DIKKO uppmärksammar språket under rubriken ”Vi måste våga prata om språket”. Vi vill att man ska kunna diskutera och prata om våra minoritetsspråk. Något vi måste göra om vi ska kunna revitalisera språken. Vill du skriva om språket kan du skriva till redaktionen@dikko.nu
| Text: Stellan Beckman E-post: etnologenbeckman@gmail.com DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn och Instagram |
Vi har nu haft den sittande regeringen i mer än ett år. Mycket finns att säga om deras minoritetspolitik. Den har inte varit den bästa. En tilltänkt utredning om modersmålsundervisningens vara eller inte vara handlar visserligen inte om nationella minoriteter men man kan ana en ökad polarisering. Förvaltningsområdenas tillkortakommande kring uppdraget att erbjuda modersmålsundervisning ligger också obesvarad.
Utöver detta finns det såklart andra problem som medlemmar av andra nationella minoriteter känner till bättre än jag själv. Jag tänker här gå in på frågan om de språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romska som startades 2021. Anledningen till detta är att budgeten för dessa språkcentrum går ut i år. Frågan om att permanenta dessa språkcentrum är alltså en viktig minoritetspolitisk fråga.
Inför valet 2022 undersökte Sveriges radio finska vilka partier som kunde tänka sig permanenta dessa språkcentrum. C, L, MP och V var tydligt för att permanenta. M, S och SD var delvis för. KD var helt emot. Framtiden såg med andra ord oklar ut.
Den 18 januari i år hölls en interpellation i riksdagen om dessa språkcentrum. Det var riksdagsledamoten Mirja Räihä (S) som lämnade frågan till kulturminister Parisa Liljestrand (M) om ministern och regeringen är beredda att ta steget att permanenta de ekonomiska resurser som tilldelas språkcentrum för nationella minoritetsspråk.
Kulturministern lyfter i sitt anförande fram att hon haft förmånen att träffa ”flera företrädare för de nationella minoriteterna i enskilda möten, på verksamhetsbesök och i särskilda samråd”. De hon har träffat har lyft fram vikten av och ”glädjen i att få tala sitt minoritetsspråk och att språket är en bärare av kultur, kunskap och minnen”. Att det också finns ”en enorm sorg hos de människor som har tappat sitt språk och hos dem där språket inte förs över till nästa generation”.
Hon säger även att ”de nationella minoritetsspråken är en del av vårt gemensamma kulturarv” och ”det allmänna har därför ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken”.
Ja, allt det där låter ju bra på papper. Genom möten med de nationella minoriteterna har kanske kulturministern fått en god förståelse över vad som står på spel. Hon säger också att förstärkningen av minoritetspolitiken ”ligger fast”. Regeringen vill ”fortsätta att prioritera språkcentrum inom ramen för den nationella minoritetspolitiken under 2024”. Jaha? Alltså kanske vi kan få några säkra svar om framtiden. Då fortsätter kulturministern så här: ”Som ledamoten säkert förstår kan jag inte föregripa kommande budgetprocesser, men regeringen är angelägen om att fortsätta arbeta för det minoritetspolitiska målet och att bevara och främja de nationella minoritetsspråken.”
Inte mycket till raka svar, och i ett senare svar under interpellationen säger kulturministern att ”regeringen även har gjort andra satsningar”. Språkcentrum är enligt henne ”en viktig pusselbit” men det finns andra satsningar för att främja de nationella minoritetsspråken. Som exempel lyfter hon ”ett särskilt handlingsprogram” och att man ”förstärkt bidragen till språkrevitalisering”.
I ett annat svar nämner kulturministern att Äldreomsorgslyftet ”ska kunna användas för att utbilda i våra nationella minoritetsspråk”. Förhoppningen finns att det kan skapa en ”utbildningskedja” då ett problem är svårigheten att hitta personal som kan tala de nationella minoritetsspråken till förskolor och äldreboenden. Denna kunskapskedja ska byggas ihop ”hela vägen” och ska även gälla medarbetare som ska jobba inom förskola, skola och äldreomsorg.
Det här är inte stora nyheter. Att det finns pengar och bidrag att söka är någonting som gällt tidigare regeringar. Problematiken har legat i att få kommuner att följa lagen till punkt och pricka. Att då gå runt och vifta med ett handlingsprogram och extra bidragspengar är inte mycket att komma med. Inte heller är det säkert att äldreomsorgslyftet leder till fler talare av de fem nationella minoritetsspråken inom äldreomsorgen. Svårigheten att hitta personal med rätt kompetens går tillbaka många år.
I sitt sista anförande nämner äntligen kulturministern någonting om kommunerna:
”Kommunerna, speciellt förvaltningskommunerna, bär ett stort ansvar. Och jag vet att kommunerna sliter med den här uppgiften. Jag är helt säker på att kommunerna vill uppfylla sina åtaganden när det kommer till nationella minoriteter och språken. Men de sliter med frågan om rekrytering, och de sliter med frågan om hur vi ska kunna se till att få ihop en utbildningskedja där vi också får ut medarbetare, personal, lärare och undersköterskor som får med sig denna kompetens.”
Det är bra att problematiken hos kommunerna nämns, men stämmer det verkligen att kommunerna vill genomföra sina uppdrag? Det är inte den bilden jag har fått under alla år som jag följt utvecklingen i olika förvaltningsområden. Jag tror inte heller att jag är ensam om att tycka det. Jag har läst många debattinlägg på sociala medier och i etablerade nyhetsmedier genom åren. Det svåra är att få förvaltningsområden att följa lagen som de ska.
Den sittande regeringen har mycket att leva upp till. Om de kommer att göra det är en bra fråga. Jag har personligen inga höga förhoppningar. Den stora frågan som ingen regering verkar ha velat ta tag i ordentligt handlar om förvaltningsområdena.
Då är det minsta som den sittande regeringen kan göra att permanenta det ekonomiska stödet till alla språkcentrum för nationella minoritetsspråk.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
