Vitboken och Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna (SD) har genom åren haft en en rad incidenter, vilket partiets företrädare erkänner i den vitbok som släpptes i slutet av juni. Mattias Karlsson och Jimmie Åkesson uttrycker bekymmer över det som har sagts och gjorts av vissa företrädare, vilket tyder på att de är medvetna om den kritik som riktas mot partiet, och de säger sig vara chockade över omfattningen.

Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist
DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn, TikTok och Instagram

Mattias Karlsson beklagar “vissa aktioner och saker som sas av företrädare” och säger sig vara ”förbannad och äcklad” till ETC, medan Jimmie Åkesson går så långt som att nämna “uppenbar antisemitism bland enskilda sverigedemokrater” i partiets historia och säger att ”Jag ber om ursäkt för att mitt parti på den tiden kunde uppfattas som hotfullt och skrämmande för judar i Sverige” till SVT. Trots detta förblir kritiken ospecifik och riktar sig främst mot dem som lämnat partiet, vilket väcker frågor om hur allvarligt partiet egentligen tar dessa problem i de egna leden. Björn Söders kontroversiella kommentarer omkring judar och assimilation lyfts fram, men när det gäller mer öppna uttryck för antisemitism från andra partimedlemmar blir det inte längre lika lätt att ge svar när frågorna ställs till ledningen.

Under Jimmie Åkessons tal i Almedalen 2025 bad han om ursäkt till de människor som drabbats av antisemitism från sverigedemokrater under partiets tidiga år. ”Jag beklagar djupt och ber om ursäkt för att mitt parti då huserade människor med antisemitiska föreställningar” sa Åkesson i talet.

Det hela ger en känsla av att antisemitism bara erkänns när den kommer från tidigare medlemmar, vilket visar på en tendens att minimera och tysta ner sådana händelser inom partiets nuvarande ledning. Vitboken kan, i en cynisk tolkning, ses som ett verktyg för att legitimera en rasistisk assimilationspolitik där judar ställs ut som ett exempel för att trycka ner andra minoriteter.

Det finns även en annan intressant aspekt av partiets historia; att de strategiska och preventiva uteslutningar har gett Åkesson möjligheten att bygga ett maktcentrum som är fritt från oönskade element, samtidigt som partiet kan hävda att de städar bort radikala och högerextrema inslag.

En granskning av arkiv och ursprung

I den sista delen av vitboken från Sverigedemokraterna (SD) riktas anklagelser mot partiets ledare Jimmie Åkesson gällande att han skulle ha rensat partiets arkiv, något som han själv bestämt förnekar. Samtidigt framhäver forskaren Tony Gustafsson en oroande detalj – ett centralt protokoll från det år då Åkesson anslöt sig till partiet saknas. Detta väcker frågor om transparens och historisk kontinuitet inom partiet. Vitboken sträcker sig dessutom endast till 2010.

”Det fanns kvar sediment av rasideologi, nazism och antisemitism i det tidiga partiet,” säger forskaren Christer Mattson om innehållet i Sverigedemokraternas omtalade vitbok. Han understryker att dessa tankegångar inte alltid var öppet uttryckta, men att de kunde dyka upp i olika former, vilket i sin tur påverkade partiets offentliga aktiviteter och interna diskurser, till Svt.

Vitboken

Det var under Almedalsveckan 2025 som den andra delen av vitboken presenterades. En vitbok som handlar om partiets utveckling efter 1995. Mikael Jansson, som var partiledare under den tiden, uttrycker förvåning över Jimmie Åkessons och Mattias Karlssons reaktioner; “Vad finns det här som man kan bli chockad över, om man har varit med själv som de har varit? Jag tycker det är väldigt konstigt att de är chockade.” säger han till GP. I Göteborgs-Posten framkommer en intressant aspekt av partiets historia; att strategiska och preventiva uteslutningar har gett Åkesson möjligheten att bygga ett maktcentrum som är fritt från oönskade element, samtidigt som partiet kan hävda att de städar bort radikala och högerextrema inslag.

Bilder från SD:s tidiga dagar visar en annan verklighet. I mitten av 90-talet var partiets högkvarter, allmänt känt som ”Bunkern”, beläget på Södermalm där källarlokalerna var fyllda med sopsäckar och pappkartonger. Aktivister sov i våningssängar och arkivhyllorna stod trångt uppradade under avloppsrören i en källargång. Historiska filmklipp på YouTube vittnar att arkivet då innehöll över tjugo hyllmeter material. Men när Gustafsson nu redovisar sin forskning, konstaterar han att detta arkiv idag ryms i endast tre pärmar. Vad har hänt med resten av dokumentationen?

BSS (Bevara Sverige Svenskt)

Vitboken bekräftar många faktorer som redan varit kända, såsom partiets ursprung kan kopplas till BSS (Bevara Sverige Svenskt), en nazistisk organisation som motsatte sig invandring och förespråkade repatriering av invandrare i Sverige. BSS:s medlemmar bildade SD 1988, vilket ger en obehaglig kontext till partiets ideologiska grundvalar.

