29 september 2024: Vi firade kulturarvet och omfamnade mångfalden på Sara kulturhus

Efter Tchandala/Tattaren foto Anne Sseruwagi

I Skellefteå på Sara kulturhus befann sig Marion Andreassen tillsammans med delar av sin familj, vänner, ett helt gäng med dinglare och Skelleftebor. De som kom fick en oförglömlig upplevelse. Skellefteå kommun berättade också för Radio Romano att de hädanefter kommer flagga att med den romska flaggan två gånger per år, 8 april och 29 september.

Text: Marion Andreassen
DIKKO finns på FacebookTwitter, LinkedInTikTok och Instagram

En sådan förväntansfull dag! Vår dag. Resandefolkets dag.

Det blev en underbar dag på Sara kulturhus i Skellefteå. Vi fick se handgjorda verktyg så som tjuro och libra som gått i generationer. Fina bilder hängde i foajén, och strålade av stolthet. Böckerna för både barn och vuxna kunde vi inte få nog av. Det var fyllt av verkliga händelser, historia, med konstnärernas ord. TACK för att ni delar med er av ert liv. Låt er röst för alltid bli hörd

Barn sprang fram och tillbaka mellan hyllorna. Skrattet och glädjen hördes från restaurangen intill. Överallt pratade folk romani. Vår romani!  På bordet framför mig fanns det ett program, för att kunna följa händelsen under dagen. Janna-Li spelade med sina bröder. Det flödade humpa-potpurri blandat med mazurka från Kiitula. Det blev dans och skratt i samband med fiolens fina drag.

Sonny Carlsson bjöd på sång med sin otroligt harmoniska och saliga röst. Med ett sådant djup att man önskar att den aldrig tar slut.

Vi fick en genomgång av resandehistoria och hur det har sett ut med vår vandring igenom tiderna.

Dagen fick en perfekt avslutning med Lindy och hans fantastiska bengaloa Bon Bon band! Deras föreställning Tschandala/tattaren fyllde mig med ett jävlar anamma och en liten sprätt på näsan. Vilken kombination! Vilken härlig färgstark och vågad kärleksfull resandemänniska Lindy är! Han sa det alla tänker och sjöng det alla ville ha sagt och vågade uttala sig om det som var känsligt. Jag skrattade och dansade, sittandes på min stol, det var helt omöjligt att vara stilla. Hela raden hoppade av tjoande resande och det var bara tur att allting höll. Vi kunde bara inte sitta fint när vi kände rytmen från fantastiska Bon Bon band.

Jag grät till de som var lyckligt och jag grät det till som var starkt och känslosamt. Lindy fick mig att resa igenom tiden, och gav mig en påminnelse om hur det har sett ut, och hur långt vi faktiskt har kvar innan vi är i mål, innan vi är kompletta igen med språket, existensen, antiziganismen, kunskapen och mycket mer.

Han sjöng på romani, han sjöng på svenska. Han tog mig till en plats där jag kände mig hemma och jag ville ALDRIG att showen skulle ta slut. Han gav allt. Dom är väl värda att se!

Pakkrepa manders mala! Miros sia honkar chi solis pre dova diro gia horta romani!

Utan att avslöja för mycket om föreställningen så vill jag ändå att ni tittar på delar av den.

Marion Andreassen

Innehållet är inte tillgängligt.
Vänligen tillåt cookies genom att klicka på ”Godkänn” i bannern

Vill du veta mer om dagen kolla in Radio Romanos reportage från dagen på deras Facebook-sida
Där hittar du:

redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS