En debattartikel beskriver skribentens egna åsikterna i texten.
Enligt SCB:s statistik har andelen människor som lever under det som definieras som relativ fattigdom ökat med 1,2 procentenheter under de senaste tio åren. Den svenska regeringens skattesänkningar för de rika sker på bekostnad av de fattiga. 500.000 människor lever i materiell och social fattigdom, en ökning med 1,8% från 2021. Priset på mediciner har ökat, vilket drabbar dem med kroniska sjukdomar. Ensamstående föräldrar, särskilt mödrar, kämpar för att ha råd med oväntade utgifter och hålla sina hem varma.
| Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn, TikTok och Instagram |
Det man kan undra är när Sveriges statsminister och regeringen tänker vidta åtgärder för att förbättra situationen för de människor och hushåll som i dag lever i relativ fattigdom? Det handlar både om omedelbara och långsiktiga åtgärder.
För idag har vi en situation där man har sänker skatten för dem som tjänar över 65000 kronor i månaden medans de lågavlönade inte får samma sänkning. För att finansiera denna skattesänkning för de högavlönade har regeringen höjt priset på medicinerna och kommer att höja högkostnadsskyddet under nästa år, något som påverkar de som är sjukast eller har kroniska sjukdomar mest, alltså de med minst pengar.
SCB har precis presenterat statistik på den svenska fattigdomen där det blir tydligt vilka som påverkas mest i den nya skatten.
Mer än 500 000 i materiell och social fattigdom
Det är upprörande siffror. Andelen personer i Sverige som lever i materiell och social fattigdom har ökat från 3,9 procent år 2021 till 4,7 procent år 2022. Konsekvenserna blir att cirka 490 000 individer inte längre kan ha en grundläggande levnadsstandard. Ökningen är tydligast bland alla låginkomsttagare och ensamstående hushåll.
Jimmie Åkesson (SD) påstod sig företräder ett parti som skulle vara Tidösamarbetets ”sociala samvete”, och ändå har de varit med att driva igenom en politik som sänker skatten för de rikaste, samtidigt som fattiga människor inte längre ska ha råd med nödvändiga läkemedel. Hur går det ihop?
Många uppger idag att de inte har råd att betala oförutsedda utgifter, eller ersätta det slitage som blir i ett hem, köpa nya kläder eller delta i aktiviteter på fritiden. Dessutom ökar andel som har svårt att tillgodose grundläggande behov så som att värma sina bostäder, äta närande och viktig mat regelbundet.
Ensamstående mammor har svårt att betala oförutsedda utgifter
Den grupp som är särskilt hårt drabbade är de ensamstående föräldrarna, i de hushållen saknar nästan hälften några marginaler alls, 14 procent av dem lever i materiell och social fattigdom. Något som är en ökning från tidigare år och ett tydligt budskap om den ekonomiska utsattheten för just denna grupp är där barnen ofta blir drabbade både socialt och materiellt.
Att inte ha råd med en oförutsedd utgift är en slags ekonomisk utsatthet som skiljer sig stort beroende på bland annat kön, familjesituation och födelseland. Ensamstående föräldrar är en grupp som ofta har det ekonomiskt svårare. Ensamstående mammor har exempelvis betydligt svårare än ensamstående pappor med att möta oförutsedda utgifter, 57 procent jämfört med 24 procent, enligt SCB;s statistik.
Fler har inte råd med uppvärmning av bostaden
Nu lever vi Sverige där det blir kallt på vintern, oavsett var man bor i landet, och andelen svenskar som inte har råd att hålla sin bostad varm har enligt SCB tredubblats mellan åren 2021 och 2023. Nu går vi dessutom mot en framtida vinter där folk kan behöva välja mellan att hålla sig varma – eller köpa mediciner till sina akuta eller kroniska sjukdomar.
I Sverige har andelen som inte har råd att hålla sin bostad tillräckligt varm tredubblats från två till sex procent mellan åren 2021 och 2023. Det gör Sverige till det land i EU med den största procentuella ökningen, följt av Nederländerna och Tjeckien, enligt SCB;s statistik.
I Stadsmissionens Fattigdomsrapporten 2024 blir myndigheternas oförmåga att stötta människor i utsatthet tydlig. Det handlar om brister i tillgänglighet, bemötande och kommunikation. Forskningen visar att man har höjt trösklarna hos kommunernas socialtjänster när människor söker om ekonomiskt bistånd. Något som kan vara en av förklaringarna på de senaste årens minskning av ekonomiskt bistånd. Bristande rättssäkerhet i handläggningen är ytterligare en orsak. Den som väl får försörjningsstöd får i vilket fall som helst inte den skäliga levnadsnivå som socialtjänstlagen föreskriver.
Det yttersta svenska skyddsnätet har idag stora brister som behöver åtgärdas, för att inte svika människor i utsatta livssituationer. Därför behöver riksnormen för försörjningsstöd höjas och säkras så att den följer med i den allmänna standardutvecklingen. Kommunernas socialtjänst behöver samordna sina insatser med Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen på den hjälpsökandes uppdrag. Genom rätt hjälp i tid minskar både lidandet för människor i utsatta livssituationer och samhällskostnaderna. Dessutom ökar tilliten till vårt svenska välfärdssamhälle – ett samhälle som då finns där för människor i kris står det att läsa i Fattigdomsrapporten 2024.
Det borde finnas en aktiv politik inom alla partier för att faktiskt minska fattigdomen i Sverige, se till så att alla kan äta närande kost, värma sina bostäder och ha råd med sina mediciner. Det bör inte vara prioriterat att sänka skatten för de rikaste utan att prioriteringen bör vara att satsa på jobb så att fler får arbete. En annan prioritering bör vara att höja barnbidraget så att fler familjer får pengarna att räcka hela månaden och att de kan värma sina bostäder på vintern. Stärk de sociala skyddsnäten för de som behöver det istället för att försvaga dem.
Men så fungerar det uppenbarligen inte i ett högerstyrt land. Kylan sprider med de kalla vindarna på mer än ett sätt, och det där med att vara ett ”socialt samvete” var uppenbart bara en klyscha från SD så att det skulle låta som de brydde sig om vanligt folk.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
