Under Almedalsveckan lyfte partiledaren Ebba Busch (KD) en ny fråga: behovet av ett nytt mansideal. Med sin framträdande röst klargjorde hon att män, och framför allt pojkar, inte ska behöva bära på skuldkänslor för den manlighet de strävar efter. Istället manade hon till en förnyelse där män får vara just män.
Busch stadfäste att ”pojkar vill växa upp till starka män. Så låt män vara män.” Med dessa ord uppmanade hon till en debatt om att avskaffa den ”överideologi” som ofta skuldbelägger pojkar och män. Hon betonade vikten av att ge män möjlighet att höra sitt värde och att förstå att deras bidrag till samhället är värdefullt. Vilket får mig att tänka att det är väl något som alla människor, oavsett män eller kvinnor, behöver få veta.
Det är ingen hemlighet att Jimmie Åkesson (SD) och Ulf Kristersson (M), har fått utstå kritik och press från olika håll, men nu kan de andas ut när Busch kommer till deras hjälp som en riddare i rustning på sin vita häst. Med Ebba Buschs stöd behöver de inte längre bära på känslor av skuld och skam; istället kan de fokusera på att vara de goda förebilder de naturligt är. ”Min uppfattning är att män vill vara goda förebilder,” sade Busch, vilket understryker hennes tro på att mäns roll i samhället bör uppmuntras och stärkas.
Genom att använda sin plattform i Almedalen för att adressera detta, enligt Busch, viktiga ämne, visar Ebba Busch att hon länge har anammat denna syn på män och deras roll i politiken och samhället. Hennes uppmaning är klar: låt Sveriges söner, i form av Åkesson och Kristersson, få möjlighet att bidra utan att känna skuld. Det är dags för en ny era där mäns styrkor och egenskaper hyllas och där vi tillsammans bygger ett samhälle fritt från skam.
I slutet av sitt tal väljer Ebba Busch att prata om jämställdhet och slår fast följande: ”Jag tror att Sverige är i behov av att prata om positiva mansideal”. Hon menar också att hon vuxit upp till ”tonerna av vänsterfeminism” och att vi har levt i ett ”könskrig”. Busch säger att: ”Det är dags att stanna dem som driver könskriget framåt. För fiendeskapet är inte biologiskt. Det är bara ideologiskt”. Ebba Busch (KD) menar att Kristdemokraterna vill satsa på pojkarna redan i grundskolan. ”Jämställdhet uppnås inte genom att kvinnan ställer sig på mannen”, menar Busch.
I en tid där diskussioner om jämlikhet och identitet är mer centrala än någonsin, blir det bekymmersamt när offentliga personer, som Ebba Busch, sänder ut budskap som cementerar gamla normer. I stället borde fokus ligga på att skapa en jämlik balans mellan män och kvinnor, så att alla, oavsett kön, kan känna sig värdefulla och respekterade.
Själv är jag uppväxt med att de snälla flickorna blev placerade bredvid de stökiga pojkarna i skolan, för att balansera dem. Det var en strävan att skapa ordning i klassrummet, men konsekvensen blev ofta att flickornas studiero stördes. När sen mina barn gick i skolan insåg jag att inget hade förändrats. Dessa erfarenheter väcker frågor om hur traditionella könsnormer formar våra liv, särskilt i unga år. I vårt samhälle finns det djupt rotade förväntningar på hur kvinnor och män ska vara, bete sig och uttrycka sig.
Traditionella könsnormer präglas av stereotyper som varierar mellan olika kulturer och tidsperioder. Generellt sätt förknippas manlighet med egenskaper som styrka, självständighet och kontroll, medan kvinnlighet ofta relateras till sårbarhet, emotionellitet och omhändertagande. Dessa ideal leder till att flickor, som tenderar att vara mer empatiska och omhändertagande, placeras i roller där de ständigt ska stödja och balansera upp de mer impulsiva och stökiga pojkarna.
Det är tråkigt att höra retorik som gör det möjligt för traditionella könsnormer att frodas, vilket i sin tur försvårar kampen för jämställdhet. Problemet har aldrig varit att männen inte får vara män; snarare handlar det om att kvinnor historiskt har setts som underlägsna. Genom att främja en miljö där även kvinnor kan blomstra, kan vi verkligen påbörja en förändring som gynnar hela samhället, inklusive männen.
I tider när självkänsla och identitet står i centrum är det avgörande att vi strävar efter att skapa en inkluderande framtid. Varje medborgare, oavsett kön, måste ges möjligheten att känna sitt eget värde och bidra till samhället utan att känna sig begränsad av snäva normer. Vi måste återskapa balansen och se värdet hos varje individ, vilket kommer att kräva både mod och engagemang från oss alla.
Det finns en komplexitet i könsnormerna, där både pojkar och flickor påverkas negativt av snäva ideal. Det är avgörande att vi börjar ifrågasätta och omdefiniera dessa normer. Genom att främja en kultur av öppenhet och acceptans, där känslor och sårbarhet inte ses som tecken på svaghet utan som mänskliga kvaliteter, kan vi ge alla barn möjlighet att växa utifrån sina egna villkor. Det handlar om att skapa en balans där både pojkar och flickor får utrymme att uttrycka sig fritt och att ingen behöver offra sin studiero eller sitt välmående för att upprätthålla en föråldrad norm.
Genom att kritiskt granska och ifrågasätta den typ av budskap som sprids av inflytelserika personer, kan vi arbeta tillsammans för att skapa en mer rättvis och jämlik värld. Så låt oss inte stanna vid det förflutna; låt oss istället våga drömma om och sträva efter en framtid frigjord från gamla fördomar och ojämlikheter. Kanske kan vi då se en framtid där ingen behöver placeras bredvid någon annan för att balansera, utan där varje individ får möjlighet att lysa i sin egen rätt.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
Fakta
Statistiskt visar det sig att kvinnor hade, år 2023, i genomsnitt en lön som motsvarade 90 procent av mäns lön. Den enskilt största förklaringen till löneskillnaden är att kvinnor och män finns i olika yrken. Idag är de två största yrkena undersköterskor och grundskolelärare. Båda dessa yrken är kraftigt kvinnodominerade och detta är ett mönster som även sågs för 40 år sedan. På den tiden var det sekreterare och maskinskrivare samt sjukvårdsbiträden som var de största yrkena, med cirka 90 procent kvinnor och 10 procent män i vartdera yrket...
Innan riksdagsvalet 2022 var ungefär hälften av ordförandena kvinnor och hälften män... Efter valet 2022 var en tredjedel av ordföranden kvinnor och två tredjedelar män. Sedan dess har andelen kvinnor sjunkit ytterligare…
Ett annat mönster som vi kan se än idag är att kvinnor arbetar mer deltid än män, tar ut merparten av föräldrapenningdagarna och vab-dagarna. Kvinnor tar också ut fler sjukdagar. Detta leder till en lägre inkomst än män, vilket efter arbetslivets slut leder till en lägre pension. Kvinnor hade 2023 i genomsnitt 74 procent av mäns pension och skillnaden ökar med åldern… Källa SCB
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500
