Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag.
– Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter.
I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som riskerar att glida isär när både den relativa och absoluta ojämlikheten kopplad till hälsa ökar, och när andelen av befolkningen som lever i materiell och social fattigdom ökar. Vi ser också att diskriminering i tillgången till rättigheter drabbar flera grupper. Till exempel försämras de ekonomiska förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning och fler är i behov av långvarigt ekonomiskt bistånd.
Hälften vill att regeringen gör mer för mänskliga rättigheter
I vår representativa undersökning där 2500 personer i Sverige svarat säger 86 procent att mänskliga rättigheter är viktiga för dem. Hälften anser också att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna.
Skyddet av mänskliga rättigheter innebär dock ibland svåra avvägningar mellan olika motstående intressen. Inskränkningar i mänskliga rättigheter kan i en del fall vara tillåtna, men då måste det ske enligt kriterier som vår grundlag och internationella konventioner ställer upp. Vår årsrapport pekar på flera reformer som motiverats med säkerhetsargument men där analyserna och avvägningarna av reformernas proportionalitet varit bristfälliga:
- Barnfängelser.
- Förslag om sänkt straffbarhetsålder.
- Förslag om ungdomskriminalitetsnämnder.
- Visitationszoner och vistelseförbud som även slår mot personer som varken är dömda eller misstänkta för brott.
- Kameraövervakning med ansiktsigenkänning.
- Tillgång till biometriska uppgifter för miljontals personer.
- Anonyma vittnen.
– Vi menar att konsekvenserna av reformerna riskerar att bli ineffektiva och dessutom resultera i alltför långtgående rättighetsinskränkningar. Vi uppmanar därför regering och riksdag att se över reformernas effekt på grundläggande mänskliga rättigheter, inte minst på barns rättigheter, säger Fredrik Malmberg.
Särskilt tematisk del om äldre personers mänskliga rättigheter
Årsrapporten har i år en del där vi särskilt fokuserar på äldre personers mänskliga rättigheter. Äldre utgör en stor och växande andel av befolkningen. Det märks dock inte i politisk representation i riksdagen, i media eller i undersökningar. Äldres röster, perspektiv och erfarenheter osynliggörs och det får konsekvenser i äldres vardag. Vi ger följande rekommendationer till regeringen för att äldre ska få tillgång till alla sina mänskliga rättigheter:
- Ta fram en handlingsplan för att motverka ålderism.
- Involvera äldre inom alla relevanta politikområden.
- Ta bort diskriminerande åldersgränser. Det finns gränser i lagstiftningen som riskerar att få diskriminerande verkan, till exempel LSS, socialförsäkringsbalken, diskrimineringslagen och lagen om anställningsskydd.
- Utforma ett system för stödjande beslutsfattande för äldre personer utifrån funktionsrättskonventionen. Det saknas tydlig lagreglering av denna form av beslutsfattande för äldre som behöver det.
- Ge Sverige en aktiv roll i att ta fram en internationell konvention om äldre personers mänskliga rättigheter.
– För att bekämpa ålderism och åldersdiskriminering måste de äldres unika behov synliggöras, deras delaktighet och självbestämmande stärkas. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg.
Om årsrapporten:
Rapporten finns att ladda ned som tillgänglig pdf från institutets webbplats Årsrapport 2025 om mänskliga rättigheter – Institutet för mänskliga rättigheter
En sammanfattning av årsrapporten på engelska, på svenskt teckenspråk och lättläst version finns också på webbplatsen.
Digitalt lanseringsevent den 31/3:
Årsrapportens lansering direktsänds live från Kulturhuset i Stockholm där vi presenterar årsrapporten tillsammans med inbjudna talare, klockan 13–15 idag. Sändningen teckenspråktolkas och textas. Direktlänk till sändningen: Framsteg och hot – Mänskliga rättigheter i Sverige 2025
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
