Före årsskiftet beslutade regeringen att Kungliga biblioteket att inrätta funktionen resursbibliotek för romani chib och romer.
Här kan du läsa om Regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende Kungl. biblioteket
De som ligger bakom utredningen av resursbiblioteket och specialbibliotek för romer är Elisabet Rundqvist, ansvarig handläggare på Kungliga biblioteket, och Bagir Kwiek, sakkunnig. Det är deras utredning som legat till under för utbildningsdepartementets beslut.
– Bagir började som utredare och har underlättat arbetet med utredningen avsevärt, säger Elisabet. Han har tillfört en kunskap som behövdes för att vi skulle ta oss vidare. Det är väldigt viktigt att de som det berör har fått en ärlig chans att påverka och komma med tankar förslag. Transparanta processen är viktigt när det kommer till tyckande, menar Elisabet.
Resursbibliotek – ska hjälpa andra bibliotek till att få kunskap om vilka böcker som finns och kan rekommendera böcker. De ska kunna ge råd och vara ett stöd för biblioteken ute i landet. Ett resursbibliotek ska också kunna skapa verksamhet runt de nationella minoriteter och deras målgrupper. Ett resursbibliotek ska inte enbart rikta sig till andra bibliotek utan det ska vara till för alla, även privatpersoner. Biblioteken i Malmö kommer bli värdbibliotek för det romska resursbiblioteket. Bagir har fått uppdraget att bygga upp det romska resursbiblioteket.
– Jag skulle nog vilja säga att utredningen var resultatet från ett gott samarbete. För utan Elisabet och alla andra från K.B skulle vi nog inte lyckats göra ett sådant bra arbete med utredningen, säger Bagir. Jag hade mitt uppdrag som läsambassadör samtidigt som jag arbetade med utredningen. De två uppdragen gick liksom hand i hand med varandra. Jag fick möjlighet att träffa många romer från olika delar av landet och fick på så sätt många olika inputs om vad som skulle vara viktigt att få med i utredningen, menar Bagir.
Har det funnits en referensgrupp?
– Någon riktigt ”referensgrupp” fanns inte utan snarare personer som med sin inblick och förståelse kunde ge viktiga tankar och idéer som bidrog till att det blev en bra utredning, säger Bagir.
Resursbiblioteket kommer katalogisera alla böcker som finns skrivna på romani chib, men också utifrån de olika varieteterna. Dessutom kommer böcker skrivna av den nationella minoriteten romer finnas med katalogiseringen. De båda utredarna vill att satsningen ska bli permanent, just nu finns ett beslut under 2023.
– Jag tror att litteratur har möjlighet att förändra människor på ett sätt som få andra medier. Jag har ofta träffat människor som till exempel beskriver att Katarina Taikons böcker om Katitzi fick dom att intressera sig för romer. Hennes böcker är bara ett exempel på hur litteraturen kan hjälpa till i att öka förståelsen för andra människor och perspektiv, menar Bagir.
Jag hoppas att i förlängningen att biblioteket kan stärka romers identitet och samtidigt öka majoritetens medvetenhet romers liv och öden. Jag hoppas att biblioteket kan bidra med att hjälpa oss alla med ökad förståelse och kunskap om varandra.
Kanske till och med bidra till mindre antiziganism, avslutar Bagir intervjun.
Fakta
Resursbiblioteken representerar de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och samiska. Biblioteken är ett stöd i kommunernas uppdrag att erbjuda böcker och andra medier på språken.
KB har också fått i uppdrag att inrätta ett resursbibliotek för minoritetsspråket romani chib. Uppdraget är baserat på KB:s förslag till regeringen om en biblioteksfunktion för romani chib
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
