Den romska klassen i Stockholm existerade i 20 år med obehöriga och ofta närstående lärare. Trots kritik fortsatte skolan och lämnade många elever med kunskapsluckor. Skolinspektionen varnade för problemen, men det fick fortgå. Det finns lärdomar att dra av denna erfarenhet. Idén med klassen var god, men den fungerade inte, och bristen på kvalificerade lärare och resurser hindrade utvecklingen.
| Källa: G-P Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn, TikTok och Instagram |
I G-P står att läsa att romska barn isolerades i en egen skolklass med lärare som länge var obehöriga och dessutom släkt med många av eleverna. Över 100 barn gick någon gång i klassen under de över 20 år som den fanns i Stockholm. Idag säger den 82 år gamla rektorn som startade skolan att det ”spårade ur”. Varför och hur kunde det tillåtas att göra det?
”Roma kulturklass är en historia om de låga förväntningarnas rasism”
När verksamheten stängdes ner 2017 hade flera av elever kunskapsluckor och verksamheten ansågs ha förstärkt deras utanförskap. Innan dess hade skolinspektionen varnat för det som hände bakom dörrarna i Enskededalen. I romaklassen befann sig romska elever i en egen skolklass, med lärare som länge inte vara behöriga och dessutom släkt med många av eleverna. Klassen var utsatt för upprepad allvarlig kritik från tillsynsmyndigheter, och ändå fortsatte verksamheten – utan att eleverna fick fullständig utbildning eller rätt stöd.
Det finns många lärdomar att göra när det gäller de skolor och klasser som funnits för romer, med mer eller mindre, lyckat resultat. Tanken med romaklassen var god, det handlade om att öka närvaron bland de romska barnen. Vilket är en viktig sak. Men uppenbart blev det inte så, och ändå har vi många instanser som håller koll på de kommunala verksamheterna. De har strikta regler om hur en skola ska bedrivas och vad syftet och målet med en skola är. Var gick det snett?
Skolministern som var högst ansvarig politiker för romska klassen säger att: ”Det var ett misslyckat experiment”
När brister uppdagas i en vanlig klass eller skola sätter man in resurser för att eleverna ska uppfylla målen. Varför kunde man inte göra det i den här skolan?
Vårdnadshavarna efterfrågade klassen eftersom de ansåg att barnen inte alls skulle gå i skolan annars. Vilket det kan finnas en poäng i, och det har alltid funnits särskilda klasser för ungdomar som inte kunnat anpassa sig i den vanliga skolan, vilket är bra. I de klasserna är närvaron en av de viktigaste punkterna för utan närvarande elever är det svårt att lära ut nåt. Nästa punkt är kunskapskravet, det kan anpassas men målet är alltid varit att eleverna ska klara de nationella proven. Så hur har just den här skolan och klassen tagit sig genom det berömda nålsöga som skolinspektionen och andra kontrollerande instanser i vårt samhälle kan man fundera på?
Elever i förskoleklass, grundskola och övriga obligatoriska skolformer ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om de inte har ett giltigt skäl att vara frånvarande. Det gäller även elever som inte omfattas av skolplikten, och kallas ibland för närvaroplikt. Även elever som går i de frivilliga skolformerna gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan har närvaroplikt. Vårdnadshavare till elever som har närvaroplikt men inte skolplikt kan inte ges ett föreläggande av hemkommunen om eleven inte kommer till skolan. Skollagens bestämmelser om utredning av upprepad eller längre frånvaro gäller dock även för dessa elever.
Källa: skolverket.se
Det man kan läsa ut av granskningarna som G-P har gjort är att det saknades behöriga lärare bland personalen. Något en rektor försökte ändra på. Den anställda obehöriga läraren som också hade en familjemedlem i klassen fortsatte att arbeta, och kontaktade facket som tog striden, en strid som skolan förlorade.
Arbetsgivaren måste alltid kunna visa på sakliga skäl för att en uppsägning ska vara giltig. Det innebär att uppsägningen måste ha sin grund i skäl som anses vara acceptabla för att säga upp den anställde. Om arbetsgivaren inte kan visa på några sakliga skäl för uppsägning kan uppsägningen ogiltigförklaras.
Källa: Unionen
Detta med att familjemedlemmar och nära släktingar arbetar i skolan behöver inte vara ett problem om de har rätt kompetens och får sin anställning i konkurrens med andra sökande. Det blir dock ett problem när man särbehandlar de anställda för att de är romer och godtar undermåliga utbildningar, anpassade utbildningar eller ingen utbildning alls och dessutom inte konkurrensutsätter anställningarna. Att en del av kompetensen är att de är romer och kan språket och kulturen är bra, men när den kompetensen slår ut all annan kompetens blir det fel. Romska barn har rätt till utbildning av utbildad personal på samma sätt som andra elever. Den kulturella kunskapen går att tillföra på annat sätt. Alla skolor är till för att utbilda enligt de mål som finns i skolplanen.
Utgångspunkten är att kommuner har möjlighet att fritt anställa den de vill, dock måste viss lagstiftning beaktas. Objektivitetsprincipen, företrädesrätten och förbud mot diskriminering är begränsningar som kommuner inte får handla i strid med vid rekryteringsförfaranden.
Källa: lawline.se
Det är dock viktigt att påpeka att det idag finns fungerande klasser för romanifolkens barn, och DIKKO besökte en sådan högstadieklass i Borås 2023, där gästspelade vi och genomförde en lektion i poesi med ungdomarna. Läs Kultur rimmar på… om vårt besök på Bodaskolans romaklass som träffades i ett klassrum en gång i veckan. Klassen har ett tiotal elever som tillhör den nationella minoriteten romer och klassen har funnits på skolan sedan 2020.
Barns rätt till utbildning
Alla barn i Sverige har rätt till en grundläggande utbildning. Det är något som regleras i regeringsformen, men också i Barnkonventionen (som idag är lag i Sverige), och vars syfte är att garantera alla barn deras mänskliga rättigheter.
Här kommer några exempel på nationella bestämmelser som motsvaras av artiklar i barnkonventionen:
- Enligt artikel 28 i barnkonventionen ska ett barn ha rätt till utbildning. Barnets rätt till utbildning finns i bestämmelser i Regeringsformen och skollagen.
Källor: 2 kapitlet 18 § första stycket regeringsformen och 7 kapitlet 2–3 §§ skollagen. - Artikel 12 om varje barns rätt att få komma till tals motsvaras av bestämmelser i skollagen och i läroplanerna.
Källor: 4 kapitlet 9 § skollagen och till exempel läroplanen för förskolan och läroplanerna för grundskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade grundskolan.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
