Historiskt sett startade resandefolket sin vandring mot Norden för cirka 1 500 år sedan när ett nomadfolk började vandra från Indien. De tog vägen via Sidenvägen och för cirka 900 år sedan kom de till Europa via Balkan. När de så småningom kom i höjd med Rumänien vek några av dit.
Vi andra verkade tycka att det var för varmt så vi fortsatte vår vandring mot kyligare trakter och kom via Tyskland till Skandinavien. 1512 berikades Sverige och Norden med resandefolket. Dagen är dokumenterad i Stockholms stads tänkebok, den översatta texten säger att:
Stockholms stadskänkte dem 20 mark, en ansenlig summa vid denna tid, kan man tänka. De omnämns som ”egyptier” och likställs med pilgrimer. Pilgrimer skulle under denna tidsperiod tas emot med respekt. De skulle få allmosor och härbärge, allt enligt dåtidens normer. Det vänliga bemötandet mot dessa pilgrimer gick över med åren, som alla vet och resandefolket har erfarit.
I boken står det om en okänd folkgrupp med främmande utseende, annorlunda seder och obegripligt språk. Den 29 september 1512 kom tatarerna, ”tattarna”, de som idag anses utgöra den första immigrationen av Resandefolk till Sverige. Folk var snälla och vädret var behagligt, de visste inte att det var bara början på drivis, folkmord, rasism och hängningar.
Många resande av i dag anser sig vara ättlingar till dessa och idag vet vi att dessa ättlingar är vår gemensamma nämnare. Det man vet idag är att denna okända folkgrupp som kom den 29 september 1512 var familjen Faa och de kom till Sverige via Danmark från Skottland. Den skotska familjen Faa leder oss vidare ut i världen.
DIKKO har tidigare skrivit om Charles Faa Blyth – King Charles II ”zigenskungen” i Kirk Yetholm
Den 29 september är därför ett datum är en gemensam nämnare för resande i många länder såsom Storbritannien, USA, Kanada, Skottland, Sverige och förmodligen många fler. Datum är när vi officiellt börjar finnas i Norden, så det är med andra ord vår dag.
Minoriteten romer har den 8 april, en viktig dag som även vi resande firar, vi firar den första romska kongressen som hölls i London. Ett landmärke för minoriteten romer. Vi resande är den största och äldsta gruppen i minoriteten romer. Det är inte svårare än att vara svensk och skåning och som vi alla vet så har skåningarna sin egen flagga.
Vi resande har vår dag den 29 september och den är till minne av de resandefolk som kom till Stockholm 1512. Ja, officiellt har vi ingen egen dag, men för oss resande är nog den här dagen den enskilt viktigaste dagen i vår historia. Det är därför vi firar vår dag den 29 september och varför inte fixa oss en egen flagga, kan skåningarna så kan väl vi.
Varför är det då så viktigt att ha en egen dag?
Jo, den förenar, stärker, den gör att vi kan känna oss stolta över oss själva och den bekräftar att vi faktiskt finns. Det har gjorts åtskilliga försök att utrota oss och vi blev det gömda folket. Vilket gör en egen dag viktig, för vi finns och vi vill fira vår ankomst till Norden.
Vi vill inte vara det gömda folket längre utan vi vill ta vår rättmätiga plats i historien och i samtiden. Och att fira vår dag den 29 september är ett utmärkt sätt att visa att vi inte gömmer oss längre. För vi är resande, något vi är stolta över, och vår dag är när Anthonius tog oss till Norden 1512.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu