DIKKO uppmärksammar språket under rubriken ”Vi måste våga prata om språket”.. Vi vill att man ska kunna diskutera och prata om vårt språk. Något vi måste göra om vi ska kunna revitalisera språket. Vill du skriva om språket kan du skriva till redaktionen@dikko.nu
Svensk romani, eller resanderomani, är ett talspråk som talas av gruppen resande. Språket har funnits i landet allt sedan de resande kom till Norden på 1500- talet. Svensk romani är ett gammalt språk som inte har ord för nymodigheter och därför använder sig av de svenska orden istället. Exempel på ord som är nya och används på svenska är ”epilepsi” och ”kylskåp”. Behovet av revitalisering för språket är stort.
| Text: chefredaktör Linda Lundqvist Mail: linda@dikko.nu DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn och Instagram |
Jönköpingsborna är Sveriges största romanitalande grupp
Romani är ett intressant språk, eftersom det är så färgat av de kulturer, de språk och länder vi har vandrat igenom på vår drom hit, till vår slutstation (?) Sverige.
Det går att följa ett språkligt spår där majoritetsbefolkningen, i länderna vi har passerat, har tagit till sig en del av våra ord till sitt språk, och det går att se i de olika dialekterna var vi har snappat upp ord till oss. För till stor del är det en fråga om dialekter. Inte om olika språk.
Första gången jag träffade en rom som pratade kalderash så förstod jag inte ett ord. Det var först när jag hamnade mitt i ett bråk mellan en kvinna och hennes man som jag insåg att språken skiljer sig som norska och svenska. Inte som norska och japanska. För de okvädesord hon fräste fram, vad han skulle äta, och vilka kroppsdelar han var mest lik, de kunde jag exakt. Vissa saker ändrar sig inte. Orden vi har i ryggmärgen, som handlar om vrede och privata kroppsdelar, verkade ha hållit sig intakta sedan romanifolkens vägar skildes åt för cirka 600 år sedan.
Så när jag anpassade mitt sätt att lyssna efter musiken i deras dialekt, och bytte ut många av våra hårda ”K” mot ett ”ch”-ljud istället så förstod jag det mesta och kunde kommunicera på en acceptabel nivå.
I Rumänien är ordet för väg ”drum”. Det uttalas precis som den svenska romanins drom och står på vägskyltar och annat. I de första länderna vi passerade på vår väg från Indien räknar man åtminstone till tio nästan identiska ord som vår romani. Vårt sätt att räkna på romani liknar det sätt som många räknar i både Afghanistan, Iran och Pakistan.
I Sverige har vi ett praktexempel på hur svensk romani influerat svenskan i staden Jönköping. I Jönköping har det alltid bott många resande, på både ont och gott. Staden som i resandesammanhang mest är känd för sina tältmöten och tattarkravallerna 1948, tycker jag personligen i dagsläget mest utmärker sig genom sitt språk. I den jönköpingska dialekten finns runt hundra ord som är svensk romani. En del är lite omskrivna, en del har en lite annan betydelse, men många av orden är exakt likadana (se exempel på ord nedan).
Eftersom det förmodligen bor fler människor i Jönköping än vad det finns resande som kan romani, så innebär det att Jönköpingsborna är Sveriges största romanitalande grupp. Vilken liten kulturskatt de ändå är, Jönköpingsborna, fast de förmodligen inte vet om det och är buroar (inte i betydelsen ”gammal man”).
Sen är det viktigt att tänka på när det gäller svensk romani, att det inte finns några stavningsregler. Därför kan ingen säga att man skriver fel. För vi har inget skriftspråk. Skulle vi få stavningsregler så är det inte ens säkert att folk skulle bry sig. ”Ät min skit, garningen, så här har jag gjort hela mitt liv” skulle många äldre säga, och med ålderns rätt fortsätta göra precis som de vill. Det tycker jag är ljuvligt. På det sätt våra äldre och vår obändiga kultur återigen skulle vägra böja på nacken efter att ha fått en bunt nya regler uppkörda i ansiktet.
Exempel på ord:
Ord som nästan heter som på romani
Rachen (prästen)
Byst (mycket)
Nacko (snus)
Ord från romani, men som betyder nåt annat i Jönköping
Ava (springa)
Ava kai (dra iväg)
Buro (gammal man)
Fula (strunta)
Ord med exakt samma betydelse i Jönköping som på romani
Mushta
Dicka
Pilo
Mincha
Stillot
Skiron
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0
