Nordiska museet stärker sin digitalisering av foto och dokument

Wikimedia

Nordiska museet har tilldelats 3,9 miljoner kronor i extra medel i regeringens budget för 2025. Satsningen gör det möjligt för museet att intensifiera arbetet med digitalisering av både fotografier och kulturhistoriska dokument ur museets omfattande arkiv.

Källa: newsdesk.com
DIKKO finns på FacebookTwitter, LinkedInTikTok och Instagram

Regeringens särskilda satsning ska stärka sysselsättningen och samtidigt förbättra beredskapen för att skydda hotat kulturarv. För Nordiska museet innebär det att nio personer anställts under perioden september–december 2025.

Det samlingsinnehåll som planeras att digitaliseras ur museets arkiv utgår framför allt från efterfrågat innehåll från omvärlden, hotat och skört material samt prioriterat material kopplat till utställningar och kunskapssatsningar på museet. Målet är att digitalisera och tillgängliggöra cirka 15 000 fotografier och 200 000 dokumentsidor ur samlingarna.

 Den här satsningen gör det möjligt för oss att bevara ett omfattande och delvis skört material, samtidigt som vi skapar fler arbetstillfällen och stärker museet som kunskapsinstitution. Genom digitaliseringen kan många fler människor ta del av berättelserna om liv och arbete i Sverige och Norden, både i våra utställningar och digitalt, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman på Nordiska museet.

Två delprojekt – digitalisering av fotografier och dokument

De extra medlen ska användas till två huvudspår.

Nordiska museets fotosamlingar

Axplock av urvalet som ska digitaliseras:

  • Limasamlingen från Dalarna är en av Sveriges främsta bygdehistoriska fotosamlingar. Den består av cirka 3 000 negativ tagna av 26 fotografer från Lima och Transtrands socknar under perioden 1880–1938. Bilderna samlades in av fotografen Sven Johansson (1910–1992), som själv var född och uppvuxen i Torgås i Lima.
  • Björn Myrman (1942–1999) dokumenterade bland annat svenska och finska romer under 1960- och 70-talen.
  • LRF:s historiska bildarkiv (1884–1991) innehåller fotografier som dokumenterar LRF:s och dess föregångares verksamhet inom jord- och skogsbruk.
  • Henry Blomberg (1914–1990) arbetade med reportagefoto från vardagsliv, arbetsliv, industri och produktionsmiljöer. Bland hans uppdragsgivare fanns bland andra AllersMetallarbetarenFindus och Marabou.
  • Eva Danielssons arkiv består av fotografier som skildrar en och samma släkt under 1920-talet i Stockholm och Enköping.
  • Neil Goldstein (1939–2001), uppvuxen i New York, kom via Danmark till Sverige i slutet av 1960-talet. Förutom sitt arbete som fotograf var han även aktiv i flera andra roller inom det fotografiska området
  • Jonas Engman (född 1958). Bilderna som tagits under 1990-talet i samband med avhandlingsarbete skildrar socialdemokratin och första majdemonstrationer. De blir en uppföljning i senare tid av redan digitaliserade bilder från rörelsen under tidigare 1900-tal.

Nordiska museets dokumentsamlingar

Axplock av urvalet som ska digitaliseras:

  • Svartkonstböcker från 1700- och 1800-talet.
  • Avskrifter av bondedagböcker från 1700-, 1800- och 1900-talet.
  • Arkivhandlingar från kvinnliga intendenter som var verksamma vid Nordiska museet kring förra sekelskiftet.
  • Frågelistsvar från 1900- och 2000-talet, insamlade inom ramen för olika kulturhistoriska undersökningar.

Digitaliseringen ger ökad tillgänglighet

– Att öppna upp arkiven digitalt ger helt nya möjligheter för både forskning, AI-bearbetning och berättande. Vi kan bredda perspektiven på det svenska och nordiska vardagslivet genom tiderna och göra kulturarvet mer användbart för fler, säger Sven Rentzhog, chef för framtidsfrågor på Nordiska museet.

De senaste åren har Nordiska museet digitaliserat cirka 165 000 foton och cirka 50 000 kulturhistoriska dokument ur arkivet. Genom den utökade digitaliseringen kan fler användare nås såsom forskare, skolor, kulturarvsintresserade och allmänheten i stort. Mindre delar av de digitaliserade samlingarna kan komma att visas i Nordiska museets nya fotosatsning Nordiska ögonblickAllt material görs successivt tillgängligt via Digitalt museum och Digitalt arkiv.

redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS