Utökade befogenheter för polisen att kroppsvisitera och genomsöka fordon utan brottsmisstanke ökar risken för kränkningar av den personliga integriteten och diskriminerande etnisk profilering. Det menar Civil Rights Defenders och pekar samtidigt på regeringens skyldighet att garantera rättssäkerheten och likabehandling. Igår överlämnades utredningen om visitationszoner till regeringen och nu riktas kritik mot flera av förslagen.
– Förslagen i utredningen stillar inte vår oro för att visitationszoner kommer att vara integritetskränkande och leda till diskriminering. Vi vet att polisen använder sig av diskriminerande kontroller, och förslaget om visitationszoner bör inte genomföras innan vi har en diskrimineringslag på plats som också omfattar diskriminerande åtgärder av polis, säger Aida Samani, senior jurist på Civil Rights Defenders.
Igår tog regeringen emot utredningen om visitationszoner. Under 2022 gav Tidöpartierna utredare i uppdrag att lämna förslag på hur ett system med tidsbegränsade och geografiskt avgränsade visitationszoner kan införas i Sverige. I en visitationszon får polisen genomföra en kroppsvisitation och en fordonskontroll utan konkret brottsmisstanke. Civil Rights Defenders har tidigare kritiserat förslaget om visitationszoner, bland annat i granskningen Ett år med Tidöavtalet.
– Möjligheter för polis att kroppsvisitera personer utan brottsmisstanke öppnar typiskt sett upp för godtyckliga polisingripanden och därigenom kränkningar av den personliga integriteten och diskriminerande etnisk profilering, säger Aida Samani, senior jurist på Civil Rights Defenders.
Frånsäger sig ansvar för diskriminering
Av utredningen om visitationszoner framgår att polisen ska ha utökade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka fordon på allmän plats. Även barn ska kunna kroppsvisiteras inom dessa zoner. Kraven som ska avgöra om en kontroll ska genomföras inom en visitationszon ska ställas lägre än de bestämmelser som idag finns för kroppsvisitering. Enligt förslaget är bland annat klädsel, tidigare brottslighet och avvikande beteende faktorer som påverkar bedömningen av om en kontroll ska genomföras eller inte.
– Förslaget ger polisen ett mycket vitt utrymme att kontrollera personer. I praktiken kommer kravet att ett ingripande ska baseras på underrättelser, tips och iakttagelser att ha liten betydelse. Vi kommer sannolikt att se många anmälningar till Justitieombudsmannen, säger Aida Samani, senior jurist på Civil Rights Defenders och tillägger:
– Det är en besvikelse att man skjuter ifrån sig ansvaret genom att säga att risken för rättighetskränkningar ligger i tillämpningen. Beslutsfattare har ett ansvar att inte utforma lagstiftning på ett sätt som öppnar upp för diskriminering och kränkningar av den personliga integriteten.
Möjlighet att överklaga
Beslut om att införa en så kallad visitationszon ska fattas av polis och ska kunna gälla i två veckor, men kunna förlängas. En möjlighet att överklaga beslutet ska finnas för de som berörs.
– Vi menar att det bör varar domstol som fattar beslut om att en visitationszon ska inrättas – inte polisen själva. Inrättandet av visitationszoner kan i praktiken innebära att ett mycket stort antal människor utsätts för tvångsmedel under en viss tid. En sådan åtgärd bör underställas domstolsprövning. Inte minst för att stärka allmänhetens förtroende för att beslutet fattats på rätt grunder, säger Aida Samani, senior jurist på Civil Rights Defenders.
Positivt med dokumentationsskyldighet
Ett av förslagen i utredningen gör tydligt att polisen måste dokumentera en utförd visitation och husrannsakan i fordon.
– Det är positivt att utredaren vill lagstadga en dokumentationsplikt. Men vår erfarenhet, och även JO:s granskningar, visar att polisen ignorerar sin dokumentationsplikt. Därför bör regeringen nu ge polismyndigheten i uppdrag att stärka sina rutiner kring dokumentation och att systematiskt följa upp hur kroppsvisitationer och husrannsakan i fordon genomförs. Det är en förutsättning för att kunna fånga upp och förebygga diskriminerande kontroller, säger Aida Samani, senior jurist på Civil Rights Defenders.
Poliser negativt inställda till visitationszoner
Enligt utredaren ser polisen ett behov av att kunna använda sig av visitationszoner för att förebygga brottslighet, men rapporter visar att poliser är negativt inställda till att införa visitationszoner. Av de tillfrågade poliserna i Brottsförebyggande rådets senaste rapport svarade en majoritet att de inte anser att visitationszoner är ett viktigt verktyg och att det till och med kan bli kontraproduktivt.
Brås rapport om polisens arbete med profilering och likabehandling visar också att det förekommer diskriminerande etnisk profilering i polisens arbete, att polisen saknar vägledning för att förebygga diskriminerande profilering och att det finns små möjligheter för de som drabbats att driva sina ärenden vidare.
Diskriminerande åtgärder av polis i lagen
I dag omfattas inte diskriminerande åtgärder av polis i diskrimineringslagen. En utredning lades fram under förra mandatperioden som föreslog att enskilda ska kunna utkräva ansvar från polisen för diskriminerande åtgärder, men förslaget har ännu inte tagits vidare.
– Ett system med visitationszoner bör inte genomföras innan vi har en diskrimineringslag på plats som omfattar diskriminerande åtgärder av polis. Enligt rapporter använder sig polisen av diskriminerande kontroller, och polisen behöver ett konkret uppdrag och resurser för att lägga om sitt arbete för att förebygga diskriminering, säger Aida Samani, senior jurist på Civil Rights Defenders.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
