Romska studier har länge haft en särskild plats på Södertörns högskola. Sedan 2013 har högskolan det nationella ansvaret för minoritetsspråket romani chib och här finns Nordens första professur i ämnet. Med Internationella Romadagen alldeles runt hörnet kommer nu nyheten att romska studier också blir eget ämne vid Södertörns högskola, kan man läsa i ett pressmeddelande.
Department of Romani Studies founded at Södertörn University – unique in Sweden
Vi är mycket stolta och det är en viktig signal från högskolan. Vi är först i Sverige med att romska studier utgör ett eget ämne inom ett lärosäte, och bland de första i Norden. Det är också fortfarande något som är ovanligt internationellt, även om det finns forskare som ägnar sig åt ämnet på flera håll, säger Jan Selling, docent i romska studier och ny ämnesansvarig.
Romska studier är ett mångvetenskapligt ämne. På högskolan bedrivs forskning bland annat i lingvistik, etnologi, pedagogik, historia och antiziganism. Den röda tråden är just forskningsfrågorna om romer, romers erfarenheter, icke-romers syn och förhållningssätt till romer – något som kan handla såväl kulturella, sociala, språkliga och juridiska frågor.
Idag erbjuder högskolan åtta fristående kurser i romska studier. De omfattar bland annat kurser i romani chib, romernas historia och antiziganism – en kurs som är särskilt starkt efterfrågad. Kurserna är i dagsläget på a-nivå och arbetet med att ta fram kurser på b-nivå pågår. Förhoppningen är att inom några år också kunna erbjuda forskarutbildningar. Det skulle vara en viktig pusselbit i arbetet med att motverka den strukturella diskriminering som försvårar romers tillgång till högre utbildning.
Utöver dessa kurser har högskolan också ansvarat för en rad uppdragsutbildningar, som de romska brobyggarutbildningarna och en utbildning av modersmålslärare i romani chib. Både ett resultat och en förutsättning för detta har varit en nära relation till den romska gruppen.
Goda relationer och tillit är A och O, och på Södertörns högskola har vi prioriterat samverkan med den romska gruppen inom många områden. Det är en högskola där romer kan känns sig bekväma och välkomna. Vi romer har ofta inte haft tillträde till de ”fina salongerna”. Så via de kurser och utbildningar som getts har vi fått in en fot i en akademisk miljö, säger Angelina Dimiter-Taikon, magister i pedagogik och som undervisat i romska studier på uppdragsutbildningarna och lärarutbildningen.
Forskningen i romska studier har länge präglats av västerländska normer, ett vi- och dem-tänk. Ofta hade forskarna i ämnet en nedlåtande syn och romer sågs som underlägsna. Den yttersta konsekvensen av denna inställning är Förintelsen där hundratusentals romer mördades inom loppet av några år.
Inom ämnet har det gradvis utveckling mot mer kritiska perspektiv, vilket delvis hänger samman med att man under 1960-talet började tillåta sig att kritisera den vita, europeiska, manliga normen. Det allra viktigaste har hänt de senaste 20 åren och det är att det finns allt fler romska akademiker. Här har man inspirerats mycket av den afroamerikanska rörelsen som handlar mycket om emancipation i form av aktivism inom och utanför akademin. Samtidigt ifrågasätts de grunder som mejslats ut av tidigare akademiker, säger Jan Selling.
I samband med 50-årsdagen av den första romska världskongressen 1971 anordnar romska studier vid Södertörns högskola tillsammans med kollegor från Central European University i Ungern och Harvard University i USA en rad seminarier under rubriken The social, cultural, and political legacy of the 1971 World Roma Congress. Evenemanget blir ett tillfälle att diskutera kritiska milstolpar, förändringar och bakslag i kampen för romers rätt.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
