En ny rapport kartlägger den etniska diskrimineringen i 28 EU-länder
Vi ligger långt över genomsnittet i EU, vilket är mycket problematiskt, säger Martin Mörk, enhetschef på Diskrimineringsombudsmannen (DO) till DN
25.500 individer har intervjuats mellan 2015 och 2016. Bland deltagarna finns till exempel romer, nordafrikaner och afrikaner från söder om Sahara (DN)
Rasism i dagens Sverige skiljer sig från den rasism som dominerade för ett århundrade sedan och de sätt på vilka rasism strukturerar människors skilda villkor och verkligheter på andra håll i världen. Rasism artikuleras också olika beroende på vilka markörer som står i fokus för det skillnadstänkande och skillnadsgörande som legitimerar den ojämlika fördelningen av status, privilegier, resurser, rättigheter och möjligheter. Inom rasismforskningen har det blivit alltmer vanligt att tala om rasimer i plural för att kunna särskilja och studera olika slags rasismer, däribland antisemitism, antimuslimsk rasism (islamofobi), antisvart rasism (afrofobi), antiromsk rasism (antiziganism) och rasism mot urfolk (inklusive antisamisk rasism). Desa rasimer uppvisar såväl meningfulla likheter och skillnader. Rapport 2018 21, Antisvart diskriminering på arbetsmarknaden
FN har tidigare riktat skarp kritik mot Sverige. Kritiken hänvisar till brister i arbetet mot rasism och diskriminering. I kritiken lyfts också fram att att det saknas en oberoende organisation som granskar polisen.
Det saknas en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige
Regeringen har uttryckt ambitionen att upprätta en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige, i enlighet med de så kallade Parisprinciperna som anger internationell standard för sådana institutioner. En utredning har gjorts och Amnesty Sverige har tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer deltagit i en dialog om utformningen av den nya institutionen. Amnesty Sverige har bland annat lyft vikten av att institutionen får ett säkerställt oberoende, grundlagsskydd, tillräckliga resurser, samt bär ansvar att konsultera grupper som är särskilt utsatta för människorättskränkningar.
2017 gjordes en studie om likheter och skillnader i polisbemötande som förekommer mellan olika etniska minoriteter och grupper som rasifieras. Studien heter Slumpvis utvalda -ras/etnisk profilering i Sverige och gjordes av Civil Rights Defenders i samarbete med Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, författare Leandro Schclarek Mulinari. Där menar man:
I den offentliga debatten har frågor om ras/etnicitet en framträdande plats. Vissa försöker tona ner dess roll, andra förstår den som central. De informanter som tillhör etniska minoriteter och grupper som rasifieras är medvetna om att de bemöts på ett misstänkliggörande sätt till följd av hur de läses på specifika platser, i specifika situationer. Detta sker också när informanterna själva är utsatta för brott. Polisen måste därför undersökas som en institution som upprätthåller ojämlika maktförhållanden genom ras-/etnisk profilering.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
