Civilsamhällets organisationer är mer positiva till digitalisering efter covid-19 pandemin. Många organisationer vill också utveckla sin digitala verksamhet.
| Källa: mucf |
Det visar två nya rapporter från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
– Vi ser stora skillnader mellan organisationer, både i inställning till digitalisering samt i kunskap och tillgång till nödvändig utrustning. Det är oroande då det riskerar att skapa ett digitalt utanförskap, säger generaldirektör Lena Nyberg.
MUCF har regeringens uppdrag att följa upp det civila samhällets villkor och verka för att dessa förbättras. Det görs bland annat genom en enkät som riktar sig till ideella föreningar.
I de enkäter som skickats ut under åren 2022 och 2023 har myndigheten även ställt frågor om digitalisering. Dels för att se hur pandemin påverkat verksamheter, dels för att se vilka hinder och utmaningar som digitaliseringen innebär.
MUCF:s analys visar att pandemin starkt påverkade civilsamhällets verksamheter. Under 2021 bedrev 44 procent av föreningarna hälften eller mer av sin verksamhet digitalt, vilket är nästan sex gånger högre andel än före pandemin. Under 2022 minskade den digitala verksamheten något men fortsatte att vara högre än före pandemin.
Skillnader i förutsättningar
I den enkät som skickades ut i år svarade drygt hälften av föreningarna att deras medlemmar har tillräckliga kunskaper respektive tillgång till nödvändig utrustning för digitaliseringen. Men det finns stora skillnader i förutsättningar.
Bland föreningar med äldre som huvudsaklig målgrupp (65 år eller äldre) uppger runt hälften att medlemmarna saknar tillräckliga kunskaper respektive tillgång till nödvändig utrustning. Föreningar på lokal och även regional nivå saknar tillgång till kunskap och utrustning i högre grad än de på nationell eller internationell nivå. Samma sak gäller för föreningar i landsbygdskommuner jämfört med de i storstadskommuner.
– En relativt stor grupp i civilsamhället, drygt en fjärdedel av de tillfrågade föreningarna, upplever hinder och utmaningar för att delta digitalt. Ska hela civilsamhället följa med i samhällets digitalisering behöver dessa föreningars förutsättningar stärkas, säger utredaren Johan Lidmark.
Behov av insatser
MUCF bedömer att civilsamhället självt kan initiera och genomföra vissa insatser, exempelvis utbildning och att göra föreningens utrustning tillgänglig för medlemmarna.
Däremot bedöms civilsamhället inte klara större utbildningsinsatser eller bredare tillgång till nödvändig utrustning på egen hand. MUCF ser behov av fortsatt bevakning av hur digitaliseringen inom civilsamhället utvecklas samt behov av insatser även från det offentliga samhällets sida.
Den 13 oktober, kl. 12:00-12:30 presenteras kortrapporterna på ett lunchseminarium om hur organisationer ser på sin digitalisering. Läs mer om detta på mucf.se
Läs kortrapporten ”Digitalisering i ideella föreningar. Hinder och utmaningar” på mucf.se
Läs kortrapporten ”Digitalisering i ideella föreningar” på mucf.se
FAKTA/Svenska digitaliseringspolitiken
Regeringens mål för digitaliseringspolitiken innebär att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter (Regeringskansliet, 2017). Enligt Internetstiftelsen använder cirka 10 procent av befolkningen inte alls internet dagligen och av dessa är det 6 procent som inte använder internet alls. Bland grupper som pensionärer, de med funktionsvariation och de med grundskola som högsta utbildning är det cirka 20 procent som inte använder internet alls.
