Hatbrott – antiziganistiska hatbrott

Bild från kampanjen "Rasismen räknas"

Enligt polisen är hatbrott ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot principen om alla människors lika värde. Det som definierar ett hatbrott är att gärningspersonen utför angreppet på grund av sin negativa inställning till vissa personers egenskaper.

Hatbrott avser brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering.

Anmäl brott till polisen

För att anmäla brottet ska du ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Är det ett pågående brott, eller en akut situation, ring 112.

Hatbrott kan även vara andra brott där ett motiv för brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av något av följande:

  • hudfärg
  • nationellt eller etniskt ursprung
  • trosbekännelse
  • sexuell läggning
  • könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet.

Du måste inte passa in på någon av dessa beskrivningar för att bli offer för ett hatbrott. Det räcker med att gärningspersonen tror att du har någon av egenskaperna, till exempel att han eller hon tror att du är homosexuell.

Så säger lagen

Olaga diskriminering och hets mot folkgrupp är hatbrott i sig, men vilket brott som helst kan bedömas som ett hatbrott om det grundar sig på gärningspersonens negativa inställning till någon av de uppräknade grupperna. Hatbrott kan därför vara allt från klotter till mord. Enligt Brottsförebyggande rådet är de vanligaste hatbrotten ofredande och olaga hot.

Antiziganistiska hatbrott

Antiziganistiska hatbrott kan även drabba icke-romer och personer som inte vill kalla sig romer. Eftersom hatbrott är motivbaserade och bygger på gärningspersonens fördomar eller föreställningar har Brå gjort bedömningen att antiziganistiska hatbrott är ett lämpligare och mer inkluderande begrepp för att beskriva de hatbrott som romer och resandefolk utsätts för.

Brottskategori

De vanligaste brottskategorierna bland huvudbrotten 2020 var ofredande (24 procent), följt av hets mot folkgrupp (20 procent) och olaga hot (13 procent). Olaga diskriminering (5 procent) utgjorde en större andel av de anmälda brotten med antiziganistiskt motiv än motsvarande andel av samtliga hatbrott sammantaget (1 procent). Det rör sig emellertid om relativt få anmälningar med antiziganistiskt hatbrottsmotiv totalt sett, vilket innebär att enstaka anmälningar även ger utslag i procentuell fördelning mellan brottskategorier.

Brottsplats

Hemmet och allmän plats var de vanligaste brottsplatserna (31 procent vardera) vid anmälda antiziganistiska hatbrott 2020. Båda dessa brottsplatser var vanligare bland de anmälda antiziganistiska hatbrotten än bland alla hatbrotten sammantaget (bland dessa utgjordes brottsplatsen av hemmet i 19 procent av fallen, och allmän plats 20 procent). Även chatt, sms, telefon (13 procent) var vanligare bland de antiziganistiska hatbrotten än genomsnittet (9 procent).

De utsattas kön

I de anmälda brotten med antiziganistiska hatbrottsmotiv från 2020 var den utsatta en kvinna i 36 procent av fallen, och en man i 33 procent. I 13 procent av anmälningarna var det personer av olika kön som utsattes samtidigt. Andelen utsatta som var kvinnor var större bland de antiziganistiska hatbrotten än motsvarande andel bland samtliga motiv (27 procent). Tidigare studier har visat att antiziganism kan triggas av synliga attribut, som till exempel romsk dräkt.

Bland anmälda hatbrott där den utsatta var en kvinna var ofredande (35 procent) vanligast, följt av ärekränkning och misshandel (15 procent vardera) samt olaga hot och hets mot folkgrupp (10 procent vardera). Fördelningen av anmälda hatbrott mot män såg något annorlunda ut; ofredande och olaga hot, med 22 procent vardera, var vanligast, följt av fyra brottskategorier som utgjorde 11 procent vardera: olaga diskriminering, misshandel, hets mot folkgrupp samt klotter och skadegörelse. I majoriteten av brotten som gällde hets mot folkgrupp (20 procent av samtliga antiziganistiska hatbrott) var den utsatta inte en fysisk person, vilket förklarar varför andelen är så pass mycket större bland samtliga antiziganistiska hatbrott än bland utsatta kvinnor och män.

Relation mellan gärningsperson och utsatt

De flesta anmälda hatbrotten begicks av en för den utsatta okänd person (36 procent), följt av en känd person/grupp (16 procent). Andelen som blev utsatta för antiziganism av en serviceperson (13 procent) var betydligt större än motsvarande andel av samtliga anmälda hatbrott (5 procent). Dessa anmälningar rörde exempelvis incidenter där romer nekats tillträde i kollektivtrafik eller blivit hotade av säkerhetsvakter i mataffärer.

Källor: polisen och Brå

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS