Magasin DIKKO har skrivit under Deklaration för demokrati och kommer sätta minoritetsfrågorna i fokus genom att ställa frågor till politiken.
Kulturdepartementet ansvarar för frågor som rör kultur, demokrati, medier, de nationella minoriteterna och det samiska folkets språk och kultur. Departementet ansvarar också för idrott och ungdomspolitik samt för frågor som rör det civila samhället, trossamfund och begravningsverksamhet. Vår kulturminister Amanda Lind ansvarar för kultur- och demokratiminister samt minister med ansvar för idrottsfrågorna.
Vad ni vill åstadkomma med minoritetspolitiken (den övergripande) och på vilket sätt ni inkluderar minoritetslagen i ert arbete?
Vi vill stärka de nationella minoriteternas rättigheter och möjligheter på flera sätt, så att t.ex. språk och kultur hålls levande och inflytandet stärks. Vi arbetar också mot diskriminering och rasism och samordnar och följer upp minoritetspolitiken, genom att också lyssna och samtala med de nationella minoriteterna.
För två år sedan förändrades minoritetslagen så att förvaltningsmyndigheter ska ge nationella minoriteter möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med minoriteterna.
Regeringen utgår från minoritetslagen i allt arbete och bjuder till exempel löpande in de nationella minoriteterna till samråd för att inflytande ska ges i frågor som berör dem. De nationella minoriteternas synpunkter är viktiga i de beslut som fattas.
Ett annat exempel på hur regeringen arbetar med minoritetslagen är att vi säkerställer att skyldigheter i enlighet med lagen framgår i uppdrag till myndigheter. Myndigheter har också eget ansvar att alltid se till minoritetslagens bestämmelser när nationella minoriteter berörs av deras verksamhet.
Välj två eller tre områden och berätta varför de är de viktigaste inom minoritetspolitiken?
En av mina tydligaste prioriteringar inom minoritetspolitiken är språken. Vi behöver bryta den pågående språkbytesprocessen och stärka tillgången att behålla och utveckla sitt språk. Språk handlar om identitet, kultur och om möjligheten att kommunicera med sina släktingar, vänner och andra från samma minoritetsgrupp. Regeringen arbetar vidare med förslagen om inrättande och utveckling av språkcentrum, samt handlingsprogrammen för bevarande av minoritetsspråken.
Diskrimineringen är tyvärr utbredd. Ingen människa ska behöva dölja sin identitet av rädsla, utsättas för hot och hat, eller ha sämre livschanser för att man tillhör en nationell minoritet. Kunskapen om de nationella minoriteterna måste öka. Regeringen fortsätter arbetet med att förverkliga strategin för romsk inkludering samt arbetet mot bland annat antisemitism, antiziganism och rasism och intolerans mot samer. Svenska statens egen historia och behandling av de nationella minoriteterna innehåller kränkningar och oförrätter som påverkar relationerna än idag. Detta behöver komma fram i ljuset, där är sanningskommissionerna för samer och tornedalingar viktiga.
Strategin för romsk inkludering fyller ett viktigt syfte för att stärka romers rättigheter. Vi kan aldrig acceptera den stora skillnad i livschanser som idag finns mellan romer och icke-romer. Arbetet med strategin sker i nära dialog med den romska minoriteten.
Varför föll valet på dessa tre områden?
Språken, diskrimineringen, och romers utsatthet förtjänar politiker som ser problemen och som gör något åt dem. Vi satsar mycket på minoritetspolitiken, och dessa tre områden ville jag lyfta fram särskilt därför att de speglar en bredd i arbetet som behöver fortsätta göras. Att stärka våra nationella minoriteters rättigheter handlar om att få vara den man är, tala sitt språk och ta del av sin kultur, och att vara fri från diskriminering och rasism.
På vilket sätt märker vi som finns i de nationella minoriteterna att minoritetsfrågorna tas på allvar?
Regeringen har höga ambitioner gällande minoritetspolitiken.
Det är regeringens förhoppning att de nationella minoriteterna allt oftare blir inbjudna av kommuner, regioner och statliga myndigheter att samråda kring frågor som berör dem efter att vi ändrade lagen 2019.
Före jul fick Kungliga biblioteket regeringens uppdrag att genomföra en satsning på de nationella minoriteternas bibliotek som resursbibliotek för respektive språkgrupp. Detta är ett mycket viktigt uppdrag som främjar alla nationella minoriteters språk och kultur. För att människor ska använda sitt språk krävs inte bara rätten att få tala det utan också att språket hålls levande. Där spelar biblioteken en viktig roll.
Regeringen kommer att inrätta Sveriges museum om Förintelsen, vilket kommer bidra till kunskap om nationella minoriteter, historien och om rasism.
På vilket sätt kan jag som resande/rom märka att våra minoritetsfrågor tas på allvar?
Romer inkluderas.
Regeringskansliet jobbar tillsammans med romer. Vi träffar den romska referensgruppen regelbundet och diskussionerna spelar roll för när besluten fattas.
Arbetet med strategin för romsk inkludering är prioriterat. Romer ska inkluderas när vi nu ser över hur arbetet med den romska inkluderingen går samt hur det kan utvecklas.
Rasismen mot romer ska bekämpas.
Vi vet att många romer fortfarande utsätts för diskriminering och antiziganism i vardagen vilket gör att de ofta döljer sin romska identitet, bland annat i kontakterna med olika offentliga verksamheter. Regeringen arbetar mot antiziganism, rasism, liknande former av främlingsfientlighet och hatbrott. Vi har gett Länsstyrelsen i Stockholm i uppdrag att öka kunskapen om hur romska barn och unga utsätts för antiziganism i dag.
I höst sker Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen, där antiziganism och hågkomst av folkmordet på romerna kommer att ingå i forumets program.
Fler människor i Sverige får kunskap om romer.
Vi ska öka kunskapen om romsk historia, romers ställning som nationell minoritet, och deras situation i dag. Detta sker inom ramen för den romska inkluderingen. Då når vi alla kommuner och regioner, inte bara de som utses som pilot- eller utvecklingskommuner. Förintelsemuseet blir också en viktig del i att öka kunskapen om romer.
Fler romer ska hitta läsningen och biblioteken prioriterar romer.
Sverige har idag en läsambassadör som heter Bagir Kwiek. Läsambassadörens uppdrag handlar om att sprida läslust och verka för att alla ska få samma möjligheter att hitta fram till litteraturen, den här gången kommer läsambassadörens främsta fokus att vara minoriteten romer.
Den 28 januari utsågs 17 folkbibliotek till romska läsambassader efter att ha utvecklat sin verksamhet kring minoriteten romer.
Romer speglas på Sveriges museer.
Flera museer i Sverige, på både nationell, regional och lokal nivå har de senaste åren särskilt lyft fram romska berättelser. Bohusläns museum har arbetat med arkeologisk utgrävning av och fynd från en romsk boplats och Statens historiska museers har haft forskningsprojektet Antiziganismen och samlingarna, för att nämna några.
Den som har svarat på frågorna är Desha Svenneborg | Tf pressekreterare Kulturdepartementet
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
#valet2022
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
