Magasin DIKKO har skrivit under Deklaration för demokrati och kommer sätta minoritetsfrågorna i fokus genom att ställa frågor till politiken.
Thomas Hammarberg är f.d. generalsekreterare för Amnesty International. Europarådets tidigare kommissionsledamot med ansvar för mänskliga rättigheter. Han har ett visst ansvar för socialdemokraternas hållning och agerande i Konstitutionsutskottet när det gäller minoritetsfrågor.
Jag har ett visst ansvar för socialdemokraternas hållning och agerande i Konstitutionsutskottet när det gäller minoritetsfrågor. Jag antar att magasin DIKKOs fokus är på de nationella minoriteterna (det finns ju andra grupper som brukar benämnas som minoriteter), säger Thomas Hammarberg.
Här mina synpunkter:
Sverige har förstås ratificerat Europarådets konvention om rättigheter för de nationella minoriteterna. Det första steget var att besluta vilka grupper som skulle betraktas som en nationell minoritet och därmed tillerkännas de rättigheter som konventionen krävde. Som bekant beslöts att Romerna, Samerna, Judarna, Sverigefinnarna och Tornedalingarna skulle få dessa rättigheter. En annan konvention i Europarådet, den om skyddet och respekten för respektive minoritetsspråk, blev ett viktigt komplement.
Meningen är att respektive land ska säkerställa att de två konventionerna verkligen respekteras. Det är regeringarna som ratificerat som har ansvaret för att detta sker. Europarådet genomför vissa kontroller genom besök av experter som skriver rapporter och vid behov uppmuntrar konkreta åtgärder.
Alla fem minoriteter ska få den respekt som konventionen kräver. Olikheterna dem emellan betyder att de åtgärder som krävs från samhället får olika inriktning. Detta förstärks av det faktum att minoriteterna själva är organiserade på olika sätt och med olika grad av internt deltagande.
På senare år har några av minoriteterna tenderat att få större politisk uppmärksamhet än andra. För socialdemokratin finns dock en strävan att lyssna till dem alla, inklusive Sverigefinnarna och Tornedalingarna.
Några konkreta diskussioner under senare år:
Det rasistiska förtrycket och övergreppen mot såväl romer som samer under nittonhundratalet har med rätta och till slut fått uppmärksamhet. Men allt är inte reparerat även om den officiella diskrimineringen har åtgärdats.
Den kommission som tillsattes för att tackla antiziganismen har inte fått den uppföljning som romerna själva hade hoppats. Samernas förhoppningar om lagligt skydd för fri tillgång till renbetesmarkerna är fortfarande en öppen fråga. I bägge fallen görs ansträngningar av den nuvarande regeringen men det arbetet är ännu inte fullbordat.
Ett problem är tyvärr att det fortfarande händer att enskilda romer men också samer alltjämt utsätts för illabehandling eller trakasserier i vardagen. Fördomar av det slaget träffar judar svårt i den spridning av antisemitism som tilltagit på senare år. Det är oerhört viktigt att detta motverkas och det effektivt.
Skyddet för minoriteterna fungerar alltså ännu inte så väl som vi önskar. Men en högre grad av medvetenhet finns numera och det är en plikt att nu fullfölja det totala genomförandet av de konventioner vi ställt oss bakom.
Thomas Hammarberg
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
