I en nyutgiven vitbok av Sverigedemokraterna (SD), utförd av idéhistorikern Tony Gustafsson, granskas partiets rötter och den komplexa historia som präglar dess framväxt. Christer Mattsson, forskare och föreståndare vid Segerstedtinstitutet, har tagit del av det omfattande materialet och avslöjar en bild som väcker både frågor och reflektioner kring partiets ideologiska arv.
Sverigedemokraterna är nöjd med slutprodukten, trots förseningar och utmaningar, säger Martin Kinnunen, som varit partistyrelsens beställningsansvarig. Man har bara tryckt upp 100 fysiska exemplar och lämnar inte ut någon digital version som gör det möjligt att söka i dokumentet, skriver ETC idag.
Boken spänner över perioden från SD:s grundande 1988 till inträdet i rikspolitiken 2010, och ger en djupgående insyn i hur antidemokratiska och extremhögerinspirerade idéer påverkade partiet under dess tidiga år. Enligt Mattsson återfinns spår av antisemitism och rasideologi genom hela partiets historia, där individer med kopplingar till nynazistiska rörelser bidrog till att forma den ideologiska grunden för SD.
Gustafssons vitbok belyser hur antisemitismen inte bara var en marginell åsikt, utan en faktor som levde kvar inom partiet och påverkade både dess medlemmar och aktiviteter. Mattsson påpekar att medan SD har försökt distansera sig från dessa extrema uppfattningar, är det nödvändigt att erkänna att dessa tankegångar har haft en djupt rotad betydelse under partiets tidiga utveckling.
– ”Det fanns kvar sediment av rasideologi, nazism och antisemitism i det tidiga partiet,” säger Mattsson till Svt. Han understryker att dessa tankegångar inte alltid var öppet uttryckta, men att de kunde dyka upp i olika former, vilket i sin tur påverkade partiets offentliga aktiviteter och interna diskurser, till Svt.
Jimmie Åkesson gick med i partiet sju år efter bildandet
Sverigedemokraterna bildades 1988 och partiledare Jimmie Åkesson gick med i partiet 1995 där han bildade en lokal förening i partiets ungdomsförbund i hemstaden. Åkesson har tidigare beskrivit att det invandringspolitiken först lockade honom till SD, men EU-motståndet fick honom slutligen att gå med. 1998 blev han som 19-åring invald i Sölvesborgs kommunfullmäktige för partiet. 2002 valdes Åkesson till partiets ledare och var partiledaren som tig SD in i riksdagen efter valet 2010. Källor: Sverigedemokraterna och NE (TT)
I sitt tal i Almedalen bad Jimmie Åkesson svenska judar om ursäkt, ett fall i rätt riktning som många ser vara nödvändigt för att kunna gå vidare och bygga förtroende. Trots detta ser hans motståndare, inklusive finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), denna ursäkt och partiets historia som ”sunkig”. Ett uttalande som Wykman gjorde i Expressen och påpekade att det bagage som Sverigedemokraterna bär med sig gör dem till en avvikande aktör i svensk politik.
Även Socialdemokraternas ledare, Magdalena Andersson, var snabb på att reagera efter Åkessons uttalanden i Almedalen. Hon beskrev det som ett exempel på ”gränslöst hyckleri”. I SVT:s Morgonstudion underströk hon vikten av handling och inte bara ord. Hon hävdade att om Åkesson verkligen menar allvar med sin ursäkt, måste han börja med att distansera sig från Björn Söder, en framträdande medlem i partiet som tidigare uttalat att judar inte kan vara svenskar. Detta visar på en djupt rotad komplexitet inom partiet, där vissa medlemmars uttalanden fortfarande väcker starka känslor och tvivel. Trots detta säger sig Åkesson kunna tänka sig kunna tänka sig ett samarbete med Socialdemokraterna, trots sin dåliga kemi med Magdalena Andersson. Han är också tydlig med att han siktar på att bli statsminister i nästa regering. Källa: TT
Åkesson säger i Almedalen att han ”ber om ursäkt om det kan uppfattas…”, och han ber om ursäkt för att hans ”parti huserade människor med antisemitiska föreställningar…” Något som är en lam ursäkt eftersom det inte kan ha varit en direkt överraskning då han gick med i partiet när det fanns medlemmar som öppet heilade på gator och torg. Så hur äkta är detta avståndstagande? ”Ursäkten” visar antingen att Åkesson inte har fattat, eller inte låtsas fatta, någonting.
Sverigedemokraterna behöver sopa rent framför sin egen dörr. Något som innebär att de måste erkänna sina rasistiska rötter och be ordentligt om ursäkt för dem. Och dessutom behöver de städa i sitt parti så fort rasistiska yttringar visar sitt fula tryna.
Debatten kring Sverigedemokraternas vitbok och de efterföljande reaktionerna kommer sannolikt att fortsätta att påverka både deras interna politik och den bredare politiska diskursen i Sverige. Medan några förväntar sig förändring och förbättring av partiets rykte, kvarstår skeptiken hos andra, som ställer sig tveksamma till huruvida en enkel ursäkt kan kompensera för tidigare uttalanden och handlingar.
Om SD:s vitbok
Det var inför valet 2018 som Jimmie Åkesson lade fram planerna på en vitbok om SD:s rötter, med målet att låta en oberoende forskare granska partiets kopplingar till nazism och extremism. Men det visade sig vara svårt att hitta någon som ville ta uppdraget, vilket fördröjde projektet.
Först 2021 anlitades idéhistorikern Tony Gustafsson – en forskare vars oberoende kommit att ifrågasättas då det framkommit att han själv varit medlem i Sverigedemokraterna. Den första delen av vitboken, om bildandet av partiet, presenterades 2022. Den andra och sista delen presenteras under politikerveckan i Almedalen.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
