Nyheter| Metoo-puman ryter i Umeå

Foto Carola och Amanda Aldrin

Den 28 oktober monterades det nya metoo-monumentet upp på Rådhustorget i Umeå. En röd puma med ett öppet gap som är skapad av konstnären Camilla Akraka. Camilla var på plats när kattdjuret skulle hamna på sin plats och hon hjälpte till att montera upp det.

I mars i år beslutades det att konstverket skulle resas på torget i Umeå. Den röda puman ska symbolisera ett ställningstagande mot sexuella trakasserier. Enligt Moa Krestesen, konstintendent vid Umeå kommun, är verket det första metoo-monumentet i Sverige. Och kostnaden för verket blev 500 000 kronor.

Konstverket heter ”Listen” och är en puma som sitter på en ställning tre meter ovanför marken. Stålställningen påminner om en bur och djurets placering innebär att det befinner sig utanför buren. Konstverkets totala höjd blir ca 430 cm. Skulpturen är tillverkad i polyesterkomposit med en hård, rödaktig lack på ytan. Det öppna gapet är tillverkat av en guldliknande bronslegering som kallas nordiskt guld.

Vid invigningen av “Listen”, som den röda puman heter, befann sig ett drygt hundratal personer på Rådhustorget. Det är Umeå kommun som står bakom satsningen och kallar det “en slags manifestation tillägnat dem som tillsammans bröt tystnaden”.

”Metoo-puman”, som den kallas i folkmun, väckte debatt i kommunfullmäktige. Petter Nilsson (SD) ansåg att skulpturen kostat för mycket.

Jag har ytterst svårt att se att fattigpensionärer eller småbarnsföräldrar har någon egentlig nytta av att det finns en metoo-puma på plats i centrala Umeå, sa han på mötet.

Vänsterpartister och socialdemokraterna försvarade satsningen i debatten. Kattdjuret skapar känslor och det var kanske det som var tanken med monumentet. Vem som har – eller inte har  nytta av monumentet ”Listen” kanske inte är för Petter Nilsson (SD) att avgöra.

Metoo skapar känslor och kanske behövs det en röd puma för att påminna oss om vad som är rätt och fel och hur vi ska behandla varandra. Det går i alla fall inte att missa det röda kattdjuret där det sitter ovanför människorna på Rådhustorget i Umeå och vrålar mot skyn, och påminner oss om att tysthetskulturens tid är förbi.

Foto Carola och Amanda Aldrin

Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu


Kulturnämndens motivering till att man valde Akraka:

Camilla Akrakas förslag (Listen) till metoo-monument för Rådhustorget i Umeå svarar väl mot Umeå kommuns ställningstagande mot sexuella trakasserier. I hennes konstnärliga praktik är frågor om klass, kön, etnicitet och ålder ständigt närvarande. Hennes verk rymmer ofta ett ifrågasättande av en redan etablerad position, på samma vis som hos dem som genom metoo-uppropet vågade bryta tystnaden. Det starka visuella uttrycket i hennes verk i kombination med de betydelsebärande symboliska inslagen bildar en mångbottnad gestaltning som tillför ett nytt estetiskt grepp i Umeås offentliga rum.