#Nyheter| Minoritetslagstiftningen

I lagrådsremissen lämnade regeringen sitt förslag till ändringar i minoritetslagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk för att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur och för att stärka de utökade rättigheter som finns inom förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Minoritetsutredningen föreslår förändringar för att stärka den svenska minoritetspolitiken. Bland annat ger de förslag på en ny myndighet, fler språkcentra, mer pengar till minoriteternas organisationer och granskning av skolböcker.

Statens utredare Lennart Rohdin är starkt kritisk till hur det svenska minoritetsarbetet ser ut.
– Grunden till min kritik är den monumentala okunskapen om svensk minoritetspolitik. Vi har en period av 150 år av oerhört osynliggörande av en betydande del av landets historia. Och det har varit så effektivt att det osynliggjort det även för dem som tillhör minoriteterna, säger han till Minoritet.se

Skolan, släpar efter i arbetet med de nationella minoriteterna, enligt utredningen. Det finns mål, men de uppfylls inte. I Sverige finns 14 definierade kunskapsmål i nian, endast ett av dessa rör minoriteternas historia och kultur om frågan ens tas upp. Det behovs fler utbildningar för lärarna då deras okunskap gör att ämnet är eftersatt i skolan. Därför vill utredningen att det ska ingå förbättrad minoritetskunskap i examen och då måste lärarna utbildas i ämnet under sin utbildning och det måste skapas extra utbildning av redan färdiga lärare. Dessutom föreslår utredningen en granskning av skolmaterial. Utredningen är kritisk mot skola, kommuner och landsting och ser stora förbättringspotentialer inom dessa områden. Även regeringen, som utan motivering har särbehandlat jiddisch vid utfärdande av sändningstillstånd för SR, SVT och UR, kritiseras i negativa ordalag. ”Regeringen bör i fortsättningen avhålla sig från det.”

Lennart Rohdin fortsätter med att säga:
– Det finns i Sverige inte en enda kommun som inte jobbar med jämställdhet eller barns rättigheter. När det gäller minoritetsarbete är den ett litet fåtal som arbetar med frågan, och då bara den de får förvaltningsstöd för. Jag skulle vilja säga att Sverige fortfarande står på ruta ett i minoritetsarbetet.

Utredningen har tagit fram förslag på förändringar i arbetssättet, men också krav på en förändring i attityden och flera konkreta förändringar i befintliga lagar. Den största reformen som utredningen rekommenderar är inrättandet av en helt ny myndighet. Det gäller bevakning, samordning och underlättande av minoritetspolitiken. I dag delas ansvaret på två: Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget. Enligt Lennart Rohdin skulle inrättandet av en ny myndighet skicka tydliga signaler om att det är en enhet som jobbar med frågorna och inget annat. Det skulle skapa större tyngd åt frågorna och en tydligare och bättre dialog med en enhet. Lennart Rohdin menar att det kommer ”krävas skarpare formuleringar mot kommuner och landsting och det kommer att krävas sanktionsmöjligheter.” Förslaget är på inget sätt en kritik mot Sametinget eller Länsstyrelsen i Stockholm utan det är ett förslag på hur man stärker systemet.

När kan det bli klart?
Regeringen vill att nya lagar ska behandlas före valet 2018. Vilket innebär att vi kan förvänta oss ett beslut innan årsskiftet. Tidsplanen för utredningen är att utredningen går på remiss från midsommar till 1 oktober. Utredningen om ny myndighet är genomförd och inskickad för behandling. Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister, menar att det handlar om mänskliga rättigheter och att det är dags att skärpa lagstiftningen. Lagändringen skulle kunna träda i kraft i juni 2019. Om det blir en ny myndighet skulle den kunna komma på tal ett halvår efter det. Det vill säga om regeringen väljer den modellen.

Utredningen förslår en satsning på fler språkcentrum. I dag finns två för samiska och utredningen vill undersöka förutsättningarna för att även skapa språkcentrum för meänkieli, finska, jiddisch och romani chib. Utredningen vill också att det införs ett krav på att myndigheters språkkunskaper ska öka, där meänkieli ska ingå, och att Arbetsförmedlingen omfattas. Betydelsefullt är att förskoleundervisning ska förstärkas och kunna utföras på minoritetsspråk. Minoriteternas rättigheter inom äldreomsorg ska stärkas språkmässigt och även jiddisch och romani chib ska ges visst stöd. Hälso- och sjukvården rustas med högre kunskap om minoriteter. Samtidigt föreslår utredningen att man ska fördubbla statsbidrag till nationella minoriteter och att stödet till organisationer höjs. Stödet till kommuner och landsting föreslås däremot förbli oförändrat.

Utredningen framför en hel del kritik mot svenska kommuner för deras ointresse och skriver att minoritetspolitiken har misslyckats nästan helt i kommunerna. ”Fortfarande mer än sju år efter minoritetslagens tillkomst uppfattar sig en bred majoritet av landets kommuner föga eller inte alls berörda av lagens krav på stöd till och rättigheter för de fem nationella minoriteterna.” En av de viktigaste punkterna som utredningen föreslår är att kommuner och landsting ska tvingas anta minoritetspolitiska mål och att de ska följas upp.
Det handlar inte om hur kommuner och landsting genomför målen, utan ATT de gör det. Uppföljning är en viktig del i processen för att kommuner och landsting ska ta frågan på allvar. Många kommunpolitiker tar inte tag i frågan utan ser den mer som att den är upp till minoriteterna. Det måste till krav som gör att kommunerna informerar om minoriteternas rättigheter.

För mer information Frågor och svar minoritet.se

Redaktionen

Bild Pixabay

1Shares