Tinkerbabyn från föl till vuxen

Bild Johanna Olsson

Ett reportage om en häst. Det startade med att Johanna Olsson (DIKKOs korrekturläsare) lade upp bilder på en tinkerhäst och meddelade att hon skulle åka till Auroraängen, vilket var nog för att mitt intresse skulle väckas. När jag skrev min D-uppsats valde jag att ha en tinker på första sidan eftersom det är en så otroligt vacker häst och kopplingen till Resandefolket är klockren.

Hästen är ett djur som alltid varit viktigt i resande/romers liv. Den har funnits med som en del i affärerna och som sällskap- rid- eller travhästar. När samhället omskapas förändras hästens betydelse. Hästen fortsätter att vara betydelsefull inom resande/romers kulturer om än på ett annat sätt.

Johanna berättade att hon har, efter besöker på hos tinkerhästarna, satt upp sig på en liten tinkerbaby som hon har lovat att vi ska få följa här i DIKKO. Vår egen lilla DIKKO- tinker.

Varför fastnade du för just tinkerhästen?

Det finns egentligen två anledningar. Det ena är mina föräldrar, min mamma är uppvuxen med en syster som är ridlärare och en pappa som älskade alla hästar. På pappas sida har de alltid älskat hästar också. Sen är jag själv en hundmänniska. Så jag har väl fått det med modersmjölken så att säga. Själv har jag har också alltid älskat hästar av alla sorter, men framför allt hästar som tycker om att vara med människor, vilket för mig till den andra anledningen till att det blir en tinker den här gången.

Johanna menar att hon vill ha en följeslagare eftersom hon älskar grusvägar, skogar och långa turer. Hon är ofta ute i skog och natur till fots eller på hästryggen och säger att:

Ska det funka måste det vara en häst som trivs lika bra med människor som med andra hästar (eller nästan bättre), det måste också vara en häst som tycker lika mycket om familj som jag gör.

Hennes son (Emil) som är uppvuxen med hästar omkring sig kommer vara mycket delaktig i tinkern och därför måste det måste vara en häst som uppskattar barn och som är mild men bestämd. Rätt sorts sinnelag, på sätt och vis som en jättestor hund, menar Johanna.

Tinkrarna är ju historiskt sett avlade på just dessa egenskaper, då de skulle kunna hanteras av hela familjen och vara starka och arbetsvilliga utan att bli skarpa i sinnet. Tiger, tinkern jag rider nu, älskar Emil och Emil älskar honom, och Emil kan inte tänka sig någon annan sorts häst just nu. Utöver det vill jag ha en hög ridbarhet, jag vill kunna göra alla de maffiga skolorna tillsammans med hästen, i samarbete. Cirkuskonster och yoga, utöver strövtåg och familjeutflykter. Så därför blir det tinker, för att det är en snabb väg till allt detta. Att de sedan är andlöst vackra är en bonus

Vad är det som gör att du vill ta dig an ett föl?

Att jag vill ta mig an ett föl är för att jag vill vara med från början, få forma fölet och vänja det vid alla tokerier jag vill göra. Och för att Emil har önskat det. Jag har alltid ridit andras hästar och ärvt andras framgångar och misstag, nu vill jag göra dem själv

När kommer fölet?

De första fölen kommer i mars, då åker vi ner och träffar dem och sen får jag se vilken av dem jag “klickar med”. Det här är så spännande, jag längtar ihjäl mig.

Just nu är förresten arbetsnamnet “Bri” efter hästen som lär pojken rida i Narnia-boken “Hästen och hans pojke”. (Emil har valt, det är en av hans favoritsagor)

DIKKO kommer följa Johannas tinker från föl till vuxen så från mars får ni hålla span efter berättelsen om tinkerbabyn.

Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt

Foto Johanna Olsson


Tinkerhästen fakta

Tinkern kommer ursrungligen från Irland som har spridits över hela världen. Tinkern är en relativt ny hästras inom avel. Tinkern är känd för sin stora kropp och sin skäck färg men Tinkern kan vara i alla färger men är mest känd för att den är skäck. I Storbritanien och på Irland används hästarna till att dra vagnar åt de resande irländska zigenarna. I andra länder kallas Tinkern Irish Cob, Coloured Cob, Gypsy Horse eller Romany Horse. I England och på Irland används Tinkern mycket till avel.

Tinkern finns i olika storlekar och de första tinkerhästarna som importerades till Sverige kom hit under 1970-talet. 2013 fanns det cirka 1 200 registrerade tinkerhästar i Sverige. Många är importerade, men sedan några år är majoriteten av de nyregistrerade tinkrarna svenskfödda och det finns flera avelsvärderade hingstar i landet. Dock var det inte förrän år 2003 som tinkerhästen blev godkänd som egen ras av Svenska Hästavelsförbundet, och den första hingsten avelsvärderades år 2005. Läs mer HÄR


Länkarna till uppsatserna

C-uppsatsen “Stolta och starka” Resandefolket
D-uppsatsen Liv med motgångar. En resandepojks berättelse.

Antologin Dinglarens väg – Vorsnos drom