Ett av sätten att göra upp med sin historia har handlat om uteslutningar, och det verkar ofta ha motiverats mer av risken för negativ publicitet än av ett genuint ideologiskt renhållningsarbete, enligt Tony Gustafsson, författaren bakom vitboken. Den bristande dokumentationen och avsaknaden av detaljer kring många av dessa fall visar på en systematik där opponenter mer eller mindre godtyckligt har rensats ut. Uteslutningsverktyget fanns på plats redan vid partiets begynnelse, men användningen av det var minimal, och det fanns en strävan att undvika konflikt genom att välkomna även extremister så länge de höll sig i bakgrunden.

Men även Jimmie Åkessons retorik har varit kontroversiell. År 2009 skrev han i Aftonbladet att ”muslimerna är vårt största utländska hot sedan andra världskriget”. Hans och partiets åsikter kring svensk kultur och dess oförmåga att samexistera med andra kulturer framgår tydligt både i tidigare och nuvarande principprogram, där nationalismen framstår som det främsta styrmedlet.

Jomshof rasar mot imams krav på ursäkt från SD: ”Bör slängas ut ur Sverige” (1)

I bakvattnet av den senaste debatten kring Sverigedemokraternas (SD) vitbok och historia samt deras relation till olika religiösa grupper, har en konflikt mellan Riksdagsledamoten Richard Jomshof (SD) och Mahmoud Khalfi, ordförande för Islamiska förbundet och direktör för Stockholms moské, nått nya höjder. Jomshof har i en kommentar på sociala medier riktat stark kritik mot Khalfi.

Det var efter att Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson bad svenska judar om ursäkt för partiets antisemitiska förflutna som Mahmoud Khalfi i en intervju med Dagens ETC menade att det även behövs en ursäkt till Sveriges muslimer och andra grupper som påverkats av partiets retorik.

Denna ståndpunkt har dock mött motstånd från Jomshof, som svarade med en kraftfull avvisning av Khalfis krav. I ett inlägg på plattformen X menar han att det snarare är Khalfi och ”andra vidriga islamister” som bör stå till svars för sina handlingar. Inlägget är fastnålat på Jomshofs profil på X.

Det offentliga samtalet är under förändring

Det är tydligt att gränserna för vad som anses acceptabelt att säga i det offentliga samtalet i Sverige är under förändring, och att de djupt rotade motsättningarna fortsätter att prägla den politiska arenan. Händelserna skapar en känsla av att dialogen mellan olika grupper är avgörande, men även att sådana samtal ofta är fyllda med misstänksamhet och starka känslor.

Denna dynamik belyser en komplex bild av Sverigedemokraterna som balanserar på gränsen mellan att uppfattas som ett legitimt politiskt alternativ och att handskas med sin egen historia av extremism. Genom att förstå dessa mönster kan man förhoppningsvis också få en klarare bild av partiets framtid och dess hantering av interna och externa konflikter.

Debatten om ursäkter, ansvar och historiska oförrätter kommer sannolikt att fortsätta, och med den växer behovet av att hitta gemensamma lösningar för att främja förståelse och sammanhållning i ett alltmer splittrat samhälle.

Det faktum att vitboken sträcker sig till 2010 men inte längre, skapar ytterligare frågor om vilken historia som faktiskt bevaras och vad som kan ha utelämnats. I en tid av ökad politisk polarisering är det avgörande att förstå och kritiskt granska det förflutna för att skapa en mer transparent och inkluderande framtid.

Det är viktigt att alla partier står för det som hänt och händer, de handlingar om det som skett och de uttalanden som är gjorda från partiet och dess medlemmar. Det är också viktigt att: där det är befogat be om ursäkt för de oförrätter som partiet och enskilda medlemmar har begått. En transparent politik är viktig i en demokrati och inget som endast ska avhandlas i regeringens korridorer, eller sorteras bort när det inte längre passar in i den nya fasad ett parti bygger upp.

SD – från ”Bunker” till regeringen.

Man kan säga att SD har tagit sig ur sin ”Bunker”, tagit avstånd från sina symboler och sin bomberjacka till att idag framstå som oklanderligt klädd politiker i kostym och slips. Med denna förvandling har SD lyckats ta sig in i den politiska makten Det är särskilt tydligt efter Tidösamarbetet med Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna år 2022. Denna transformation speglar en sociopolitisk förändring i Sverige, där partiet gått från en marginaliserad position till att bli en betydande aktör i svensk politik.

Men det går att konstatera att det finns fortfarande medlemmar som fortfarande visar upp sitt hat och låter föraktet för andra människor, religioner och kulturer sippra ut. Vilket gör att det går att slå fast att det fortfarande finns en hel del att arbeta med för att göra partiet helt rumsrent.

