På Karolinska institutets campus i Solna finns det flera platser som fått sitt namn från Gustaf Retzius. Retziuslaboratoriet, Retzius Väg och en föreläsningssal. Att de här platserna ska bära namnet på en kontroversiell anatom, som även bidrog mycket till rasbiologins utveckling, ifrågasattes redan när de nya platserna stod klara i början av 00-talet samt 2014 och 2015. Men det var först i och med att STRÄVA (Studenter för en rättvis vård & akademi) aktivt började driva frågan om ett namnbyte år 2020 som KI började göra något.
Den 1 oktober 2020 beslutade dåvarande rektor att tillsätta en arbetsgrupp som skulle ta fram riktlinjer hur KI skulle hantera historiska minnesmärken och namngivning av platser framöver. I en debattartikel för Dagens ETC (20/7–21) skriver dåvarande rektor Ole Petter Ottersen, Eva Åhrén, chef för medicinens historia och kulturarv, och Gert Helgesson, professor i medicinsk etik, att det inte är
”så enkelt som att lösningen är att omedelbart införa nya regler eller att verkställa genom att radera, gömma och glömma. Vi kan inte försona oss med vår historia genom att radera de delar vi inte är stolta över. Vi måste därför föra en mycket noggrann, reflekterande och öppen diskussion först, även om det innebär att processen tar tid.”
Dåvarande rektor Ole Petter Ottersen uppgav även i intervjuer från 2021 att KI inte ska agera ”aktivistiskt” och med det menades då att man ska fatta beslut baserade på evidens, analys och debatt. Han ställer som motsats till detta att omedelbart ta bort alla Retzius-namnen.
När arbetsgruppen publicerade sin första rapport 27 september samma år verkade det som om saker och ting började röra på sig. Exempelvis kunde SVT Nyheter (2/11–21) rapportera att KI döper om gata, laboratorium och sal som är uppkallade efter Retzius.
Det framgår att dåvarande rektor Ole Petter Ottersen anser att namnbytet sker för att namnen och det rasbiologiska arbetet som kommer med namnen, inte delar samma värdegrund som Karolinska instituet, vilket är att alla människor är av lika värde. Men samtidigt ska man temporärt låta namnen vara kvar tills man beslutat vad de nya namnen ska bli.
I arbetsgruppens rapport från samma år framgår det även att KI aktivt bör
”sträva efter att försöka få ett brett engagemang i dessa namngivningsfrågor och gärna låta medarbetare och studenter få inflytande över vilka nya namn det blir. De bör ju bli populära nog att fastna i vardagsbruket. Vägar, liksom byggnader och namn på större föreläsningssalar, bör benämnas på enhetligt sätt på respektive campusområde, för tydlighets skull. Inom byggnader och mellan institutioner är sådan enhetlighet av mindre betydelse.”
Men vad har då hänt nu sommaren 2023? Inte mycket verkar det som. I januari i år tillsattes ett beredningsråd för namngivningsfrågor vid KI men utifrån de källor jag haft kontakt med har man inte behandlat frågan och därmed inte heller lämnat några namnförslag till Solna Stad eller Akademiska hus och inte heller tagit ställning till inkomna förslag.
Den grupp som ska arbeta med förslag om namngivning verkar samtidigt vara en väldigt liten grupp. Med tanke på att arbetsgruppen skriver i sin rapport att man vill sträva efter ett ”brett engagemang” är ju frågan om berörda parter som inte har någon direkt koppling till KI är inbjudna. Här tänker jag på minoriteter och urfolk som på ett eller annat sätt påverkats av den rasbiologiska forskning som Gustaf Retzius bidragit till.
Av källorna framgår det att en representant från Sametinget blev inbjuden till beredningsrådets första möte för i år. Tidigare har man även bjudit in två representanter från Tornedalingarnas riksförbund i relaterade processer.
Här kan man undra varför exempelvis inte representanter från sverigefinska, romska eller judiska organisationer bjudits in. Rasbiologin har trots allt drabbat dem också. Eller varför inte representanter från afrosvenskarnas riksförbund, Stop Asian Hate Sweden, eller organisationer och riksförbund som representerar andra minoriteter och urfolk som drabbats av rasbiologins historiska framfart bjudits in.
Som det ser ut nu är representationen i beredningsrådet övervägande majoritetssvensk. Det behöver ju inte vara den främsta anledningen till att arbetet går så långsamt, men vem vet, det hade säkert gått fortare om representationen i beredningsrådet var bredare.
En annan fråga som jag tror är aktuell är bristen på transparens. Åtminstone skulle jag inte säga att det är tillräckligt att KI lägger ut en och annan rapport på sin webbsida, tillsammans med ett och annat informationsmaterial, för att det ska bidra till ett ”brett engagemang”. Uppenbarligen krävs det ett mer aktivt arbete från KI:s sida för att det ska bli verklighet.
Om det är aktivistiskt att omedelbart ta bort namnen utan ersättning, vore det ju ändå förenligt med praktiken att utgå ifrån evidens, analys och debatt att bjuda in så många representanter som möjligt i arbetet. Utan att det skulle ses som ”aktivism” enligt dåvarande rektor Ole Petter Ottersens definition.
Om KI verkar tro att de har mycket att jobba med när det kommer till att hitta nya namn på laboratorium, vägar och salar så har de desto mer att jobba på när det kommer till att inkludera berörda parter i processen.
Stellan Beckman
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
