Efter en skrivarkurs med tre Romska kvinnor skapades en antologi. Texter presenteras i en bok som släpptes på sommarens Bokdagar i Dalsland fredagen 28 juli i Gamla kyrkan i Åmål. Victor Estby har varit projektledare och författaren. Skrivpedagogen Tove Berggren har varit kursledare. De två är också redaktörer för boken. Kursen har gästats av Bagir Kwiek och författaren Gunilla Lundgren, som är svensk mästare i boksamarbeten med Romer. Båda har skrivit förord i boken.
| Text: Bokdagar i Dalsland och Britt-Inger Hedström Lundqvist |
Nya Röster:
Nya Romska Röster
Redaktörer
Victor Estby & Tove Berggren
en antologi från
Dalslands litteraturförening
Redan förordets titel säger det mesta: Därför behövs bokstäverna i den här boken
”Romer har en tusenårig berättartradition som förs vidare genom generationerna, men sällan har vi romer själva fått möjligheten att berätta och skriva våra egna berättelser. Oftast skriver man OM romer. Här, i denna antologi, får du möta personer med romsk bakgrund som själva låter sina röster höras genom det skrivna ordet.” Ur Bagir Kwieks förord”.
Kursdeltagarna och författarna i boken är Valeria Redjepagic (från Trollhättan), Susanna Hedman (från Enköping) och Nadja Eriksson Sjöberg (från Åmål).
Iden första berättelsen skriver Nadja Eriksson Sjöberg, född 1983 i Örebro och uppvuxen i Borås. Hon är gift och har fyra barn. Nadja jobbar inom vården, både på sjukhus och hemsjukvård/assistans och skriver om Konsten att hitta hem.
”Jag minns lägenheten jag fick efter uppbrottet från min första dotters pappa. Överallt hade jag blivit nekad hyreskontrakt på grund av betalningsanmärkningar som mitt ex och andra orsakat. Men en dag var jag och hälsade på min lillebror och hans familj i Borås och tog en promenad i området. Vid parkeringen låg en bobutik. Det var sommar, området var överöst av gröna gräsmattor och blomrabatter, träden reste sig majestätiska i skyn och luften var fortfarande fuktig av regnet som just slutat falla. Regnvarm asfalt har en speciell doft, av sommar.”
Den andra berättelsen är skriven av Susanna Hedman som är en finskromsk tjej, född 1979 i Norrland och uppväxt där. Hon bor idag i Enköping där hon har två söner och ett barnbarn. Susanna arbetar som fritidsledare på Enköpings fritidsgårdar och spenderar sin fritiden med sin chihuahua Shakira, familj och sina vänner. Susanna skriver om att Regnet når mig inte.
”Regnet når mig inte under mitt favoritträd. De knotiga, tjocka rötterna skaver medan skymningen skiftar i rött, lila och gult mot nattmörkret. I lövverket smyger hösten in med jordiga toner av brunt och orange. Trädets grenar skyddar mig. Jag sträcker händerna mot himlen, som vore jag också ett träd, med bark lager på lager. Regnet tilltar och jag ångrar att jag inte bär de svarta stövlarna med höga skaft. Men just nu vill jag bara vara ett med naturen, med vardagen där bortom.”
Den tredje som skriver är Valeria Redjepagic som är född 1997 i Trollhättan, där hon är uppvuxen och bor fortfarande kvar där. Hon tillhör romska gruppen gurbeti. Valeria är statsvetare och har masterexamen i mänskliga rättigheter. De senaste åren hon varit engagerad i frågor som rör nationella minoriteter och mänskliga rättigheter hon ifrågasätter med titeln Vem avgör vem jag är?
”Det är mitt under geografilektionen. Jag sitter längst bak i klassrummet. Den här dagen ska påverka resten av mitt liv, men det vet jag ännu inte. Jag ska få möta ett språk som säger att jag inte är välkommen. Bakom mig sitter två av mina klasskompisar – två killar, blonda, blåögda och med ljus hud. Plötsligt skiftar mitt fokus från läraren till de här killarna när jag hör:
– Det Hitler gjorde var bra.
– Ja, någon borde göra det igen.
Nu är all koncentration på läraren och lektionen borta. Vad ska jag göra? Jag är femton år och sitter i ett klassrum med tjugo elever och två av dem, på raden bakom, skrämmer mig.”
Kvinnorna i boken skriver om sin vardag, sina liv och sina upplevelser med en inlevelse och ett engagemang som når ut och in i hjärtat. De griper alla tre tag i en och ruskar ibland om ordentligt. Boken handlar om den vardag och de funderingar som kan finnas hos många inom minoriteten Romer. Men det är också en bok som ger upplysning till personer som inte har förstått. ”Därför behövs bokstäverna i den här boken” för det är en antologi väl värd att läsa både för Romer och för majoritetsbefolkningen. Våra berättelser måste komma ut och den här antologin är en av, vad vi kan hoppas blir många, berättelser om minoriteten Romer.
I efterordet skriver Victor Estby bland annat om att:
Att bidra till att skapa nya, romska författarskap
”Ännu är det allmänt accepterat att offentligt uttrycka fördomar mot romer. Oförståelsen och okunskapen finns överallt. Ett exempel: Ett av de stöd vi sökte fick svaret att projektet bara kunde erhålla en bråkdel av den sökta summan eftersom antalet deltagare var litet. Men med tanke på hur få böcker av romer det finns och med våra insikter efter att ha arbetat med den här kursen i snart ett år måste vi konstatera att tre romska antologiförfattare inte är få, utan många. Varje rom som skriver och vågar berätta om sina erfarenheter är en hjälte, en stor seger för världen och ett jättekliv närmare flera romska författarskap. Därutöver har vi inkluderat ytterligare tre personer med romska erfarenheter i boken, i form av intervjuer kursdeltagarna har gjort med äldre släktingar och vänner. Vilket fördubblat antalet nya romska röster i projektet och boken. Så, kära stödbeslutande församling och övriga läsare: Välkommen till verkligheten! Och varsågod att läsa och bilda dig!”
redaktionen@dikko.nu
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
