I tidningen ARBETET kan vi läsa om Gjulfidan Salijis kamp för rättvisa och trygghet, efter tio år av hängivet arbete som vårdbiträde i Köpings hemtjänst, tog Gjulfidan Saliji klivet att utbilda sig till undersköterska. En förändring som skulle ge henne högre lön och nya möjligheter, men som istället ledde till en chockartad situation. När yrkestiteln byttes från vårdbiträde till undersköterska drogs hennes arbetstillstånd in, något som hon aldrig kunnat förutse.
I beskedet från Migrationsverket framgår det att Gjulfidan borde ha sökt en ny tjänst vid sin utbildning. Men det är lättare sagt än gjort, enligt hennes kollegor. Madelene Simonsen, skyddsombud och kollega, förklarar att det i praktiken fungerar annorlunda. ”Utbildar du dig till undersköterska samtidigt som du är anställd fortsätter du på samma tjänst när du är färdig,” berättar hon. ”Du får högre lön och ett nytt avtal, men tjänsten är densamma.” Trots detta har många medlemmar i Kommunal drabbats av liknande problem, där utvisningsbeslut blivit resultatet av en snårig byråkrati och otydliga regler.
I ARBETET kan vi läsa om hur Gjulfidan idag lever ett tryggt liv i Köping, där hennes barn arbetar och hennes barnbarn ofta besöker henne. Men nu har deras liv plötsligt vänts upp och ner. Hon, hennes man och deras 20-åriga dotter står inför utvisning till Nordmakedonien, ett land där de fruktar att bli illa behandlade på grund av sitt romska ursprung. Kvar i Sverige blir två av hennes barn och hennes älskade barnbarn.
Gjulfidan uttrycker sin frustration och maktlöshet: ”Jag har verkligen gjort mitt bästa för att passa in. Jobbat, utbildat mig, betalat skatt. Jag har aldrig gjort något olagligt. Ändå slänger de ut oss som att vi vore värsta kriminella.” Hennes ord bär tyngd och visar den sorg och orättvisa som så många invandrare upplever när systemet sviker dem.
Denna historia belyser inte bara den personliga kampen för Gjulfidan och hennes familj, utan också de större strukturella problemen inom migrations- och arbetsmarknadssystemet. Det är en påminnelse om att varje individ har sin egen berättelse, en berättelse som förtjänar att bli hörd.
Arbetstillstånd och lönekrav
Den som kommer från ett land utanför EU och vill arbeta i Sverige måste ansöka om ett arbetstillstånd hos Migrationsverket. För att beviljas tillstånd krävs att den som söker tjänar minst 80 procent av den svenska medianlönen. I oktober 2025 var försörjningskravet 29 680 kronor per månad. Arbetstillståndet gäller i två år men kan förlängas. Det gäller för en person, men familjemedlemmar kan vara medsökande. De måste dock uppfylla alla krav på egen hand. Om kraven inte uppfylls måste personen lämna Sverige.
Läs hela artikeln i ARBETET här
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
