Antiziganismen har funnits i Europa lika länge som romanifolken själva. Resandefolket kom hit under 1500-talet och har levt i Sverige sedan dess. Genom historien har romanifolken blivit systematiskt förföljda, diskriminerade och trakasserade. De har utsatts för tvångssteriliseringar, omhändertaganden av barn och påtvingad assimilation.
| Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn, TikTok och Instagram |
Antiziganism är den benämning man använder på den rasism som riktas mot romanifolken. Ordet myntades i efterkrigstidens förintelseforskning; jämför engelskans antigypsyism och tyskans Antiziganismus. Antiziganismen är lika gammal som romanifolkens historia i Europa, det vill säga snart tusen år. Liksom judarna har romanifolken betraktats som ett främmande folk och setts med misstro i samhällets ögon.
En fråga som diskuteras är om själva ordet antiziganism egentligen är så lyckat. Det går tillbaka på ordet ”zigenare”, som är icke-romers ord för romer och som har använts nedvärderande. För många romer har ordet ”zigenare” en nedsättande och nedvärderande klang. Ordet antiziganism är numera dock ganska vedertaget och alternativen som förts fram har inte slagit igenom.
Antiziganism betecknar den fientlighet och den nedvärderande inställning som icke-romer har om romanifolken (som individer) och om romanifolkens kultur, tradition och samhällsliv. Antiziganism kan ta sig uttryck i personliga antipatier (oresonliga antipatier) och i negativa och nedvärderande stereotyper. Den smyger sig också in i strukturella förhållanden vilka ger upphov till det som kallas statistisk diskriminering. Antiziganism handlar alltså om negativa stereotypa föreställningar om romanifolken som grupp och individer, på liknande sätt som antisemitism handlar om negativa och stereotypa föreställningar om judar som grupp och individer.
Antiziganism är alltså den särskilda rasistiska strukturen, ideologi och de fientliga fördomar som riktas mot romanifolken. Antiziganismen kränker principen om människors lika värde och rättigheter. Den bygger på en ojämlik värdering av människor och bidrar till en ojämlik fördelning av makt och resurser. Antiziganismen i samhället är utbredd och påverkar romanifolken bland annat genom en omfattande diskriminering inom samhällets alla områden, marginalisering och utsatthet för hatbrott.
Antiziganism i Sverige är fortfarande mindre ifrågasatt och ses som mer acceptabel än andra former av rasism, både när det gäller hatbrott och strukturell rasism. Hittills har Sverige ignorerat kraven på att uppgradera den nationella strategin för integrering av romanifolken i enlighet med EU:s nya ramverk för nationella strategier för integrering av romer (NRIS), som föreskriver ett paradigmatiskt fokusskifte: från ett ensidigt fokus på romanifolken som problemet till ett holistiskt förhållningssätt till antiziganism.
Sedan romanifolken erkändes som nationell minoritet i Sverige år 2000 har flera statliga utredningar gjorts om deras livsvillkor i landet. Länsstyrelsen i Stockholms gjorde en rapport ”Stolt men ofta otrygg – en undersökning om unga romers upplevelser av trygghet och tillgång till sina rättigheter” (2021) där lyfts att de flesta unga från romanifolken är stolta över sin identitet men att flertalet samtidigt upplever en otrygghet såväl i skolan som på sin fritid, kopplat till sin identitet. Detta är en begränsning av barns rätt till trygghet, utveckling och till sin identitet som nationell minoritet.
Trots en historia som är fylld av diskriminering och trakasserier ses antiziganism fortfarande som rumsren av en del människor, så pass mycket att de som utövar den inte ens förstår antiziganismens kärna. Antiziganism handlar inte om romanifolkens faktiska egenskaper utan om majoritetssamhällets fördomar och vem som anser sig ha rätten till sanningen. Runt om i Europa och i Sverige förvägras romanifolken den självklara rätten att vara en del i debatten. Flera andra viktiga frågor handlar om rätten till skolgång, arbete, bostäder och sjukvård, och om yttrandefriheten, men kanske är ändå den viktigaste frågan den om rätten till att bli betraktade som fullvärdiga medborgare i omvärldens ögon.
Källor:
Antiziganism i statlig tjänst
Levande historia
MUCF
NE
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
