Ukraina har befunnit sig i en väpnad konflikt sedan 2014, när Ryssland ingrep för att hejda ett folkligt uppror som uttryckte ukrainares önskan om starkare band till väst. Det ryska ingripandet ledde till att Moskva kontrollerade Krimhalvön och delar av östra Ukraina, men konflikten var till en början lågintensiv fram till februari 2022, då Ryssland inledde ett fullskaligt militärt anfall mot landet. Ukrainakrigets årsdag var den 24 februari och den 28 februari skakades Mellanöstern av en dramatiskt konflikt där Israel och USA genomförde koordinaterade attacker mot Iran. Samma USA som ska medla fred mellan Ryssland och Ukraina.
Fullskaligt anfall på Ukraina 2022
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland sitt militära anfall mot Ukraina, vilket den ryska presidenten Vladmir Putin förklarade som en ”militär specialoperation”. Målet var att snabbt avsätta Ukrainas västvänliga regering, men attacken mötte oväntat starkt motstånd. Resultatet blev den allvarligaste säkerhetskrisen i Europa sedan andra världskriget.
Trots fyra år av intensiva strider har inga avgörande landvinningar gjorts. Ryssland kontrollerar nära en femtedel av Ukraina och genomför dagliga attacker med robotar och drönare. Ukrainarna lyckas, trots svårigheter, att hålla stånd. Omkring 6 miljoner ukrainare är internflyktingar och mer än 4 miljoner befinner sig utomlands som flyktingar. Civila förluster har varit stora, med minst 15 000 dödade, medan uppskattningar av ukrainska militärers dödsfall ligger mellan 87 000 och 140 000. De ryska förlusterna beräknas vara minst 325 000 döda soldater. Konflikten fortsätter att påverka både Ukraina och den internationella situationen, och det finns ett starkt behov av diplomatiska lösningar för att återfå stabilitet i regionen.
USA har under 2025 och inledningen av 2026 klivit in som medlare i Ukraina konflikten. Trump har tagit en aktiv, men okonventionell och kritiserad, roll, ofta genom att pressa på för fredsavtal som tillgodoser ryska krav, inklusive neutralitet och begränsningar i Ukrainas militär. Under 2025 rapporterades det att USA skulle byta metod och inte längre delta i formella samtal, men engagemanget fortsätter.
Ukraina kämpar vidare få att uppnå fred och på SVT.se kan man läsa idag att: Zelenskyj pratar om ett Trepartsmöte som planera.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav på måndagen att det USA-ledda fredssamtalet mellan Ryssland och Ukraina inte kommer ställas in på grund av konflikten i Mellanöstern, skriver Reuters. Mötet var planerat att hållas i veckan.”På grund av de pågående fientligheterna kan vi inte bekräfta att mötet kommer att äga rum i Abu Dhabi, men ingen har ställt in mötet”, meddelar Zelenskyj enligt Reuters. I stället för Förenade Arabemiraten nämner den ukrainske presidenten Turkiet eller Schweiz som möjliga värdländer. Zelenskyj har tidigare sagt att han hoppas att mötet öppnar för direkta samtal mellan landets tre ledare.
Samtidigt som Trump ska medla i Ukraina är USA inblandade i kriget i Iran
De första rapporterna om explosioner i Irans huvudstad Teheran kom vid klockan 07:00 svensk tid under lördagen. Israel bekräftade att man inlett ett ”förebyggande anfall” med syftet att ”undanröja hoten mot staten Israel”. Donald Trump, USA:s president, gick senare ut med att landet startat en ”omfattande stridsoperation” mot Iran och uppmanade den iranska regimen att antingen lägga ner sina vapen eller dö. Noor, en invånare från Göteborg som bor med sin familj i Dubai, uttryckte sin skräck och kallade det hela en ”mardröm”.
Vid 09-tiden på lördagen avfyrade Iran robotar mot Israel som svar på attackerna. Irans president Masoud Pezeshkian förklarade att det är deras ”legitima rättighet och skyldighet” att agera mot dessa angrepp. Under helgen utförde Iran också robotattacker mot mål i flera länder, inklusive Förenade Arabemiraten, Qatar, Kuwait och Saudiarabien. I tumultet dödades den iranske högste ledaren ayatolla Ali Khamenei under attackerna. Som en följd av detta har Ayatolla Alireza Arafi, chef för en frivillig milisgrupp inom Revolutionsgardet, blivit utnämnd till tillfällig högsta ledare. En ny ledare ska väljas inom två dagar, enligt Irans utrikesminister.
Flera högt placerade befälhavare inom Irans revolutionsgarde, däribland chefen för gardet, Mohammad Pakpour, rapporteras ha dödats. Enligt iranska statliga medier har över 100 personer mist livet i en flickskola i staden Minab efter USA:s och Israels attacker. Under söndagskvällen, den 1 mars, erbjöd Storbritannien, Frankrike och Tyskland sig att bistå USA. Det innebar bland annat att USA skulle kunna använda brittiska militärbaser i regionen för att utföra ”defensiva” attacker mot iranska robotar samt deras avfyrningsramper. Kort därefter attackerades en brittisk militärbas på Cypern av en obemannad Shahed-drönare.
Nu går Hizbollah in i konflikten
Natten till måndagen den 2 mars trädde den islamistiska gruppen Hizbollah in i konflikten med raketbeskjutningar från Libanon mot norra Israel. Israel svarade snabbt med omfattande flygbombningar i södra Libanon och riktade även attacker mot huvudstaden Beirut.
Som en säkerhetsåtgärd har flera flygbolag ställt in resor till och från Mellanöstern, då Utrikesdepartementet (UD) utfärdat reseavrådan för flera länder i regionen, däribland Israel, Qatar och Förenade Arabemiraten. Hormuzsundet, en viktig sjöväg där 20 procent av all världens olja passerar årligen, har stängts av iranska revolutionsgardet. Den här situationen fortsätter att utvecklas snabbt, och ytterligare rapporter väntas. Det är viktigt att följa nyheterna noga för att få den senaste informationen om denna allvarliga konflikt.
På vilket sätt påverkar krigen oss
Krig och internationella konflikter påverkar alltid det egna landet och de nationella minoriteterna (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar) genom att det blir en ökad utsatthet med hat och en mer polariserad politisk diskurs. Konflikter utomlands tenderar att förstärka antisemitiska, antiziganistiska och rasistiska strömningar i det svenska samhället, vilket alltid direkt drabbar de nationella minoriteterna.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
