligen har den humanitära rätten blivit utmanad. FN:s avgående flyktingkommissarie uttrycker oro över att grunden för dessa lagar håller på att försvagas. Det gäller både USA:s, Rysslands och Israels handlingar. Ingen vill se en repris på andra världskriget med den teknologi och de moderna vapnen som finns idag.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
Berith Kalander skriver till DIKKO att musiken är för att ära mormor Hanna Brzezinska som överlevde Hitlers koncentrationsläger och för att minnas och ära alla romer som föll offer för nazismen.
Mattias Kalander har skrivit text och musik tillsammans med Anna Sjöström som varit med och skrivit den svenska texten och Bagir Kwiek som har översätta den till Romani chib.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500
