Den 21–22 februari granskade FN:s kommitté för den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) hur Sverige uppfyller sina folkrättsliga förpliktelser. Inför granskningen lyfte Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till kommittén fram flera brister i ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i Sverige.
Institutet har tagit del av en preliminär sammanfattning av kommitténs slutsatser:
– FN:s experter uttrycker oro för den svaga ställning som den här typen av rättigheter har i Sverige och vi menar att det är hög tid att regeringen genomför en översyn av överensstämmelsen mellan svensk rätt och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, vilket inte gjorts sedan 1970-talet, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.
Precis som institutet, anser kommittén att mer behöver göras för att:
- motverka diskriminering inom arbetslivet, på bostadsmarknaden och inom hälso- och sjukvården.
- minska skillnaderna mellan elevgrupper och skolor i Sverige. Kommittén konstaterar att skillnaderna har ökat under en längre tid och skolan förmår i allt lägre grad att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
- motverka effekterna av att den ekonomiska utsattheten har ökat och att människor, och då inte minst asylsökande och irreguljära migranter, inte får sin rätt till en adekvat levnadsstandard tillgodosedd.
Kommittén anser också att Sverige bör göra det möjligt för människor att rättsligt kunna kräva av svenska myndigheter att bli behandlade enligt de grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Som ett led i detta rekommenderar kommittén att Sverige tillträder konventionens tilläggsprotokoll, som slår fast en rätt för individuella klagomål till FN-kommittén. Kommittén anser också att domare, advokater och offentliganställda behöver få ökad kunskap och medvetenhet om konventionens rättsliga innehåll.
Kommittén lyfter även upp Sveriges ovilja att verka för ett EU-rättsligt regelverk som säkerställer företags ansvar för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan.
Kommittén understryker flera områden där diskriminering är vanligt förekommande och där människor i praktiken har olika möjligheter att få sina rättigheter fullt ut tillgodosedda. Kommittén lägger särskilt vikt vid tre områden där Sverige förväntas återrapportera till kommittén inom 24 månader om vilka steg man tagit för att förbättra skyddet.
- Säkerställ ett effektivt genomförande av lagen om en konsultation i frågor som rör det samiska folket, bland annat genom att tillhandahålla adekvat utbildning för anställda i statliga myndigheter, kommuner och regioner om bestämmelser och vikten av meningsfull dialog och konsultation med samer.
- Vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa alla former av exploatering i arbetslivet, särskilt vad gäller migrantarbetare och asylsökande, samt erbjuda migrantarbetare och deras familjer ett effektivt skydd mot våld och trakasserier, inklusive de som arbetar i den informella ekonomin.
- Se till att det sociala skyddet, inklusive den grundläggande arbetslöshetsersättningen och dagersättningen för asylsökande, indexeras efter faktiska levnadskostnader och fastställs på nivåer som garanterar en tillräcklig levnadsstandard.
Kommittén uppmuntrar Sverige att etablera en nationell mekanism för att samordna och följa upp kommitténs rekommendationer och fortsätta engagera civilsamhället och andra aktörer, inklusive institutet, i denna process.
Det finns också en del positiv kritik i dokumentet. Bland annat välkomnas att FN:s barnkonvention blivit del av svensk lag, regeringens fem åtgärdsprogram mot olika former av rasism, inrättandet av sanningskommissionen för det samiska folket, och etableringen av Institutet för mänskliga rättigheter.
Institutet följde granskningen på plats och vår närvaro välkomnades av både kommittén, civilsamhället och regeringens delegation. Kommittén trycker i sina rekommendationer på att regeringen behöver vara tydligare när det gäller resurstilldelningen till institutet. I förlängningen kommer det innebära en starkare nationell bevakning av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
– Nu inväntar vi regeringens reaktion på kommitténs rekommendationer och därefter hoppas vi på en konstruktiv dialog med berörda departement och myndigheter, liksom kommuner, regioner och det svenska civilsamhället, säger Fredrik Malmberg. Institutet kommer att stödja spridning, samordning och uppföljning av rekommendationerna, utifrån vårt oberoende mandat.
Här kan du ta del av FN-kommitténs rekommendationer i sin helhet
På institutets webbplats hittar du Institutets rapport till FN-kommittén
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
