Under sommaren har jag fokuserat på annat än det generella nyhetsflödet. Ibland måste jag förkovra mig i böcker eller annat material som jag samlat på mig under årets andra dagar. Oftast handlar det om saker som inte är högaktuella utan befinner sig nedgrävda i något arkiv eller liknande. Den här sommaren har inte varit annorlunda.
Jag har faktiskt suttit och letat reda på exempel i svenska folkminnessamlingar och arkiv där finnar dykt upp. Vi pratar om sägner, sagor, visor och ordstäv och allt annat som räknas till det här med folkminnen. Mycket finns digitaliserat och lätt att söka. Något som är oerhört tacksamt. Vad som är mindre tacksamt är väl kanske hur lite intresse som forskarvärlden verkar ha haft kring nationella minoriteter och deras förekomst i svenska folkminnesarkiv.
En del saker som finns att hitta är inte särskilt vänligt sinnat. Oftast handlar det om samer, finnar och romer som kan trolla. Ibland handlar det om att de kan göra ont gentemot den som behandlar dem illa, oftast majoritetssvenskar. Nidvisor om finnar och romer har jag också hittat under sommaren. De kan inte heller sägas vara särskilt trevliga gentemot någon nationell minoritet.
Institutet för språk och folkminnen har skrivit en mindre text om detta på sin hemsida. Den är daterad från 10 november 2021. Där kan man läsa: ”I det äldre materialet finns ett ålderdomligt och numera övergivet språkbruk, till exempel vad gäller benämningar på minoriteter. Ibland handlar det om ord som på den tiden inte uppfattades negativt men som numera anses nedsättande och olämpliga. Det finns också tydligt rasistiska benämningar.” Fokus i denna korta text är främst hur man beskrivit samer (L-ordet) och romer (Z-ordet, T-ordet) och hu detta speglar majoritetsbefolkningens syn på de andra.
Lustigt nog har Isof valt att inte skriva någonting om synen på finsktalande eller judar i samlingarna. Som sagt så finns det en hel del om trollkunniga finnar i arkiven. Om judar kan man också hitta en del om ”Jerusalems skomakare” vilket inte heller är särskilt smickrande sägner. Här blir det ju tyvärr ytligt att bara beskriva det hela som en spegelbild av majoritetsbefolkningens syn på de andra. Är beskrivningarna verkligen så lika?
Jag säger detta som någon som ändå har letat igenom ett flertal samlingar efter just beskrivningar av finsktalande. Där finns det ett begrepp som är relevant att ta med i funderingarna: ”finnskott”. Det finns även varianter som ”trollskott” och med L-ordet som prefix. Men inte har jag hittat något som visar att ordet har haft något prefix som tyder på en koppling till romer eller judar. Detta framgår av den forskning som ändå gjorts om ”kloka”, alltså trollkunniga som kunde bota det onda. I sådan forskning brukar författaren ofta slentrianmässigt ta upp de olika varianterna av ordet ”-skott” utan att närmare säga något om dess koppling till nationella minoriteter.
Här finns det mycket mer att göra för forskningen om nationella minoriteter i Sverige. Mycket finns skrivet om myndigheternas syn på samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar. Men hur ser det ut för allmänheten? Eller snarare det som skulle representera ”folket” genom folkminnesforskning och folklivsforskning? Där tror jag att det krävs mer än att konstatera att det handlar om en majoritetssvensk syn på de andra.
Om nu inte de forskare som redan engagerar sig i arbetet med dessa samlingar vill ta tag i frågan på egen hand får väl vi som tillhör de nationella minoriteterna göra arbetet själva. Vi besitter trots allt på kunskaper om hur samhället har sett och ser på oss. Jag är övertygad om att det skulle ge en mer djupgående och nyanserad bild av varför dessa folkminnesteckningar om nationella minoriteter ser ut som de gör och finns i arkiven.
Stellan Beckman
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
