I en tid präglad av ökande ungdomsbrottslighet har ett antal politiska ledare, däribland Ulf Kristersson (M), Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD) och Simona Mohamsson (L), föreslagit en tillfällig sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott såsom mord och grova bombdåd. I en debattartikel i Expressen hävdar de att det nuvarande systemet inte räcker till för att möta den växande utmaningen av unga brottslingar.
| Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn, TikTok och Instagram |
Antalet brottsmisstankar för personer under 15 år har nästan fördubblats de senaste tio åren, vilket skapar en oacceptabel situation för både samhället och de unga inblandade. Tidöpartierna menar att genom att sänka straffbarhetsåldern kan hela verktygslådan hos polisen och kriminalvården användas tidigare för att förebygga och motverka brott.
Mot förslaget finns det en mängd kritiska röster som ifrågasätter dess effektivitet och moral. Barnombudsmannen Juno Blom varnar för att detta är ett sätt att angripa symptomen snarare än de underliggande orsakerna till ungdomsbrottslighet. Forskare och barnrättsorganisationer påpekar att yngre individer ofta saknar den kognitiva mognaden för att fullt ut förstå konsekvenserna av sina handlingar.
Ungdomsfängelse – en företeelse vi redan borde lärt oss av
Fram till 1979 fanns det en form av ungdomsfängelse som syftade till att hantera ungdomar som begått brott. På den här tiden var straffmyndighetsålder 15 år. Det konstaterades snart klart att denna metod inte var framgångsrik. Istället för att rehabilitera de unga brottslingarna, ledde den ofta till hög återfallsfrekvens och ett fortsatt liv i kriminalitet. En av de mest påtagliga insikterna från denna tid var att ungdomsfängelserna inte adresserade de djupare orsakerna till brottslighet. Många av ungdomarna kom från utsatta miljöer där fattigdom, brist på stöd och våld i hemmet var vanliga förekomster. Dessa faktorer bidrog starkt till den kriminella livsstilen, men i stället för att erbjuda hjälp och stöd, isolerades de unga i fängelsemiljöer som ofta förvärrade deras situation.
Dessa ungdomsfängelserna fanns under min ungdom och de hjälpte inte de som hamnade där, utan snarare tvärt om. Idag verkar det som man ska upprepa de misstag som redan gjorts istället för att se till vad som har hjälpt ungdomar. För mig känns det konstigt att man upprepar samma misstag igen och straffar barn när det är samhället som har monterat ner aktiviteterna som håller dem borta från kriminaliteten. Det finns ingen statistik som visar hur många fritidsgårdar som monterats ned de senaste 10 – 15 åren. Men alla vi som jobbar eller har jobbat med ungdomar vet att fritidsgårdarna har gjort stor skillnad för många ungdomar. Det finns också forskning som visar att fritidsgårdar spelar en viktig roll för att motverka utanförskap, minska social oro och bidra till den psykiska hälsan hos unga genom att erbjuda gemenskap och meningsfulla aktiviteter.
Socialdemokraternas ställningstagande
Trots att det finns forskning om att sänka straffbarhetsåldern är negativt för barn/ungdomar så har Socialdemokraterna har uttryckt att de kan stödja en tillfällig sänkning till 14 år för särskilt grova brott. Teresa Carvalho, partiets rättspolitiska talesperson, anser att det krävs nya verktyg för att hantera den alarmerande situationen. Även om vissa medlemmar i partiet ifrågasätter evidensen bakom sänkningen, ställer Carvalho sig bakom behovet av att pröva nya idéer.
Miljöpartiet kritiserar förslaget som ett uppenbart brott mot barnkonventionen och menar att det inte skyddar barn eller samhälle. Centerpartiet uttrycker att barn under 15 behöver vård snarare än straff, och pekar på risken att kriminella nätverk skulle kunna utnyttja ännu yngre individer.
Det är tydligt att förslaget om att sänka straffbarhetsåldern är komplext och känsligt. Medan syftet är att minska brottsligheten och skapa en tryggare framtid, är det avgörande att vi inte förlorar sikte på de grundläggande behoven hos våra barn och unga. Att låsa in barn tillsammans med andra kriminella ger dem inte bättre förutsättningar att klara sig i samhället utan snarare utbildar dem för ett liv i kriminalitet.
Vi står i en situation där vi måste balansera mellan att skydda samhället och att vara ansvariga vuxna för våra unga. Att införa strängare lagar kan kännas handlingskraftigt, men om det leder till negativa konsekvenser för de unga kan det göra mer skada än nytta. Det är viktigt att använda ett helhetsperspektiv som både inkluderar förebyggande åtgärder och rättsväsendets insatser.
Avslutande tankar
Sänkningen av straffbarhetsåldern är en fråga som skapar starka känslor, men frågan måste diskuteras grundligt och med respekt för både barnens och samhällets rättigheter. Kanske är det dags att vi fokuserar mer på rehabilitering och prevention istället för att bara straffa. Det handlar om att ge våra ungdomar en chans till en positiv framtid istället för att utbilda och stämpla dem som kriminella.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
