Delia väver sig en bättre framtid genom Gábor-kjolarna

För kvinnor är traditionella kläder en viktig del av deras identitet, nära kopplade till deras etnicitet, vilket gör att de ofta utsätts för mer rasism och förföljelse än män. Foto Daniel Díaz

I hjärtat av Transsylvanien, Rumänien, håller Delia en århundraden gammal tradition vid liv, en kjol i taget. Kända som ”romakjolar” eller ”Gábor-kjolar” är dessa plagg en viktig del av identiteten för Gábor-gruppen, en undergrupp inom den romska gemenskapen.

Text och bild: Daniel Díaz
DIKKO finns på FacebookTwitter, LinkedInTikTok och Instagram

För Delia är det inte bara ett hantverk att tillverka dessa kjolar, utan en livlina, en koppling till hennes rötter och en väg till en bättre framtid.

En tradition som gått i arv genom generationer

Delia, som nu är 31 år, började bära Gábor-kjolen i ungdomen, som det är sed för flickor i hennes gemenskap.

– Kjolen representerar oss främst som en grupp, förklarar Delia. Om du är en del av gruppen måste du bära den. Det är så du visar respekt för dina kamrater, säger hon.

Denna traditionella klädkod handlar inte bara om kläder; det är en djup symbol för tillhörighet och identitet inom Gábor-gruppen.

Kjolarna, som är en betydande del av romska kvinnors traditionella klädsel, är ofta gjorda av dyra material som hämtas så långt bort som från Dubai. De liknar de sari-liknande silkestygerna som bärs av kvinnor i Indien och kräver noggrant hantverk för att förvandla plant tyg till plisserade, rännliknande-former.

– Det svåraste med att göra kjolarna är att stryka dem på ett speciellt sätt och sedan vika dem, säger Delia, och beskriver de timmar av arbete som läggs ner på varje plagg.

Att lära sig hantverket och bygga ett liv

Delias resa in i kjoltillverkning började av nödvändighet. Hon gifte sig vid 14 års ålder och blev mamma vid 16, och var tvungen att försörja sin familj när hennes man vägrade arbeta.

– Jag lärde känna en ungersk kvinna som gjorde kjolar, och det var så jag lärde mig hantverket, minns hon.

De senaste 14 till 15 åren har hon skapat dessa kjolar och arbetar med en partner i Oradea, en större stad i Transsylvanien, där hon tar emot beställningar och hennes partner sköter försäljningen.

Trots det intrikata arbetet finner Delia glädje i sitt hantverk.

– När jag gör en är jag alltid nyfiken på resultatet, säger hon och tillägger att praktiken har blivit en andra natur för henne. Jag kan till och med göra det med ögonen stängda, säger hon.

Att bryta sig fri från ett svårt förflutet

Delias liv har inte varit utan svårigheter. Äktenskapet var fyllt av problem; hennes man var våldsam, beroende av alkohol och droger och ekonomiskt oansvarig.

– Han drack mycket, tog droger och spelade. Han hotade till och med att sätta ut mig på gatan för att tigga pengar, avslöjar Delia.

När hon inte längre kunde utstå misshandeln, sökte hon hjälp från vänner, men fick bara rådet att stanna kvar hos sin man.

Under press från sitt samhälle och sin egen familj, fattade Delia det svåra beslutet att lämna Gábor-gruppen och ta med sina tre barn. I Gábor-gemenskapen ”säljs” döttrar ofta för äktenskap, och att lämna sin man skulle ha inneburit ett annat arrangerat äktenskap för henne.

– Jag ville inte ha det livet för mig själv eller mina barn, säger Delia.

Vid 21 års ålder lämnade hon sitt gamla liv och fann skydd på ett härbärge för kvinnor och barn i Oradea.

En ny början med FCE

Efter att ha lämnat sin grupp fann Delia en ny början genom FCE Christian Foundation, en organisation i en liten stad kallad Marghita, som stöder utsatta kvinnor och barn.

– Jag arbetar på After School-programmet, hjälper till att servera mat, städa och sköta en secondhandbutik, berättar hon.

Genom FCE har Tereza inte bara fått anställning utan även möjligheten att fortsätta sin utbildning.

– De hjälpte mig att gå tillbaka till skolan. Jag avslutar grundskolan nu, något jag aldrig trodde jag skulle kunna göra.

Trots sitt hektiska schema, med ett heltidsjobb, studier och uppfostran av tre barn på egen hand, förblir Delia positiv inför framtiden.

– Även om det är svårt ibland är det fantastiskt att ha kommit till den här punkten från där jag var förut, reflekterar hon och fortsätter.

– Det är fantastiskt att ha ett jobb och kunna skicka mina barn till skolan. Jag är verkligen glad för detta.

Kvinnor i Gábor-gruppen bär ofta en färgglad plisserad kjol, en matchande blus och ett långt plisserat förkläde. Foto Daniel Díaz

Gábor-kjolens framtid

Delia vill fortsätta göra sina kjolar.

– Dessa kjolar har en framtid, säger hon självsäkert. Det kommer alltid att finnas någon som bär dem.

Hon hoppas kunna föra vidare sina färdigheter till sina barn, särskilt sin äldsta son, som har visat intresse för att lära sig hantverket.

Det är viktigt att föra det vidare till nästa generation, tillägger hon och betonar den kulturella betydelsen av kjolarna för att bevara deras arv.

Delia erkänner att inkomsten från kjoltillverkningen är blygsam jämfört med den insats det kräver, men hon finner arbetet givande.

– Jag tjänar mindre än jag borde för mängden arbete jag lägger ner, men det är okej, säger hon. Pengarna jag tjänar gör livet enklare för mig och mina barn.

En symbol för styrka och motståndskraft

Delias historia är en berättelse om motståndskraft och styrka, ett bevis på kraften i kulturellt arv och personlig beslutsamhet. Genom sitt hantverk bibehåller hon en koppling till sina rötter samtidigt som hon banar en ny väg för sig själv och sina barn. I varje kjol hon gör finns en del av hennes historia och en glimt av hennes framtid.

För Delia är Gábor-kjolen mer än bara ett klädesplagg; det är en symbol för hennes identitet, hennes kamp och hennes hopp om ett bättre liv. När hon fortsätter att väva in sin historia i varje veck och plissering bevarar hon inte bara en kulturell tradition utan inspirerar också andra med sin resa av överlevnad och förnyelse.

*Delia heter egentligen något annat.

Daniel Díaz

redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS