Rasism utgör en stor utmaning för samhället och sprids, samt upprätthålls, genom ett samspel mellan socialt lärande, institutionella system och medier. Genom vanliga traditioner, politisk dialoger och digitala bubblor(1) överförs fördomar från en generation till en annan, vilket gör de diskriminerande uppfattningarna normala och skapar ojämlika maktförhållanden inom samhället.
Att osynliggöra en grupp
Att bortse från eller göra en grupp eller en individ osynlig är diskriminering och kan utgöra ett betydande demokratiproblem om det sker bland politiker och myndigheter. Ett sådant exempel är när myndigheter redan tagit fram ett färdigt underlag utan att rådgöra med den minoritet det handlar om, och sedan förutsätter att minoriteten ska godkänna förslaget. Det gäller även när nationella minoriteter inte representeras i politiska diskussioner, och beslut, något som påverkar minoriteternas rättigheter och chanser att påverka sina liv negativt. Detta resulterar i marginalisering och en känsla av att vara utanför, vilket i sin tur försvagar förtroendet för samhällets institutioner.
Flera studier och experter hävdar att politiker och myndigheter i Sverige ofta agerar utan att ta initiativ till kontakt när det gäller de nationella minoriteterna. Lagarna som syftar till att skydda deras rättigheter efterlevs inte tillräckligt, och dessa frågor hamnar långt ner på agendan. Denna brist på aktivitet leder till att viktiga behov ignoreras och att minoriteterna inte får det stöd de förtjänar.
Det är därför avgörande att politiker och myndigheter tar sitt ansvar på allvar. Att aktivt involvera nationella minoriteter i beslutsprocesser och erkänna deras behov är en grundpelare för ett rättvist och inkluderande samhälle. Utan detta riskerar Sveriges demokrati att förbli ofullständig och orättvis, där vissa grupper fortsätter att halka efter och tystas ned.
Var kommer rasismen från?
- Socialisering och vardagligt samspel
Redan som barn börjar människor ta till sig rasistiska uppfattningar genom sina närmaste, kompisar och utbildningsinstitutioner. Det sker ofta på ett diskret sätt och kan visa sig i form av mikroaggressioner – det vill säga små, ibland oavsiktliga kränkningar eller nedlåtande kommentarer som ofta avfärdas som ”skämt”. Stereotyper är också vanliga och porträtterar vissa grupper som hotfulla, annorlunda eller mindre värdefulla, något som medierna se upp med. Eftersom det bidrar till en uppdelning mellan “vi och dom” som förstärker isolering och misstro. - Digitala plattformar och medier
Internet och sociala nätverk har utvecklats till kraftfulla plattformar för spridning av både positiva och negativa tankar. Algoritmerna på dessa sidor benäget förstärker innehåll som är polariserande, vilket ger upphov till digitala bubblor(1) där människor får information som stöder deras befintliga fördomar och ibland för in nya idéer. Detta leder till en snabbare och mer omfattande spridning av rasistiska budskap och falsk information, ofta utan att genomgå den traditionella faktagranskningen, vilket hotar att normalisera sådana attityder. - Institutionella strukturer och politisk diskurs
Rasism existerar inte bara på en personlig nivå utan även i samhällsstrukturer och politiska diskussioner. Politisk språkbruk som framhäver minoriteter som syndabockar legitimerar fiendekänslor och främjar ökad splittring. Strukturell diskriminering märks genom osynliga processer och lagar som missgynnar specifika grupper inom arbetslivet, rättssystemet eller utbildningen. Ett viktigt moment är när man bortser från minoritetslagstiftningen och ignorerar att det är en en lag. I Sverige ska vi följa de lagar som stiftas, det gäller även minoritetslagstiftningen. Denna ojämlikhet kan gör att vissa grupper kan ses som mindre kompetenta, vilket ytterligare stärker rasistiska fördomar.
Vad är kränkningar och diskriminering?
