Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) vill skapa en större romsk delaktighet och inflytande i samhället. RIKC tillhör kulturförvaltningen i Malmö stad och har ett kommunövergripande uppdrag. Deras arbetet riktar sig till lika delar till den romska befolkningen som till majoritetssamhället på olika nivåer. Centret har ett unikt eget koncept för att genomföra den romska minoritetens mänskliga rättigheter på kommunal nivå.
Berätta lite om er verksamhet, om vika ni riktar er till och på vilket sätt ni arbetar.
Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) är en kommunal verksamhet inom Malmö stad som varit verksam sedan år 2009. Centret arbetar på flera olika nivåer och sätt för att förverkliga nationell minoritetslagstiftning avseende den romska minoriteten samt regeringens strategi för romsk inkludering 2012–2032.
RIKC:s har det kommunövergripande uppdraget att samordna frågor som rör den nationella minoriteten romer inom Malmö stad.
Hur många anställda är ni och hur finansieras er verksamhet?
Målgruppen för insatserna är Malmös invånare som tillhör den romska minoriteten, övriga malmöbor, personal inom Malmö stad och andra myndigheter. Insatserna riktar sig i lika stor utsträckning till den romska minoriteten som till majoritetssamhället och dess institutioner. RIKC har 6,5 anställda, både romer och icke romer. Centrets finansieras av Malmö stad.
Centrets arbete kan delas in i tre olika nivåer – individuellt, strukturellt och diskursivt.
På individuell nivå arbetar RIKC med att möta och stödja enskilda personer och familjer. Detta sker genom vårt medborgarkontor där malmöbor tas emot för att få hjälp och stöd på romani chib och genom vårt arbete som resurspersoner inom exempelvis skola och socialtjänst. Som resurspersoner arbetar vi för att trygga möten mellan romska individer och myndigheter, samt att identifiera förankringsbara lösningar. En del av det stöd som centret erbjuder riktar sig till romska familjer.
På strukturell nivå arbetar centret med att öka kunskapen bland kommunens politiker, chefer och medarbetare kring romsksvensk historia, romska livsvillkor idag, nationell minoritetslagstiftning och centrets uppdrag och arbetssätt. Detta gör vi genom föreläsningar, workshoppar, filmer, social media m.m. Vi har även tagit fram en handlingsplan för den nationella minoriteten romer i Malmö vars syfte är att på ett systematiskt sätt implementera minoritetslagstiftningen. Handlingsplanen är ett uppdrag från kommunstyrelsen och omfattar stadens alla 14 förvaltningar.
På diskursiv nivå arbetar vi utifrån målsättningen att tala till och om varandra på ett inkluderande sätt. Genom samverkan med det civila samhället, kommunala och statliga verksamheter om detta behov, av ett nytt sätt att tala med varandra, initieras ett samtal om vilka vi, både som individ och kollektiv, har varit, är och kan vara.
Principen om alla likas värde är ett transcendent verktyg som kan användas för invigningen av nya icke erkända röster för att således ifrågasätta invanda gränser och diskurser. Det kan leda till ny kunskap och medvetenhet.
Har attityden mot minoriteten förändrats?
Den gemensamma diskrimineringshistoria som präglat och präglar många romers liv har skapat en hel del bitterhet, misstänksamhet och uppgivenhet i det kollektiva minnet. Den har i hög grad bidragit till den situation som romer idag befinner sig i. Attityden mot romer har förbättrats, vi har dock en historia av flera hundra år av diskriminering och ömsesidig misstro så att man kommer att arbeta en längre tid framöver såväl i Sverige som i Europa.
Vilka frågor (för er verksamhet) är de viktigaste?
Centrets arbete handlar ytterst om två samhöriga processer varav den ena konkretiserar romsk delaktighet och den andra avser öppna upp för en ny diskurs – om skapandet av ett nytt vi som bygger på större erkännande och omfördelning än de tidigare vi:en vi haft.
Vad ömsesidigt erkännande, individuellt, strukturellt och diskursivt, kan innebära för individens och det allmänna bästa
Demokratiseringsprocessen har hittills varit och kommer förmodligen fortsatt att vara en långsam och krokig utveckling. Den går i takt med nya etiska, moraliska och samhälleliga värderingar som utmanar äldre värderingar. För att få i gång demokratiseringsprocessen i ett pluralistiskt samhälle, för att försäkra oss om att det blir en utveckling för alla individer och grupper, krävs det framför allt att inte ta för givet att de äldre värderingar per automatik ger vika för de nya.
Om du/ni fick önska för framtiden vad skulle det vara?
Strävan efter förverkligande av allas lika värde och delaktigheten utifrån den kan inte lätt delegeras, varken uppåt eller neråt. Förutom i lagstiftningen är det därför nödvändigt att medvetandegöra delaktighetens och erkännandets betydelse för individer och grupper och arbeta för att förankra delaktighetens och erkännandets psykologiska struktur i vardagsrealiteter.
Det innebär att hen i sin vardag aktivt tar ställning emot allt som tar ifrån människan hennes medmänsklighet, hennes människovärde, hennes möjlighet att delta och att skapa. Omvänt betyder det att hen stödjer alla individuella, strukturella och diskursiva handlingar som får människor att känna sig erkända av, delaktiga i, och ansvariga för samhället. Utvecklar vi en sådan kulturform i dagens heterogena, mångkulturella Sverige, inte minst för att vi alla är olika slags minoriteter i olika kontexter, kan vi försäkra oss om att vi får en ljusare framtid för ideellt sett alla.
Den som har svarat på våra frågor är Mujo Halilovic | enhetschef, Romskt informations- och kunskapscenter, Malmö
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
