Kultur| Minoriteten Romer

Det är ytterst lite forskat kring minoriteten romer. Det finns många teorier om ursprunget av de fem olika grupperna och den här texten tar upp några av teorierna.

Idag har forskare kommit fram till att ett eller flera nomadfolka startade en vandring för ca 1500 år sedan i Indien. De gick via sidenvägen, och kom för ca 900 år sedan till Europa via Balkan. Under vandringen stannade några i byarna de passerade och andra slöt upp. När sen nomadfolket kom i höjd med Rumänien, delade gruppen på sig. Några gick in i Rumänien, där de förslavades. De andra fortsatte via Tyskland mot Skandinavien.

När de kommer till Norden blir de för första gången omskrivna i Stockholms stads tänkebok den 29 september 1512. Men innan dess har man funnit noteringar runt om i Europa sedan 1300-talet. I mitten på 1800-talet befrias romerna i Rumänien från slaveriet och de som kunde drog därifrån. Minoriteten romer erkänns i Sverige som en nationell minoritet år 2000 och består av fem grupper, resandefolket, svenska romer, finska romer, utomnordiska romer och nyanlända romer.

Resandefolket är den grupp som bott i Sverige längst. Resandefolket har fått utstå många övergrepp. Redan Gustav Vasa, på 1500-talet, utlyste folkmord på resandefolket. Under 1900-talet omhändertogs barnen och de vuxna utsattes för tvångssteriliseringar, något som pågick ända in på 70-talet. Resandefolket är gamla tidernas ”tattare”. Om du vill lära dig mer om den forskning och de teorier som finns om Resandefolket kan du läsa Dinglarens väg – Vorsos droms och kapitlet Sveriges historia – ett resandeperspektiv.

Svenska romer under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet kom en ny grupp till Sverige, främst från Ryssland och Frankrike. De fick stanna i Sverige, men inte bli bofasta utan var förvisade till särskilda områden och tältläger. Barnen fick inte heller gå i skolan. Detta förändras först på 60-talet. Svenska romer är gamla tidernas ”zigenare”. Svenska Romer – Vår romska historia

Finska romer är ursprungligen resande som utvisades till Finland på 1500-talet (Gustav Vasa) där de skaffade sig en egen kultur och klädstil i fångenskapen. I Finland levde många finska romer under extremt fattiga förhållanden och deras barn blev ofta tvångsomhändertagna. När Sveriges gränser åter öppnades för romer 1954 började finska romer flytta över gränsen för att få möjlighet till ett drägligt liv. Finska romer – Vår romska historia.

Utomnordiska romer under slutet av 60-talet kommer ytterligare en grupp romer hit, från Polen, Ungern, Spanien, Tjeckoslovakien, Jugoslavien och övriga delar av Östeuropa. Denna grupp kallas utomnordiska romer. Enligt de politiska ideal som var, bedrevs en stark assimileringspolitik när de kom, de skulle lämna sin gamla livsstil och ”tas om hand” av samhället. När samhället ska ”ta hand om”, omhändertas de romska barnen. Utomnordiska romer – Vår romska historia.

Nyanlända romer är oftast från Balkan och har kommit som flyktingar under de senaste tjugo åren. Vissa har haft lätt att etablera sig, medan andra haft det svårare. Nyanlända romer – Vår romska historia.

På senare tid har det också kommit romer från EU-länder som tack vare den fria rörligheten kunnat resa hit för att söka arbete och försörjning. De lever ofta utanför samhället, och deras tillvaro präglas ofta av hemlöshet och fattigdom. 500 år av slaveri.

Redaktionen