Rasism tar sig uttryck i kränkningar, utfrysning, trakasserier och ojämlik behandling – handlingar som orsakar stor skada för dem som drabbas. En kränkning kan vara av fysisk natur, som fysiska angrepp eller knuffar, eller verbalt, exempelvis genom elaka skämt, nedsättande ord och kränkande kommentarer online eller i verkliga livet. Diskriminering innebär att en person eller grupp får en annan behandling baserat på på grund av exempelvis etnicitet eller religion, vilket är olagligt och orättvist.
Du har rätt till skydd mot sådana kränkningar och diskriminering, oavsett om det händer i skolmiljö, på jobbet eller andra delar av livet. Genom att öka vår förståelse för hur rasism sprids och de olika former den kan anta kan vi gemensamt arbeta för ett mer rättvist och respektfullt samhälle där alla individer känner sig trygga och uppskattade.
Näthat mot minoriteten romer – en form av antiziganism som måste bekämpas
Näthat är ett samlingsbegrepp för hot, trakasserier, kränkningar, förolämpningar eller nätmobbning som sker över hela internet. Jämfört med andra former av olaga hot och brott mot person kan näthat sprida sig mycket snabbt och få stora konsekvenser för den drabbade. En särskilt allvarlig form av näthat riktar sig mot romer och utgör en del av den antiziganism som förekommer i samhället. Detta yttrar sig ofta i rasistiska kommentarer, hot och hatiska kampanjer på sociala medier och forum.
Romer är en av de mest utsatta minoritetsgrupperna när det gäller hatbrott och trakasserier. Näthatet begränsar inte bara deras frihet online utan påverkar också yttrandefrihet och tryggheten i vardagen. Det är ett strukturellt problem som kräver insatser både på individ- och samhällsnivå.
Vad kan du göra om du drabbas av näthat?
- Spara bevis: Ta skärmdumpar på alla kränkande kommentarer, inlägg och användarnamn för att dokumentera vad som hänt.
- Anmäl till plattformen: Använd de inbyggda funktionerna på sociala medier eller forum för att rapportera trakasserier och hatpropaganda.
- Polisanmäl: Gör en polisanmälan vid hets mot folkgrupp eller förtal. För stöd och rådgivning kan du vända dig till Brottsofferjouren eller en förening som kan stötta och råda dig.
- Anmäl till Diskrimineringsombudsmannen (DO): Om du utsatts för diskriminering eller kränkande särbehandling kan du även anmäla detta till DO.
- Sök stöd: Det finns organisationer som arbetar för romers rättigheter och kan ge både juridiskt och psykiskt stöd. Att vända sig till sådana organisationer kan vara ett viktigt steg för att känna sig stärkt och få hjälp på vägen.
Att stå upp mot näthat och antiziganism är avgörande för att skapa ett inkluderande och tryggt samhälle där alla kan uttrycka sig fritt utan rädsla för hat och diskriminering. Vill du bidra? Sprid kunskap om problemet, stötta utsatta och var en del av lösningen.
Fotnot:
1. Digitala bubblor, som också kallas filterbubblor, uppstår när algoritmerna på olika internetplattformar sorterar information så att du mestadels ser åsikter och nyheter som stödjer din egen syn på världen. Detta minskar mängden information du får ta del av och utesluter andra synsätt.
Organisationer du kan kontakta för att få hjälp eller som kan stötta dig att söka hjälp på annat håll:
Amnesty Romer och resande
Civil Rights Defenders
DO
Grif, Gävle
Romano Center i Väst, Göteborg
Romer i Stockholm, Stockholm
Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC), Malmö
RUNG, Skellefteå
Mer att läsa:
GRIF vill stoppa antiziganism på sociala medier
Ny rapport från Brå om antiziganistiska hatbrott
Straffbestämmelsen mot hedersförtryck har inte fungerat bra
Hur många gånger ska antiziganism upprepas innan politiken bryter mönstret?
Britt-Inger Hedström Lundqvist
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
