Minoritetsstress
Att bryta mot normer kan påverka vår identitet och hälsa på ett negativt sätt och skapa minoritetsstress. Det är därför viktigt att bland annat vården är jämlik och medveten om de problem som kan uppstå i samhället för de människor som bryter mot normer.
Med minoritetsstress menas den förhöjda stressnivå som upplevs av personer som bryter mot majoritetssamhällets normer. För de personer som bryter mot dessa rådande samhällsnormerna kan konsekvenser bli stora för dem som människor och deras sätt att leva.
Simon Wallengren och Caroline Mellgren skriver i Romers upplevelser av hatbrott att:
Personer som tillhör en minoritetsgrupp utsätts för unik stress så till vida att de utsätts för stressorer som fördomar och diskriminering. Den stress som skapas är stabil över tid, kronisk, och kopplad till rådande samhällsstrukturer. Stressen är socialt baserad på så sätt att den orsakas av faktorer utanför individen, i det omgivande samhället.
Minoritetsstress kan till exempel handla om att ständigt behöva försvara sig, att mötas av oförståelse och kommentarer. Men också att få förklara sig under en anställningsintervju eller pekas ut som avvikande och bli utsatt för omgivningens fördomar om gruppen som helhet. Att behöva gå omkring med en beredskap för omgivningens tankar och ord skapar en oro och ett behov av att skydda sig mot medvetna eller omedvetna kränkningar från omgivningen.
Samtidigt som minoriteter kan känna ett utanförskap så ökar klassklyftorna i vårt samhälle och den psykiska ohälsan som följer i ojämlikhetens spår. Diskriminering och fattigdom i sig leder till ohälsa. En ohälsa som påverkas av en ojämlik tillgång till vård och omsorg. Livsstil och identitetslöshet kan vara andra faktorer som påverkar.
På frågan om vilken faktor som påverkar mest svarar Simon Wallengren doktorand i kriminologi på Malmö universitet:
Att utsättas för diskriminering eller hatbrott skadar personers identiteter. Vanliga brott har inte samma effekt. Allt beror på vad för perspektiv du har på stressperspektivet. I realiteten så vet vi inte vilken del av minoritetsstressperspeltivet som är viktigast. Det varierar säkert mellan olika grupper. Situationen för transsexuella skiljer sig givetvis från den judiska gruppens.
Sedan säger Simon Wallengren att det som påverkar är:
Först och främst den socioekonomiska sårbarheten i kombination med den uppfattade risken att utsättas. Sedan kommer ju faktiska upplevelser av diskriminering och trakasserier in. Man måste ta hänsyn till hela kontexten menar Simon Wallengren.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
