Sverige är en del av den Europiska gemenskapen men är samtidigt självständigt och bygger sin egen identitet i kontrast till gemenskapen. Gemensamt för Europas länder är att de har haft en hög andel av invandring under de senaste 30-40 åren. Personer som förr i tiden var annorlunda och utanför Europas gränser har nu flyttat in i Europa.
Vi har på så sätt fått en ny situation som vi kanske inte riktigt har varit förberedda på. Olikhet handlar om olikas ställningar i ett maktspel där olika grupper jobbar för att positionera sig i det som är normativt. (De los Reyes, Martinsson) Detta maktspel har alltid förekommit, det är bara det att det har tillkommit nya grupper i vårt samhälle. Resande/romer är till exempel grupper som har erfarenhet av maktspelet som ska styra in alla i en ”normal” fålla.
Sverige har historiskt sett varit ett land som inte bara har tagit emot invandrare utan också förlorat människor till utvandring. Exempel på det är de utvandrade svenskarna som flyttade till Amerika under nödåren i Sverige. Men numer så är invandringen högre än utvandringen. Vi har också i detta sammanhang skapat en massa nya ord för att kategorisera dessa människor. Det har varit arbetskraftinvandring, flyktingar, invandrare, nysvenskar, blattar, svartskallar, tiggare med mera och alla dessa ord är laddat med olika värderingar.
När normaliteten ska definieras är det alltid de andre som ska nämnas, fastställas och sorteras. Ordet för en person som till exempel tillhör minoriteten romer har genom tiden ändrats från tattare, dinglare, skojare, tavring, zigenare till dagens ord som är resande eller romer. Ord som pekar på en skillnad mellan normalitet och avvikelse kan ersättas samtidigt som de maktskapande processerna bakom denna struktur fortgå. (De los Reyes, Martinsson)
Orden som förändras över tid är många, när jag var liten fanns det städerskor på min skola och numer är de hygientekniker. Orden är också är en viktig bit i en människas identitet, på det sättet att ordet är det som beskriver en människa. Orden är intressanta och ordet ”tattare” är ett ord som nästan helt tappat sin betydelse, att det är ett slanguttryck för resandefolket verkar har försvunnit. Sen har vi alla nya ord tillkommer tack var vår utveckling och för att öka förståelsen på internet. Till exempel *asg* som står för asgarv är ett sådant eller *lol* som är den engelska varianten av samma ord. Dessa förkortningar blir sen en del av vårt talade språk. Och varje år sammanställer Institutet för språk och folkminnen en nyordslista.
Att undersöka identitetsbyggandens system är en viktig bit i ansträngningen till att förstå hur olikhet uppstår, reproduceras och hålls vid liv. För att förstå hur detta sen medför problem i samhället som inverkar på människor som faller utanför ramen för nationalstatens kriterier. Detta gäller till exempel personer med invandrarbakgrund, men även personer som avviker på annat sätt till exempel genom sexuell läggning, kön, åsikter, erfarenheter, klass, och kanske även klädsel. (Des los Reyes, Molina, Mulinari)
Det har funnits ett kolonialt tankesätt som har varit aktivt i Sverige som går att härleda tillbaka till det Svenska folkhemmet. När idén om det svenska folkhemmet skapades var det också nödvändigt att strukturera samhället i olika skikt. Tanken var att legitimera bostads och den därmed nya samhällsordningen. Arbetare kunde bli ”tattare” och de ”zigenare” som bodde i Sverige ansågs allmänt vara ett problem för samhället och behövde åtgärdas. Vid planeringen av folkhemmet användes kategoriseringar där dessa medborgare var utanför det svenska idealet (Des los Reyes, Molina, Mulinari), något som jag delvis avhandlar och kan bekräfta i min C uppsats och min D uppsats om resandefolket.
Alla människor har likheter och olikheter och det är på sättet vi är lika och olika som vi skapar vår världsuppfattning. Olikhet är något som görs relationellt och kontrastivt. Vilket innebär att händelser, kategorier, och individer avskiljs och förstås i förhållande och kontrast till något som definieras som väsentligt annorlunda. (De los Reyes, Martinsson)
Vi måste komma ihåg att våra barn förmodligen kommer ha en annan uppfattning än vad vi har. För vi har med största säkerhet en annan uppfattning än våra föräldrar om hur man ser på världen. Förändringen är konstant både i det lilla och det stora och förhoppningsvis så är förändringen oftare till fördel än till nackdel. Men det är i och för sig något som sitter i betraktarens ögon, för det som är till fördel för mig kan vara till nackdel för någon annan.
Eddy Nehls menar att mångfalden blir ett medel att legitimera företagens stävan efter lönsamhet där de etiska aspekterna kommer i andra hand. Produktionen och dess effektivisering ställs över människornas väl och ve. Vilket innebär att nationalstatens värderingar hamnar över människorna. (De los Reyes, Nehls)
Detta är i sig inte något nytt, det har alltid varit produktionen som styrt vårt samhälle och dess medborgare har fått finnas till för produktionens skull i vårt urbana samhälle. En samhällsutveckling som blir mycket tydlig nu när vår regering vill att vi ska jobba till 75 innan vi går i pension. Detta när medelåldern för den manliga befolkningen ligger på 81 år! Hur tänker de att de som arbetar med fysiskt tunga arbeten ska klara av det? Vi uppmanas dessutom att byta jobb under vår levnad för att anpassa oss till produktionen.
Sen kan man fundera på nationalstatens värderingar när man ser på problemen som finns i förorterna. De problemen har inte bara med socioekonomiska och kulturella orsaker att göra. Problem med kriminalitet har alltid varit befintligt i de fattigas miljö. Kanske kan det inte bli annat i det orättvisa kapitalistiska samhället där allt annat leder bort från den verkliga grunden nämligen systemet och den inneboende maktbalansen. (De los Reyes, Molina, Mulinari)
Om man då sätter det i perspektivet till höjd pensionsålder så kan man fundera på om inte kriminaliteten i förorten kommer bli än högre om pensionsåldern höjs till 75 år. Detta eftersom unga och lågutbildade kommer få större problem med att ta sig in på arbetsmarknaden då våra äldre kommer hålla fast i sina arbeten med näbbar och klor. Så rent samhällsekonomiskt måste det vara ett nedköp att höja pensionsålder för kostnaderna i andra änden måste gå i höjden. För att inte tala om det mänskliga perspektivet, vi kommer få en missnöjd utsliten grupp äldre och en frustrerad grupp yngre.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
De los Reyes, Paulina och Lena Martinsson (red.) 2005. Olikhetens paradigm – intersektionella perspektiv på o(jäm)likhetsskapande. Lund: Studentlitteratur.
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
