Våren är i full gång, det är fest i luften, corona är över och vi kan fira vårt älskade 1 maj. I gläntan har snön förtvinat, det luktar jord från myllan, löven spricker fram i träden och den spirande grönskan börjar ta fart. Valborgsmässoafton är avklarad, och alla verkar ha överlevt i år igen.
I den gammal folktron var det nämligen onda krafterna i rörelse under valborgsmässoafton, så det gällde att passa sig. Det var den dagen då vinterhalvåret övergick i sommar. Folk tände eldar för att skrämma bort alla osaliga väsen så som oknytt och trollpack. Men eldarna fungerade också som skydd mot rovdjuren som var ute efter boskapen som vid den här tiden släpptes ut på årets första bete.
Att fira första maj är en gammal kär tradition som startade för långt innan det blev arbetarrörelsens dag. Under medeltiden var 1 maj en helgdag som firades till minne av två av Jesus apostlar, Jakob och Filippos. På 1400-talet, firade man dagen som en helgondag, tillägnad Sankta Valborg. I många byar runt om i landet var det fest 1 maj i och enligt bondepraktikan var det första dagen på sommaren. Det var också nu de så kallade ”kosläppen” skedde, en populär tilldragelse även nu i vår samtid.
Numer är 1 maj mest känd som demonstrationernas dag. Det är då man tågar gatorna fram med flaggor och banderoller ropandes slagord. Demonstrationerna har ofta handlat om försök att få igenom förändringar på arbetsmarknaden. Kravet på åtta timmars arbetsdag var till exempel en viktig fråga, semester var en annan. Men också frågor om jämlikhet och solidaritet har funnits med genom åren.
Att det blev just 1 maj kommer från den så kallade Haymarketmassakern i Chicago i USA, 1886. Det var det året som det hölls ett möte på Haymarket Square i Chicago. Polisen hade redan två dagar innan skjutit två demonstrerande arbetare och nu ville arbetarna visa sitt missnöje och genom att fortsätta kampen för kortare arbetsdagar. Mot slutet av mötet kastade någon en bomb mot poliserna som fanns på plats. Det var då polisen öppnade eld mot gruppen. Minst sju poliser och fyra arbetare dog den dagen, flera personer avled senare av svåra skador.
Till minne av händelsen på Haymarket utropades den 1 maj till den internationella generalstrejkens dag, och 1 maj blev nu en internationell angelägenhet. Så det är egentligen därför vi går med flaggor, banderoller och skriker slagord. Men 1 maj har gått från att vara generalstrejkdagen och arbetarrörelsen egen dag till att idag firas över de politiska gränserna. Detta eftersom även andra partier och rörelser har sett vinningen av att delta med tal och flaggor för att få ut sitt budskap samtidigt med arbetarrörelsen.
För mig personligen är detta lite märkligt, men tiderna förändras, att moderaterna idag kallar sig arbetarparti, att vi idag ett nationalistiskt, socialkonservativt och högerpopulistiskt politiskt parti som är med och styr vårt land och som också förmodligen kommer hålla tal på 1 maj. Eller så är det så utveckling ser ut i ett land som sätter yttrandefrihetsfanan högt och jag finns med mina tankar i en förgången tid. Men icke desto mindre viktigt är att vi faktiskt visar var vi står. Så ut med er alla arbetare, oavsett partitillhörighet, och upp till kamp för att skapa det samhälle vi vill ha med jämlikhet och solidaritet.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt
Fakta om DIKKO
Vänder man sig till magasin DIKKO eller media i allmänhet så har man meddelarfrihet – det innebär att alla har rätt att vända sig till media och lämna uppgifter. I meddelarfrihet ingår anonymitetsskydd, – det vill säga att om man vill vara anonym när man lämnar in tips får inte källan avslöjas. Det finns också ett efterforskningsförbud – vilket innebär att allmänheten inte får göra efterforskningar om vem som lämnat uppgifter eller straffa den som lämnat uppgifterna till media (repressalieförbudet). Det är viktigt att alla som på något sätt bidrar till en artikel, i magasin DIKKO eller media i allmänhet, kan känna sig trygg i att delta.
Vi på magasin DIKKO anser att det är viktigt att skriva om de svåra frågorna och att integrera ett jämställdhets-, hbtq-, mångfalds- och interkulturellt perspektiv i alla avseende vi kan. Detta är något som genomsyrar vårt arbetssätt på magasin DIKKO. Vi har beslutat inom redaktionen att ha fokus på alla minoriteter. Det är viktigt att se att det även finns minoriteter inom minoriteten. Vi ser mångfald som en resurs och jobbar aktivt för social jämlikhet, mot diskriminering och antiziganism genom att lyfta frågor som berör dessa områden på ett naturligt och inkluderande sätt. Vi försöker ha en bred representation utifrån kön, sexuell läggning, funktionsvariationer, ålder, etnicitet och klass i det arbetet som vi gör.
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
