I en ny ERRC- rapport slår unga romska rättighetsförsvarare larm om mängden hatinnehåll på nätet som riktar sig mot romer och förklarar vad som behöver göras för att bekämpa, och i slutändan stänga ner, antiziganism online. De varnar för konsekvenserna när rashat går okontrollerat och uppmanade politiska ledare att ”visa mer ansvar och ansvarsskyldighet för att förhindra, sanktionera och motverka alla former av hatretorik mot romer i både traditionella och nya former av media.”
Genom att arbeta med ERRC sedan 2020, har frivilliga digitala aktivister i flera länder försökt övervaka och rapportera hatretorik mot romer online. Aktivisterna kände att hatretorik mot romer hade förbisetts för länge och delade en önskan att göra något åt det, att utarbeta praktiska och effektiva åtgärder för att motverka näthat och dess konsekvenser.
Voices Against Online Hate redogör för hur de kartlade de mest genomgripande anti-romska berättelserna, hur de klarade sig med att skicka in klagomål till sociala medieplattformar och hur de sammanställde bevis för juridiska utmaningar mot hatretorik online. Rapporten ger också röst åt deras djupa och ofta häpnadsväckande insikter om effekterna av anti-romers hatretorik. En volontär berättade:
”Jag tror att det farligaste med hatretorik är när flera människor börjar identifiera sig med eller till och med stöder uppmaning att skada andra – antingen fysiskt eller mentalt – och sådana handlingar kan sedan ”inspirera” andra att agera olagligt. Det mest störande innehållet som jag stötte på i min övervakning var den fullständiga avhumaniseringen, uppmaningar till eliminering av till och med barn och uppmuntran av sådana åsikter.”
Många av aktivisterna blev förvånade över hur utbrett och hur acceptabelt antiromiskt hat var, även bland politiska ledare. En aktivist från Slovakien blev förvånad över ”de typer av ’uppfödningsplatser’ där en uppsjö av hat samlas. Mycket ofta hittades inte hatiska kommentarer under explicit rasistiskt innehåll” . Som många av volontärerna upptäckte lurar hat ofta på intet ont anande platser, ofta på konton som utger sig för att vara roliga, humoristiska och djurälskande onlineplatser.
Aktivisterna påpekade att även om mycket hatiskt tal kan misslyckas med direkt och överhängande uppvigling till våld, utgör den kumulativa effekten av det dagliga algoritmflödet av inlägg, memes och rullar som stereotyper av romer, men utgör en verklig fara . Det undergräver all känsla av empati och solidaritet med romer, och låter tyst det extrema bli mainstream.
Många kände sig bemyndigade av sina handlingar och de fick en känsla av att från och med nu skulle hat inte förbli ostraffat. De var entusiastiska över de proaktiva, antirasistiska och innovativa aspekterna av deras kampanjer som kombinerade juridiska utmaningar med breda medborgerliga åtgärder. Som Maja uttryckte det ”det är bättre att reagera på så många sätt som möjligt, eftersom allvaret i hatretorik måste förstås bättre och att det borde finnas nolltolerans mot våld och rasism.”
När det gäller hållbara lösningar betonade aktivisterna behovet av fortsatt kampanj mot alla former av rasism och våld och engagemang i en livlig offentlig debatt och diskussion. På längre sikt efterlyser de utbildning för kritisk digital läskunnighet för att odla vad en aktivist beskrev som ”eftertänksamhet” bland unga människor i en tid av omedelbara svar och samordnat hat. De betonar att för att isolera hatretorik krävs större investeringar i den typ av utbildning som är uttryckligen antirasistisk och främjar medborgaransvar för att stärka ungdomars förmåga till empati och solidaritet.
Aktivisterna insisterar på att detta inte är en ”romsk fråga” utan en samhällelig sådan, och uppmanade politiska ledare, teknikföretag och medieplattformar att avhjälpa skadan, att visa mer ansvar och ansvarsskyldighet för att motverka och förhindra onlinehat mot romer. De efterlyser en brådskande dialog mellan aktivister, experter och beslutsfattare som kommer att leda till direkta åtgärder för att bekämpa digital antiziganism på ett strategiskt, kollaborativt och effektivt sätt.
Rapporten Voices Against Online Hate: Roma Rights Defenders in their Own Words finns att ladda ner här .
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
