Under sommaren har de politiker som vill att vi ska sluta ha modersmålsundervisning skickat insändare i diverse lokala tidningar. Jag har följt dessa publiceringar eftersom det även har blivit debatt med svar från meningsmotståndare. Men just nu tänkte jag fokusera på vad de som inte gillar modersmålsundervisning väljer att fokusera på.
Den första debattartikeln för sommaren kommer från Andrea Kronvall (SD) och Jacob Heitman (SD) 2 maj i Norrtelje tidning. De skriver bland annat att man ”gärna sett att skattefinansierad modersmålsundervisning upphör helt” men att nuvarande lagstiftning inte gör det möjligt. Så man fick ändra det till att nio år med modersmålsundervisning blir sju år istället. ”Det är inte ett förbud, det är en ansvarsfull prioritering av resurser”, skriver dem. Sen kommer en hel del argument om att Sverige sticker ut i europeiskt sammanhang, att vi har en kravlös integrationsmodell och att man bör fokusera på en politik med ”sammanhållning, språk och ansvar”.
I samma tidning skriver Ann Lewerentz (M) och Joakim Storeide (M) 24 maj att ”Vi står inför stora utmaningar där varje krona kommer att räknas för att bibehålla kvalitet och jämlik undervisning i skolan i vår kommun.” De menar att ”vänsterstyret” satsar på en rad insatser som Moderaterna ”anser är att slösa med skattebetalarnas pengar” där modersmålsundervisning är centralt exempel. Denna satsning, menar dem, ”kommer att kosta skattebetalarna strax under en miljon kronor.” Alltså, modersmålsundervisning är en kostnad och att satsa på det är oansvarigt.
1 augusti skriver John Roslund (M) i Sydsvenskan om att folk talar andra språk på stan än svenska och att man därmed måste utreda modersmålsundervisningen: ”Modersmålsundervisningen är gratis i grundskolan, men kostar naturligtvis skattepengar att genomföra. För riket 2,4 miljarder kronor per år och huvudsyftet är att underlätta inlärningen av svenska.” Ja, men kostnaden på lokal nivå får man då rakt inte veta.
I Barometern-OT skriver Elin Wågerud (SD) 15 augusti att det finns goda skäl att ifrågasätta ”denna användning av våra gemensamma skattemedel”. Hon menar att modersmålsundervisning kräver ”betydande resurser i form av lärare, lokaler och administration” och i en tid då man brottas med lärarbrist och ekonomiska utmaningar kan man inte motivera varför resurser ska läggas på modersmålsundervisning. ”Istället”, skriver Wågerud, ”kunde dessa resurser användas för att stärka det svenska språket.” Och mot slutet av sin debattartikel skriver hon att ”modersmålsundervisning är en alldeles för resurskrävande verksamhet som splittrar snarare än stödjer”.
Nå, det vanligaste argumentet är att modersmålsundervisning kostar. Som framgår gäller det 2,4 miljarder i hela riket. Övriga debattinlägg säger inga direkta siffror och ger oss inte heller någonting att jämföra med. Jag tycker alltid att det är lite lustigt, men jag antar att målet inte är att faktiskt diskutera saker och ting på ett rationellt sätt utan helt enkelt hitta något att beklaga sig över. Själv tror jag att de flesta är mer oroade över de skenande kostnaderna för att leva och bo. El, hyra och mat skenar iväg.
Och regeringen? Vad gör dem? På regeringens hemsida kan jag läsa en uppdatering från 5 september 2024. Man ska göra skattesänkningar så att medborgare i Sverige ska få mer i plånboken.
”Förstärkningen av jobbskatteavdraget samt den sänkta skatten för pensionärer bedöms minska statens skatteintäkter med 13,5 miljarder kronor. Den skattefria grundnivån på investeringssparkonto bedöms minska statens skatteintäkter med 4,4 miljarder kronor 2025 och därefter 7 miljarder kronor per år. Kostnaden för förlängningen av tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag beräknas uppgå till 412 miljoner kronor 2025.”
Oj, det var mycket pengar. Plötsligt finns det pengar för att göra skattesänkningar som i sin tur pressar kommuners budgetar. Och i ett reportage av SVT från 26 maj i år framgår det att regeringen ska låna 300 miljarder för en ny försvarssatsning. Jaha, där fanns det också pengar.
Häromdagen nåddes jag av att regeringen satsar 80 miljarder i sin höstbudget. Det finns alltså pengar i samhället som överskrider de 2,4 miljarder som motståndare till modersmålsundervisning jämt tjatar om. Jag tror inte att samhällets problem blir lösta om man tar bort modersmålsundervisning, vilket många av dess motståndare verkar hävda. Det hindrar dessvärre ingen från att dra sådana slutsatser.
Stellan Beckman
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
