I Göteborg har man ett särskilt råd för sverigefinnar. Enligt stadens egen hemsida har rådet som uppgift att ”bevaka den sverigefinska minoritetens rätt till kommunal service, språk och kultur” utifrån minoritetslagen. Ledamöterna och suppleanterna i rådet ”har utsetts av den sverigefinska minoriteten och fastställts av kommunstyrelsen”. En beskrivning som låter väldigt bra och positiv. Det är något mer än de vanligt förekommande samråden kan man säga.
| Text: Stellan Beckman E-post: etnologenbeckman@gmail.com |
Men bara för att allting är frid och fröjd enligt en kommuns egen beskrivning av situationen betyder det inte att det är så. Och när det gäller det sverigefinska rådet i Göteborg fick jag en bunt dokument skickade till mig i början av sommaren som skvallrar om en märklig utveckling.
Det handlar främst om stadsledningskontoret (SLK) omarbetade förslag för sverigefinska rådets reglemente. Under 2021 och 2022 omarbetades reglementet, vilket också framgår i protokollen från rådets samtliga möten. Men detaljerna kring arbetet om reglementet finns inte att läsa i dokumentationen. Representanter från kommunen informerar bara de närvarande att man fortsatt arbetar med reglementets nya utformning.
Under 2022 händer samtidigt något märkligt. Som en av de före detta ledamöterna i rådet beskriver för mig i ett mejl valde SLK att avsluta samråd med rådet i maj 2022. Ett beslut som varade fram till slutet av januari 2023. Det var samtidigt som förslaget på nytt reglemente skulle ut på remiss.
I ett protestbrev från några ledamöter i sverigefinska rådet daterat 14 december 2022 tar man upp bristen på inflytande i utformningen av själva reglementet: ”I sitt grundligt motiverade utlåtande avslog sverigefinska rådet enhälligt de föreslagna revideringsförslagen.” Men det verkade inte ha gett resultat, för det framgår att ingen ”strukturell, fördjupad dialog om revideringen av reglementet har förts med den nationella minoriteten. Ingen har återkopplat om varför rådets synpunkter och förslag inte kan beaktas.” Man menar att den sverigefinska minoriteten inte fått möjlighet att påverka innehållet och därmed ”återfinns inte sakfrågorna som berör dem i det […] nu högst aktuella beslutsunderlaget.”
Ändringarna kring reglementet omfattar rätt många punkter, men den som verkar mest pockande gäller just nomineringsprocessen för rådet. Nomineringen skulle påbörjas under våren 2023. Men samrådet var ju pausat innan dess och någon information om att nomineringsprocessen skulle starta fick man inte. Det kom långt i efterhand. Då var det redan för sent att nominera.
Flera skrivelser från sverigefinska ledamöter i rådet riktade till kommunfullmäktige följer, varav en daterad 23 mars 2023 som menar att ändringarna i rutinerna för nominering av ledamöter förberetts ”utan minoritetens delaktighet och samtycke, under både förberedningsprocessen och utformningen av nomineringsrutinerna.”
I samma skrivelse lyfter man det faktum att i andra rättighetsbaserade råd i Göteborg får målgruppen själv välja sina representanter. Men när det kommer till det sverigefinska rådet kommer ändringarna i nomineringsprocessen att leda till att SLK själva får välja representanterna. Detta ser man som en brist på insyn och transparens:
”Detta kommer dessutom att ske helt utan insyn, offentliga kriterier och någon som helst [av] minoritetens delaktighet och deltagande. Det strider rakt mot alla demokratiska principer gällande delaktighet och egenmakt som fastställts som kommunens minoritetspolitiska mål och som framhävs i [Göteborg] Stads styrdokument. Det motsvarar inte heller [Göteborg] Stads värdegrund som bygger på demokratins värdegrund, såsom FN:s Allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, Europarådets konventioner och EU-rätten.”
Något vidare svar på den skrivelsen verkar man inte direkt ha fått, trots att det ändå kan ses som en väldigt relevant fråga ur både minoritetspolitisk och demokratisk synpunkt.
I en skrivelse från före detta ledamöter i sverigefinska rådet till kommunen daterat 5 juni 2023 framgår det att SLK meddelat att det skulle genomföras ett demokratiskt val i slutet av maj varpå man skulle kunna rösta på anmälda kandidater. Men det framgår i skrivelsen att SLK beslöt att ställa in valet och att man dessutom hemligstämplat vilka de intresserade kandidaterna är. När man begärt ut handlingar om detta har SLK hänvisat till sekretessen.
När jag sitter och går igenom dokumenten som jag fått skickade till mig, och de protokoll som finns från sverigefinska rådet för år 2022 slås jag av att det är omöjligt för någon utomstående att se processen genom att enbart gå igenom de senare. Detta är något som jag även fått till mig från min mejlutväxling med en före detta ledamot i sverigefinska rådet. Protokoll förs enligt en mall som utelämnar ordväxlingar och synpunkter.
Hur ska man kunna påverka om transparensen som finns där i form av digitaliserade dokument på en hemsida är så ytlig? Det blir ett fåtal som har insyn i den minst sagt röriga situationen och man undrar om det kan vara demokrati.
Vad jag är säker på är att det inte är enligt minoritetslagen. Det är tydligt för vem som helst som läser den att en nationell minoritet ska ha möjlighet att påverka i frågor som rör den. Och här kan jag inte säga att så har varit fallet. Snarare det motsatta.
Minoritetspolitiken, och minoritetslagen, är inte bara menat som en slags kosmetika för kommuner att skylta med i tron att det ska få dem att framstå som mångkulturella och duktiga. Det är menat för att ge nationella minoriteter inflytande. Om nu Göteborg inte vet vad det innebär och om det nu är så att kommuner lyckas hitta sätt att kringgå lagen är ju frågan varför kommunen ville bli ett förvaltningsområde från första början.
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
