Vi vill att våra barn ska utbilda sig, vi vill att de ska ta plats och får en ställning. Staten går in med speciella insatser, Romsk inkludering, för att det ska bli verklighet. ”Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom”. Vi är stolta och berättar för alla om hur bra det är att våra ungdomar ska utbildas och hur viktigt det är med utbildning. Vi vill se en representation i politiken, bland kommuner och regioner. Men ibland kan man undra vilka vi vill ska utbilda sig och vilka vi vill ska ta plats.
Informationsfilmer till romer och om romsk inkludering
Som kvinna är det inte helt enkelt att ta plats. Det kan vara svårt nog som vanlig Svensson, och att dessutom ha en icke normativ etnicitet skapar ytterligare ett hinder att ta sig förbi. Jag har suttit på anställningsintervjuer där de frågat om min etnicitet och jag har förstått att den väcker fördomar som gjort att jag inte fått jobbet. Som om inte det räcker så finns det resande/romska män som inte tycker om en kvinna som tar plats eller sticker ut. Det vill säga om de inte bekräftar mannens åsikter.
Goffman skriver i boken Stigma att en del väljer att inte visa vilka de är eftersom de tänker att ”jag är underlägsen därför kommer folk att tycka illa om mig och jag kommer aldrig att känna mig säker i deras närvaro”. Med det tankesättet kan det vara svårt att göra sin röst hörd eftersom skammen som finns där är svår att dölja. I en del fall gör individen allt för att dölja stigmat och påstår sig vara den som det förväntas av omgivningen. (1)
Jag är en person som sticker ut och tar min plats. Jag har studerat och har en fil. mag. i etnologi, jag jobbar som chef, har åsikter och är med i debatten. Jag har på grund av detta blivit uthängd i sociala media, både i stängda grupper och i offentliga statusar, oftast av män. Jag har blivit tillsagd vad jag ska tycka och säga. När jag inte har följt dessa instruktioner har det tagits som en bekräftelse på att de kan fortsätta sprida lögner om mig. Jag har blivit hotad och förtalad av männen, för det är oftast män, som beskrivit vad de ska göra med mig och hur de ska förstöra mitt namn och rykte. Hade jag varit man hade jag knappast varit utsatt på samma sätt.
Om jag är flata och resande/rom spelar det någon roll?
Hoten och hatet får allvarliga konsekvenser inte bara för kvinnors psykiska hälsa utan också deras möjligheter att delta i det demokratiska samtalet på lika villkor. Kvinnor som kontaktat polisen i samband med nätvåld berättar att istället för att åtgärder vidtas mot förövarna rekommenderas den utsatta att ”ta en paus från internet”. Det sänder mycket starka signaler om att denna typ av brott såväl som kvinnors rätt till trygghet och demokratiskt deltagande inte tas på allvar. Konsekvensen blir att kvinnors röster tystas och att utrymmet, inte bara för aktivister, krymper. (2)
Varje dag tystas kvinnors röster runt om i världen. Det man måste inse är att om kvinnor exkluderas från att delta i samhället stannar utvecklingen.
Jag såg nyligen på Facebook, i ett offentligt delat inlägg, att en högt uppsatt romsk man förminskade en kvinnlig kollega genom att säga att hon fått jobbet för att hon var gift med en som jobbar på samma skola. Alla år av pluggande, slit och umbärande var som bortblåsta. Att hon sökte och fick jobbet i konkurrens med en massa andra verkar inte vara viktigt. Hon råkade ha en egen åsikt och skulle platsas.
Ingen i Sverige får ett jobb som kräver högskoleutbildning på grund av ett giftermål, det är faktiskt ett fåtal jobb där det skulle ses som en merit. Jag vet inte vilken erfarenhet personen som skev inlägget har av att tillsätta tjänster, eller vilka meriter han värdesätter hos sina kollegor. Man kanske ska man inte döma andra efter sig själv.
Ofta i kommentatorsfältet under den här typen av inlägg, där man fördömer eller hänger ut någon, delas det friskt, och människor utan egen tankeverksamhet skriver: nämen, oj, usch och fy, det är inte rätt, jag håller med och vilken tur att du berättar. För mannen har talat och då måste det så klart vara sant, var tog den viktiga källkritiken vägen nu? En del som trycker på gillaknappen tänker nog, tack och lov att det inte är jag som är utsatt, och fortsätter att tiga för att inte dra åt sig uppmärksamheten och själva hamna i skottlinjen. För att gå till kvinnans försvar är otänkbart då det innebär att man riskerar att bli offentligt förminskad och slaktad av människorna i kommentatorsfältet.
Forskning om hur begreppen ras och rasism används online
Vi säger att vi vill att resande/romers barn ska utbilda sig och ta plats. Men ungdomar behöver också bra förebilder och om högt uppsatta romer förminskar sina kollegor ger det fel signaler. Istället behöver vi visa kvinnor respekt och att de är jämlika oavsett om de är resande/romer eller inte. Om våra ungdomar ska lyckas måste vi även visa barnens mödrar och systrar respekt så de kan känna sig trygga att utvecklas. För om vi tystar kvinnorna, tystar vi också barnen och den utveckling som vi vill se för våra barn fryser inne.
Så går det en generation till och de som trots allt läser högre studier väljer att tiga om sin bakgrund, för att komma undan alla påhopp, fördomar och skitprat både från de egna och de andra. ”En övergång från stigmatiserad status till normalstatus kan antas vara en förändring i önskvärd riktning”. Det innebär att en person med ett dolt stigma därför ibland lever ett dubbelliv. Detta kan göra att det är svårt att hålla isär de olika liven utan att dubbellivet avslöjas eller att man blandar ihop dem. (1)
Ska vi kunna uppnå målet med att ”Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom” behöver vi nog också fundera på hur vi själva ska göra för att vara en del i att förverkliga detta. Ett sätt skulle kunna vara att låta kvinnornas framgångar vara en del av den romska rörelsen. Och uppmuntra kvinnorna, istället för att förminska dem som personer, oavsett om man delar åsikten kvinnan har eller inte.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
- Stolta och starka Resandefolket. 2011, C – uppsats och Liv med motgångar En resandepojks berättelse. 2012, D – uppsats
- https://kvinnatillkvinna.se/nathat-och-hot-tystar-kvinnors-roster/
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