SD efter 2010: En fortsatt kontroveksiell resa

Sverigedemokraterna (SD) har sedan sitt inträde i riksdagen 2010 varit en central aktör på den svenska politiska scenen. Den vitbok som avslutas med partiets debut sammanfattar en tid av polariserande debatter och kontroversiella uttalanden, men verkligheten efter 2010 har endast intensifierat denna dynamik.

Järnrörsskandalen och dess konsekvenser

En av de mest anmärkningsvärda händelserna i SD:s historia kom strax efter deras inträde i riksdagen – järnrörsskandalen, som blev offentlig 2012. Det var en skandal där partimedlemmar fångades i en situation som ledde till allvarlig kritik och ifrågasättande av partiets värderingar. Skandalen påverkade partiets rykte och satte fokus på frågor om rasism och intolerans inom rörelsen. Trots detta lyckades SD, med stöd av en trogen väljarskara, behålla sin ställning i den svenska politiken.

Helgseger-skandalen 2022

Vidare har vi helgseger-skandalen från 2022 som ytterligare blottlagt partiets inre konflikter och kontroverser. Skandalen väckte stora rubriker och ledde till en mängd debatter om partyets framtid och dess förhållande till frågor som nationalism och invandring. Kritiker har ställt frågan om dessa skandaler verkligen kommer att leda till en förändring i SD:s strategier och retorik.

Partiets hållning och framtiden

Trots den negativa uppmärksamheten har partiet fortsatt att göra uttalanden som syftar till att distansera sig från anklagelser om extremism. Riksdagsledamoten Mattias Karlsson uttryckte vid ett tillfälle i Aktuellt att SD har ”nolltolerans mot rasism, antidemokratiska störningar och antisemitism”. Detta uttalande visar på en strävan inom partiet att upprätthålla en viss image och avfärda extremism.

Men frågan kvarstår: Kommer Sverigedemokraterna att förändra sitt förhållningssätt vid framtida skandaler efter vitbokens publicering? Det är en komplex fråga, särskilt med tanke på partiets historia av att bemöta kritik och kontroverser med defensiv kommunikation. Många analytiker menar att om SD verkligen vill cementera sin plats i svensk politik måste de vara beredda att ta itu med interna problem och omvärdera vissa av sina strategier.

Slutsats

Sverigedemokraternas resa efter 2010 har präglats av både framgångar och motgångar, med skandaler som lyft fram partiets utmaningar. Med ett fortsatt fokus på att upprätthålla en fasade av nolltolerans mot radikala inslag står SD inför en kritisk punkt i sin utveckling. Endast framtiden kommer att avslöja hur partiet kommer navigerar genom dessa utmaningar och om SD kommer att kunna anpassa sig i takt med den föränderliga politiska landskapet i Sverige eller om det politiska landskapet kommer anpassa sig efter SD.

Britt-Inger Hedström Lundqvist

Fakta.SD:s vitbok

Sverigedemokraternas vitbok har tryckts i endast 100 exemplar – och kommer inte att läggas ut digitalt. En presstalesperson har har sagt att allmänheten ska kunna få köpa den tryckta vitboken längre fram.

Boken är på totalt 882 sidor och går i tolv kapitel igenom olika teman kopplade till Sverigedemokraternas historia.

Det handlar bland annat om vilka grundarna var, ideologin, vit makt-musiken, internationella samarbeten, ungdomsförbundet, uteslutningar etc.

Boken var klar i maj förra året, men presenterades först 2025 under Almedalsveckan i Visby.

Bakgrund: Under Almedalsveckan 2017 tillkännagav Sverigedemokraterna planer på att ta fram en vitbok som beskriver partiets förflutna, även om motiveringen till detta var oklar. Partiledarna bjöd på olika perspektiv: Jimmie Åkesson ifrågasatte behovet av ett sådant dokument, medan Mattias Karlsson föreslog att det syftade till att visa partiets utveckling och vilja att erkänna tidigare misstag. Beslutet av partiets verkställande kommitté att gå vidare med vitboken markerade ett trevande steg mot att ta itu med och eventuellt omforma partiets image.

”Vitboken ska erbjuda en grundlig utvärdering av akademisk kvalitet kring partiets bildande och ideologiska utveckling under perioden 1988–2010. Utvärderingen bör utgå från hela den historiska utvecklingen i partiet och bör inrikta sig på partiets idéutveckling, praktik och samverkan med andra organisationer inom och utanför Sverige. Särskilt fokus ska riktas åt partiets bildande och vilka individer som var inblandade och deras bevekelsegrunder. Partiets fokus på demonstrationer under 90-talet bör genomlysas.”(2)

Källor:

Läs mer:

Expo: Antisemitismen inom SD fortfarande ett problem
Sverigedemokraternas vitbok: Rötter, antisemitism och framtidens utmaningar
Mångkultur är viktigt för freden i vårt land och världen
Hur ser Sverigedemokraterna på de nationella minoriteterna

redaktionen@dikko.nu

Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS